Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P2:s särskilda rum för fantasieggande dokumentära och musikaliska programserier.
Måndag 8 juni

Muzik del 3: Musik & gehör

Publicerat fredag 5 juni 2009 kl 17.06
Barbro "Babben" Larsson medverkar i dagens program. Foto: Scanpix.

Nu gäller det att spetsa öronen. Det handlar om gehör.

Allt jag tänker på när jag till exempel  hör det som kom att bli sista cdn med e.s.t, ” LEUCOCYTE” är vårt dagliga behov av improvisation. Hela kommuner, landsting, länder och medborgare behöver mera improvisation för att inte förminskas till några stela pinnar i ett excelark.

e.s.t briljerar i sin improvisation. Gruppen tänjer på tillvarons ögonblicksglimtar och spela fritt även när de stöter på inrutade rutiner.

Ibland vill vi inte ha improvisation, det är sant, vid till exempel tandläkarbesök eller löneutbetalningar.

Gäster i dagens program är tonsättaren Henrik Strindberg och skådespelerskan Babben Larsson.

Men i allt det där andra, "utanför tiden", som får oss att känna lätthet och luftighet, som om vi hade kolsyra i kroppen. Just därför sneglar alltfler verksamheter (pedagogik, marknadsföring, ledarstil) lite avundsjukt åt musiken som idé för en produktiv spontanitet, någonstans mittemellan slump och fasta ramar. Musik har en inneboende, given dramaturgi (hur man slår an, presenterar, genomför och avslutar) och ett uppfinnande-utarbetande-återgivande drag.

Ta begrepp som lyhördhet och gehör, en chef utan gehör är en dålig chef. Själva gehöret manar lika mycket till försiktighet som öppenhet. Det är aldrig fullständigt fritt.  Vi utgår alltid från ett visst grundmaterial, till exempel en skala, ett tonförråd, ett visst antal stilistiska uttryck, tekniska möjligheter, instrument, röstens begränsningar, rytmiska och melodiska förlopp, puls, kroppsspråk, gester, klädsel. Här fungerar gehöret som ett lod.

En improvisatör opererar inte från ett formlöst vakuum utan från tre miljarder år av evolution; allt vad vi varit finns kodifierat. Bara genom att tala och överraska oss själva är vi mästare på att extemporera; att tänja ut det vi just nu säger och göra det till ett uppiggande sedan.

Kanske börjar vi i fel ände med inskolning, uppfostran, bildning, tjänstgöringsplaner. Vi börjar med noterna och förväntar oss sedan att den notbundne ska agera fritt.

Under våren har bankchefer kallats tondöva och platsannonsen söker ledare med ”gott gehör”. Samtidigt som folkvalda politiker vill tidigarelägga betyg och skapa raka led i skolan . Det är dåligt gehör. 

Så: vad är gehör? Hur kan man dra nytta av sitt gehör i vardagen?

Hur skulle skolan, arbetsplatsen, fritiden se ut om man planerade det mera musikaliskt? Går det att applicera gehöret på vad som helst för att ge en djupare förståelse för vad vi hör och ser? När har man användning av rytm, melodik, harmonik, och klang i sin vardag? Går det att lära sig leva mera gehörsmässigt, att lyssna-härma-beskriva?

Vi träffar tonsättaren Henrik Strindberg och skådespelerskan Babben Larsson. Programledare: Mikael Strömberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".