Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Liten insyn i kungafamiljens ekonomi

Publicerat torsdag 17 juni 2010 kl 07.41

Sedan millennieskiftet har kungen fått en dryg miljard skattekronor från riksdagen. För de pengarna ska hovet klara av kungens åtaganden och vårda det av staten ägda kulturarv de bor i. Vad ena halvan av pengarna används till går att kolla, men den andra halvan går inte.

Apanaget har funnits länge, som en ersättning till kungen för hans arbete och för de intäkter och den makt han en gång förlorade. De senaste elva åren har han fått drygt en miljard kronor i statsbudgeten. De pengarna har gått till hans verksamhet som kung och till att hålla ordning på slotten och deras innehåll.

Allt kallas för Kungliga hovstaterna, det är det vi brukar kalla för hovet. Det är delat nästan mitt itu, det vill säga ekonomiskt, inte i verkligheten. Delarna kallas för Slottsstaten och Hovstaten.

Slottsstaten tar hand om alla slott och alla föremål i slotten, den är sedan mitten av 2000-talet något mer öppen och granskas varje år av riksrevisionen. Hovstaten sköter kungen och kungafamiljens verksamheter och hovstaten är också delaktiga i arbetet med kungafamiljens privata ekonomi. I Hovstatens ekonomi har ingen representant för riksdagen någon insyn trots att den bekostas med skattemedel.

"Kungen och Kungafamiljen fick sammanlagt 1 624 förfrågningar om deltagande i olika sammanhang under året. Det stora antalet förfrågningar kan ses som ett uttryck för den stora uppskattning som det svenska folket hyser för Kungens och Kungafamiljens arbete för Sverige." (ur Kungl. Hovstaterna verksamhetsberättelse 2009)

Den granskning som sker görs av en revisor från en privat revisionsfirma. Hon heter Evy Jakobsson och är revisor för de flesta verksamheter kring hovet. För detta fick hon 2006 Kungens medalj av 8:e storleken i serafimerband.

Hovstaten är en speciell organisation - den finns inte på samma sätt som andra. Den är drabbad av det latinska begreppet Sui Generis, det betyder att den är unik, utan motsvarighet. Hovstaterna är inte en associationsform, vilket innebär en i lag reglerad form att driva företag, som aktiebolag, handelsbolag eller liknande. EU är ett annat exempel på Sui Generis.

Hovstaten behöver inte redovisa sin ekonomi, men väljer ändå att ha en revisor och det är inte svårt att anta att Hovstaten driver en verksamhet som i mångt och mycket liknar ett vanligt företags. Hovstaten fick 60 miljoner kronor av förra årets apanage och för de pengarna, som vi inte kan granska, säger hovet att man gjorde en hel del.

Riksmarskalksämbetet fick 18 miljoner kronor. Ämbetet är hovets stab och administrativa centrum. Där jobbar överhovmästarinnan och även hovauditören som är kungens advokat. Här arbetar kungafamiljens eget vårdteam, sex personer som kallas livmedici, livmedikus och hovtandläkare. Det finns också ett religionsteam med överhovpredikanten, en egen pastor och en hovorganist.

Hovmarskalksämbetet fick 12,6 miljoner. De sköter kungens framträdanden, representation, resor, middagar, luncher, tar emot presenter, skickar tackbrev, gratulationer och kondoleanser. De som arbetar där är överceremonimästaren, ceremonimästaren, vice ceremonimästaren, kabinettskammarherrarna och kammarherrarna.

Drottningens hovstat fick 12 miljoner. De som jobbar där sköter bland annat drottningens korrespondens, som tackbrev, gratulationer och kondoleanser. I avdelningen ingår även Kungliga hushållet, som ordnar mottagningar, luncher, middagar och banketter. Hos Drottning Silvia jobbar även prins Carl Philip och prinsessan Madeleine.

Kronprinsessan Victoria har en egen hovstat som fick 4,8 miljoner kronor. Den gör ungefär samma sak som de andra. Ordnar alla möten och framträdanden och skriver brev.

Det sista som ingår i Hovstaten är Hovstallet som fick 12,6 miljoner kronor. De ser till att kungafamiljens behov av transporter blir tillfredsställda. Det kan ske med bil eller med häst och vagn. Hovstallet ser också till att gästande statschefer och andra viktiga besökare får åka.

Det är möjligen ganska odramatiskt, men slutenheten kring Hovstaten gör att frågeställningar aldrig blir besvarade och därför lever vidare och frodas. Ryktena om hovets ekonomi är otaliga, men samtliga jag hört genom åren har varit obekräftade. Hovstaterna brukar svara att "Kungl. Hovstaternas ekonomi och H.M. Konungens privata tillgångar hålls helt separata." Men om det är sant eller inte går inte att veta.

Förhållandet mellan stat och kungahus fortsätter att utvecklas. I mitten på 90-talet kom regeringen och hovet överens om att anslaget skulle fördelas så att 51 procent av pengarna går till Hovstaten och 49 procent till Slottsstaten. I mitten av 2000-talet kom man överens om att hovet skulle redovisa hur pengarna till Hovstaten fördelas mellan de olika verksamhetsdelarna. Vem vet hur det ser ut om tio år?

Den mer öppna Slottsstaten är nog i praktiken ganska lik Hovstaten, men öppenheten undanröjer den kungliga mystiken. Slottsstaten fick förra året 57,1 miljoner kronor. För de pengarna ska cirka 250 000 föremål som finns kring hovet och på slotten tas om hand. Pengarna ska också räcka till att ta hand om slotten.

Sakerna tas om hand av Kungliga husgerådskammaren, allt från möbler och uniformer till gardiner och vävda tapeter. Det finns ateljéer och konservatorer med anställda som bevarar föremålen. I Bernadottebiblioteket finns ca 130 000 volymer och cirka 800 000 fotografier. Föremålen ägs delvis av staten, delar av kungen själv och andra delar, som smycken, ägs av de Bernadottska familjestiftelserna.

Ståthållarämbetet förvaltar slott och marker, som ägs av staten men disponeras av kungen. Ståthållaren är också slottsfogde på Stockholms slott. Slottsstaten får intäkter när de visar slotten så förra året behövde de inte alla pengarna från riksdagen, bara 42 miljoner. Det innebär inte att de överblivna pengarna betalas tillbaka utan de kommer att användas av Slottsstaten under 2010.

Slottsstaten granskas varje år på samma sätt som statliga myndigheter. Riksrevisionen anser att allt pekar på att Slottsstaten sköts på ett bra sätt.

Källa: Hovstaternas verksamhetsberättelse, Svenska statsbudgetar

Många anställda

Hov- och slottsstaterna hade 2009 216 tillsvidareanställda, det motsvarar 203 heltidstjänster. 52 procent var kvinnliga anställda, 48 procent manliga. De var i snitt 50 år gamla.

Det fanns också under året cirka 550 personer som varit tillfälligt anlitade, men deras arbete motsvarar enbart 61 heltidstjänster.

Källa: Hovstaternas verksamhetsberättelse

Läs hela granskningen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".