Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så mäts lyssnandet

Publicerat måndag 27 maj 2013 kl 09.03
Evenemanget "P3 Älskar" i Göteborg i maj 2014 lockade en stor publik. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Evenemanget "P3 Älskar" i Göteborg i maj 2014 lockade en stor publik. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Sex av tio lyssnar dagligen på Sveriges Radio. P4 är den största kanalen, med 3,2 miljoner lyssnare.

En vanlig dag lyssnar nära 60 procent eller 4,5 miljoner i åldern 12-79 år på Sveriges Radio. Varje dag lyssnar 41 procent på P4, vilket motsvarar 3,2 miljoner mellan 12 och 79 år. P3 är näst största kanal med en daglig publik på 16 procent eller 1,2 miljoner. Omkring 15 procent lyssnar på P1 och uppemot 3 procent på P2, vilket motsvarar nästan 1,2 miljoner respektive 200 000 personer.

Nästan tre fjärdedelar av alla svenskar lyssnar dagligen på radio. De som inte lyssnar på Sveriges Radio lyssnar på reklamradio, exempelvis Mix Megapol, Rix FM, NRJ eller Rockklassiker. Störst av reklamkanalerna är Mix Megapol, som har en daglig räckvidd på cirka 17 procent.

Lyssnandet mäts regelbundet i befolkningen upp till 79 år. För att veta hur det är bland dem som är äldre krävs det särskilda undersökningar. Den senaste gjordes våren 2013 och visade att 350 000 personer över 79 år lyssnar på Sveriges Radio en genomsnittlig dag. Det innebär att Sveriges Radios sammanlagda publik i befolkningen är nästan 5 miljoner dagligen.

Hur mäts lyssnandet?
Sedan den 1 januari 2013 mäts lyssnandet på rikskanalerna med en metod som heter PPM, Portable People Meter. TNS Sifo utför mätningen på uppdrag av den svenska radiobranschen. Den görs i en panel med drygt 1 000 personer, som alla bär med sig en dosa varje dag. Dosan registrerar all radio som paneldeltagaren hör, minut för minut, och ger information om vilken radiokanal som personen hör.

I panelen ingår personer som är utvalda för att bilda ett mini-Sverige ur radiolyssningssynpunkt. Panelen är sammansatt utifrån faktorer som påverkar radiolyssnandet: kön, ålder, bostadsort och utbildning. De yngsta är 12 år och de äldsta 79. Med PPM mäts lyssnandet på P1, P2, P3 och den samlade lyssningen i landet på P4, samt de kommersiella radiokanalerna i Sverige.

För att mäta lyssningen i olika regioner och därmed på enskilda lokala kanaler (till exempel P4 Stockholm, P4 Blekinge och P4 Västerbotten) används en annan metod, telefonintervjuer. Varje år får 35 000 svenskar svara på frågor om sitt radiolyssnande.

Användning via digitala plattformar
I radiomätningarna ingår även lyssning direkt på kanaler via digitala plattformar, som webb och mobilappar. En genomsnittlig vecka lyssnar knappt 14 procent på detta sätt på Sveriges radio. Det motsvarar cirka 1 miljon personer.

Det så kallade poddlyssnandet, den lyssning som görs i efterhand, ingår däremot inte i radiomätningarna. Sveriges Radio genomför därför en egen undersökning i åldrarna 16-79 år tre gånger per år för att, bland annat, kunna följa hur utvecklingen ser ut för poddlyssnandet, strömmande och nedladdat. 15 procent svarar att de lyssnar på något i efterhand varje vecka eller oftare. Det motsvarar drygt en miljon personer. Man lyssnar i högre grad på hela program än på enskilda ljudklipp.

I genomsnitt använder 1 450 000 personer någon av Sveriges Radios digitala plattformar en genomsnittlig vecka. De flesta för att lyssna på något, men ibland bara för att läsa nyheter, söka information eller göra något annat.

Varför mäter Sveriges Radio lyssningen?
Antalet lyssnare är ett mått - bland flera - för att följa upp Sveriges Radios verksamhet. Med PPM har radiobranschen även fått ett verktyg som kan användas som stöd i programutvecklingen, med syfte att göra programmen ännu bättre. Information om lyssningen kan också användas för att styra resurserna mot de tider då publiken har störst möjlighet att lyssna. Lika viktigt är att följa vilka av våra, och andras digitala plattformar publiken använder, för att kunna tillgängliggöra Sveriges Radios innehåll även där

Sveriges Radio i sociala medier
Sveriges Radio vill alltså finnas där publiken finns och bygga en stark relation till lyssnarna. Därför finns vi i sociala medier och därför undersöker vi hur många som följer oss, som gillar oss, som delar vårt material eller använder oss på annat sätt i sociala medier.

13% av befolkningen mellan 16 och 79 år säger att de följer Sveriges Radio i sociala medier. Det kan vara en person eller en redaktion och andelen har ökat de senaste åren. Allra vanligast är att följarna finns på Facebook (10 procent), men det blir vanligare att de även finns på Instagram och Twitter (3 respektive 3 procent). Dessa följare ser varje vecka innehåll från Sveriges Radio samtidigt som de interagerar i form av att gilla, dela och kommentera.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".