Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1

Vetandets värld: Möss och människor

Publicerat onsdag 15 augusti 2012 kl 10.59

Vetenskapsradion och andra medier rapporterar ofta om studier på möss, vanligtvis gäller det nya lovande läkemedel mot svåra sjukdomar. Men att en mängd läkemedelskandidater som botat sjuka möss inte ger resultat alls på människor ges sällan uppmärksamhet. När är musstudier otillräckliga och finns det några alternativ idag?

- Idag finns det över hundra läkemedel som har effekt hos Alzheimersjuka möss, men inget av dem fungerar på människor, säger Alzheimerforskaren Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska akademin.

Han ser problem med hur media rapporterar om läkemedel testade enbart på möss, eftersom det skapar hopp bland sjuka, när chanserna till effekt på människan är minimala. I dagens Vetandets värld berättar Kaj Blennow mer om detta och om vad det kan bero på att testerna gång på gång misslyckas i studier med patienter.

I Sverige ökar användandet av möss inom forskningen, trots att den EU-lag som ska införas i Sverige vid årsskiftet säger att försöksdjuren ska bli färre och att forskning på djur ska ersättas med andra metoder.

Ett område som beräknats ta mellan sex och tolv miljoner möss i anspråk är testning av kemikalier, sedan införandet av EU:s kemikalielagstiftning REACH 2007. Ett sätt att ersätta mössen i dessa fall kan vara att odla cellkulturer. Neurokemiforskaren Anna Forsby vid Stockholms universitet berättar om sin aktuella forskning på området:

- Vi håller på med två olika projekt, det ena syftar till att utveckla en cellmodell för att studera ögonirritation och ögonsveda och det andra projektet ska studera hur gifter påverkar nervsystemet. Arbetet sker i cellodlingsskålar - helt utan djur, säger hon.

I programmet får man också följa med till Rudbecklaboratoriets djuravdelning som tillhör Uppsala Universitet, där stamcellsprofessor Karin Forsberg Nilsson förklarar varför musen är så passande som försöksdjur.

- Vi är till åttio procent lika på gennivå, och det är tillräckligt för lära sig mycket av försöken. Mössen är små och snabbväxande, vilket är en fördel när man behöver ha upprepade försök. Vi vill av flera skäl undvika större försöksdjur, säger hon.

Reporter: Hanna Westerlund
Programledare: Michael Borgert

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".