Sms-rösta: p4sörm 6

Eskilstunakillen Douglas Leijgård fann redan som liten ett stort intresse för sång och den brinnande passionen håller i sig då mycket av fritiden går till sång, ukulelen och saxofonen.

Men den musikaliska självkänslan har inte alltid varit självklar. Klasskamrater på körskolan i fjärde klass kommenterade ofta sättet Douglas sjöng på som falskt och  på grund av det tystande den nyblivna tonåringen från sången och ägnade istället sin tid åt bland annat skateboarding. Så småning om upptäckte han dock att han inte kunde undvika att sjunga. Vändpunkten kom då Douglas för första gången fick chansen att sjunga Tears in Heaven av Eric Clapton i nionde klass. Då och där fick han publiken att gråta för att de tyckte att det var så vackert. Känslan av att en publik delar de känslor Douglas framför tillsammans med sången är något han saknat men hoppet lever vidare. Kanske får han åter en dag dela med sig från scenkanten.