Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Programmet som speglar den svenska dansbandskulturen.

Thomas bloggar på webben...

Publicerat tisdag 23 september 2008 kl 16.00
1 av 3
Thomas Deutgen, foto: Michael Törnkvist
2 av 3
Magnus Carlsson, Anna Mourou och P4 Dans Thomas Deutgen är juryn i Dansbandskampen, foto: Scanpix
3 av 3
Thomas Deutgen och Eva Hamilton, foto: Mer Musik Media

Thomas Deutgen är inte bara programledare för P4 Dans. Han är också dansör och i höst en av tre i juryn i SVTs stora lördagsunderhållning Dansbandskampen.

Här kommer Thomas att blogga om stort och smått, inför, under och efter varje tv-sändning!

16 nov - eftermiddag
En rolig sändning! Och några attacker. Mitt vikthån mot Magnus som kvällstidningarna drog på med en helsida. Fast jag bara sa att han var smalare då (1995) än idag. Och Annas sexattack mot mig. Och jag avslutade med kramchock. Alla är nöjda. Fast jag önskade verkligen att CC & Lee skulle gå vidare. Så bra!! Dramaturgiskt ur ett tv-perspektiv hade det varit bättre med ett tronskifte. Nu måste banden nästa helg skärpa sig rejält om de ska ha en chans mot Scotts och Larz Kristerz.
Nu rusar jag vidare. Mot Bingolotto i Göteborg där jag ska intervjua Lotta Engberg. Sen till Bert Karlsson. Och då kan vad som helst hända.

15 nov - eftermiddag
Nu sitter jag i arenan i Strängnäs och lyssnar på kvällens tävlande band som repeterar. CC & Lee, med rötter i Ronneby, repeterar Whitney Houstons I will always love you. Vad jag tycker får du höra ikväll. Men jag kan säga så mycket att det är riktigt tunga dansbandsklassiker i kvällens program, väl värt att se!
Hur har då veckan varit? Jo, tack bra. En intervju i tidningen Vi Kattägare (jag tycker inte om katter), Året Runt och en glasögonkedjas kundtidning som ville prata med mig ur en skelögds perspektiv (och just det perspektivet är ju ganska kul).
Idag är Magnus Carlsson med på länk från Göteborg. Eftersom vi saknar honom så mycket har jag gjort en klippdocka med honom på, en fin bild från 1995 när han uppträder med Barbados - på Barbados!
Ikväll kommer också min sidekick i P4 Dans, Thomas Lundin. Han har ju kastats in i dansbandsvärlden från sin inskränkta schlagerbubbla. Och äntligen har han hamnat rätt!
Själv är jag lite trött eftersom jag efter middag igår kväll hamnade på det statliga kasinot tillsammans med många pengatvättare... Jag höll dock i slantarna!
Så glöm nu inte att titta och rösta ikväll. Konkurrensen hårdnar och Scotts och Larz-Kristerz får verkligen en match ikväll. Det är nästan så jag skulle våga slå vad om att någon av dem åker ut. Men eftersom jag inte spelar om så allvarliga saker som dansband låter jag bli.


10 november
I Luleå nu, för att mixa P4 Dans. I lördags var det den bästa sändningen hittills, tycker jag. Vi i juryn var skarpare, mer improviserade och banden var bättre, så till vida att konkurrensen var hårdare. Roligast var att jag och Anna fick dansa foxtrot. Nu är det tur att Anna verkligen kan dansa, annars hade jag nog ramlat ihop i en liten hög eftersom ”dirty fox” inte är min grej. Att bryta och bända i tjejen på dansgolvet är bara vansinne. Efter sändningen var det väldigt mycket autografskrivande och fotograferingar från glada fans. Roligt att så många tycker programmet är bra!

Sten & Stanley stod för musiken efter sändningen och Sten Nilsson och jag gjorde en underbar duett ihop. Någon melodi hade jag däremot inte, den stod Sten för. Vad jag hade funderar många över fortfarande. Även jag.

Som vanligt gick Larz-Kristerz och Scotts vidare. De var de bästa banden igår, men jag tror verkligen att det är bra för tävlingen om något nytt band kan ”ta sig in”, oavsett på vems bekostnad det blir.

Fast så länge båda banden är bäst, enligt tv-publiken, så är det vad som gäller.

Och nyss kom tittarsiffrorna som visar att vi fortfarande behåller greppet, 1 145 000 tittare en lördag kväll!

7 november - eftermiddag
Nu är jag 100 mil norrut, i jämtländska Vemdalen. Jag åker slalom, off-pist i svart backe och snart väntar rockn roll på after ski...
Oj då, jag är ju inte bara nörd utan också mytoman. Såklart åker jag inte skidor (har bara ägt ett par och dem körde jag sönder i barnbacken) och after ski är ju lika med hög musik och fult klädda människor i skiddressar och pjäxor.

Jag är här med blanka dansskor, kavaj och byxor med pressveck. Sen många år tillbaka arrangeras ett stort nöjesforum här och i egenskap av mig själv minglar jag i största allmänhet. Det är trevligt!

Nu sitter jag i en stuga tillsammans med dansarrangörer och pratar om världen. Jag plågar dem med Lasse Stefanz nya julskiva. De njuter. Nu ljög jag igen.

I morgon bitti åker jag med blixtens hastighet till Strängnäs.
Tydligen ska jag ha danslektion i tv-sändningen, med min jurykollega Anna. Vi ska visa ”dirty fox”. Det kallas av vissa för en ”utveckling” av dansen.
Jag kallar det rent svammel!

2 november - kväll 
Hemma i Blekinge efter en dramatisk sändning, om man gillar dansbandsdramatik alltså. Enligt alla tv-makare (och inte minst min nya Gud Peter Settman) är program tre väldigt viktigt.  

Om tittarsiffrorna är höga då kommer resten av säsongen att löpa på med samma höga tittarsiffror. Därför var det faktiskt med lätt skakiga steg jag gick nerför den långa trappan, från sminket till backstageområdet några minuter före sändning. 

Direkt vi satte oss i våra jurystolar strömmade folk till för att fota oss, men över oss vakade livvakten som följt oss i allmänhet, och Anna i synnerhet, hela dagen. Han såg på ett smidigt sätt till att ingen klev upp framför eller bakom oss. 

Anledningen är alltså att många retat sig på Anna så mycket att de inte kunnat skilja underhållningen från verklighet och kallat henne för en massa nedsättande saker, och kommit med direkta hot.  

I och för sig är det ju stort att dansbandsmusik väcker så mycket reaktioner, men när det går överstyr och går till personangrepp har det definitivt gått för långt.  

Annas åsikter kan alla ha synpunkter på, men att börja hota och kalla henne för nedvärderande saker är aldrig acceptabelt. 

Själva tävlingen var ju ruskigt spännande. Själv blev jag besviken över att det lilla popcornet Mia i Mickeys inte gick vidare. Och lite besviken att Scotts inte verkar förstå vad vi säger. Än en gång tjatar vi om hur trist det är med covers. 

Hoppas att min lilla historielektion gick in. Att band som Streaplers, Flamingo och Lasse Stefanz började som Scotts, som modernband, för 40 år sen. Men om de inte hade skaffat en egen stil hade de aldrig haft sina enorma publik- och försäljningsframgångar.  

Och det var väl inte några tecken på hybris jag såg hos Scotts? 

När kamerorna slocknade var det pressen som gällde. Där hamnade vi i nästan en timme, i oändliga diskussioner med Aftonbladet som fått för sig att vi (jag och Magnus) haft krismöte med SVT efter första programmet.  

Anledningen skulle ha varit hur vi behandlat Anna. Något krismöte har jag inte varit på och när jag frågade SVT:s presschef samt projektledare såg de också frågande ut.  

Vi kom alltså fram till att vi inte haft något möte. Men det var ändå bra att Aftonbladet berättade det för oss, ifall vi tvivlat... 

Det blev lite champagne också med Anna. Och lite dans till eventbandet Flamingokvintetten. Men framförallt sömn... 

1 november - lunch
Med falukorv och stuvad potatis sitter vi i juryn nu instängda i det lilla glasrummet på hotellet mitt emot arenan i Strängnäs. Eftersom jag klagat så mycket på hotellrummen (eftersom värme inte ingick när huset byggdes) fick jag nu extra varmt, extra täcke och frukt- och vinkorg. Ibland lönar det sig. 

Behövde inte oroa mig för artikeln i Aftonbladet idag, den var balanserad och bra. Roligt också att krönikören Belinda Olsson i samma tidning gillar mig - fast hon kallar mig skelande, sexistisk glasögonorm. Jag bjuder på det! 

Nu ska vi lyssna på banden, bedöma och fundera. Ikväll ska vi göra det bästa programmet, slå Stjärnor på is och få svenskarna att älska Dansbandskampen. 

Efter programmet är det dans i arenan till Flamingokvintetten. Det är stort. 

Just det, glömde att säkerheten har höjts för oss i juryn, eftersom många uttalat sig väldigt negativt och elakt om oss. Märkligt att dansband kan väcka såna känslor (särskilt hos dem som dansar) men bra att vi inte behöver oroa oss för galningar på plats. 

31 oktober
Tänk vad lite tv-tid kan betyda. På måndag är jag med i Belinda Olssons talkshow i Tv8 och pratar folklighet tillsammans med Anna Book. I morgon blir det en helsida i Aftonbladet och så ligger jag på Bindefeldts inbjudningslistor. Allt för lite dansband! Men visst är det positivt, för hela branschen, med den uppmärksamheten Dansbandskampen får.

Just nu väntar ett nöjesprogram i P4 Blekinge och sedan kvällsflyget till Stockholm. Tillsammans med goda vänner ska vi ta en sväng till Mälarsalen och lyssna (och kanske dansa lite) till Sannex. Det är ett bra band!
Och så ses vi i morgon hoppas jag, 20.00 fortsätter Kampen!

29 oktober
Så har vi gjort program två! Det blev ett helt annat program än nummer ett. Alla var mer avslappnade och det blev roligt, överraskande och improviserande.

Peter Settman la bort manuskorten och gjorde det han är bäst på, att just improvisera. Vi i juryn var också mer coola och jag hoppas att det syntes att vi hade roligt.

En fantastiskt spännande sändning med överraskning att popfavoriterna Date åkte ut redan i första omgången. Det var inte något vi hade kunnat tro.

Varför undrade många. Jag tror det är så enkelt som att de inte var tillräckligt bra. De sjöng inte dåligt, de spelade inte fel och ändå åkte de ut. Men det var en tråkig version av Ahas Take on me.

Jag hävdar bestämt att alla dansband ska ta sig ur coverbandsträsket och göra sina egna versioner av låtar. Inte bara apa efter originalet och ha det som en måttstock. Då blir det identitetslöst och trist.

Nu gick två bra band vidare till omgång tre. Scotts som verkligen måste visa att de är annat än ett coverband och underbara Larz-Kristerz som kan få vilken skitlåt som helst att svänga - spännande!

Jag och Anna bråkade inte så mycket utan var mest överens, helgens nyhet. Men vi får väl se vad kvällstidningarna skriver. De har kanske en helt annan uppfattning.

Jag hade besök också av vänner från såväl Blekinge som Boden. Vi hade väldigt trevligt ända till klockan fem i morse. Och det känns idag.

En rolig detalj var att när vi satte oss vid jurybordet flockades det massor av människor framför oss för att ta bilder på oss. För min del en ny upplevelse. Det verkade nästan som om de tyckte om oss. Men det hinner kanske ändras...

Nu blir det en kort semestertripp för mig, i morgon finlandsbåt med storband och vilt-tema. Det blir fint!

25 oktober
Sitter och lyssnar på banden som genrepar och skillnaderna mellan bra och dåligt blir allt större. Och allt svårare för nu  blir vi i juryn lite vassare.

Enligt Aftonbladet har vi en tydig spricka i juryn. Jag och Anna bråkar och i Aftonbladet idag kallade jag henne ”dryg stockholmsbrud som inte förstår någonting”.

Det var väl en liten överdrift. Jag och Anna skrattar gott åt detta. Fast jag fjäskar lite för henne ändå. Jag bär hennes väska och sånt.

Ikväll gäller det, igen.23 oktober - eftermiddag
Är det en spricka i juryn? Den frågan ställde Aftonbladets reporter till mig tidigare idag. Jag har förstås ingen aning om nån spricka, men det blir roligt att läsa i morgon vad tidningarna får det till. Att vara o-överens (norrbottniskt uttryck) kan väl tolkas som en ”spricka” om man vill skapa rubriker. Och varsågod! Ja, vi har en (liten) spricka.

Glömde bifoga en fin bild från förra helgen. Min dans med SVTs VD Eva Hamilton. En synnerligen glad VD som var mycket nöjd med premiärprogrammet. Framförallt nöjd med att programmet utstrålade så mycket kärlek och lite elak ironi, som nästan är vardagsmat i tv idag.

Jag lovar mer kärlek i helgen.

19 oktober - förmiddag
Det finns bara ett ord; succé! Inte nu just för min egen del utan för hela produktionen. Ingen av oss som jobbat med detta, banden eller publiken har ju haft nån aning om hur det ska bli. Men när tv-kamerorna slocknade kändes det verkligen i lokalen att vi gjorde ett bra, roligt, spännande och oväntat program. Jag hoppas verkligen att jag har rätt...

Eftermiddagen, före sändningen, flöt i tankens tecken. Vi lyssnade på banden, filade på formuleringarna och tog tid. Det gällde att inte dra över tiden. Framåt 18-tiden droppade matgästerna in i lokalen för att äta 3-rätters. Vi i juryn fick aldrig del av canapéerna och det vita vinet. För oss var det hotellets hyfsat usla skolmat som gällde (som vi dessutom fick betala för). Sen en halvtimme i sminket med minst 34 lager puder - tydligen tyckte smink-Petra att jag var lite blek om nosen. Fick dessutom för första gången läppglans.

Jag undrade var nervositeten var. Men lyckades inte hitta den. Snarare ett positivt pirr i kroppen. In i den feta stora lokalen och upp bakom vår jurypulpet. Den förste som kom fram och snackade var Bert Karlsson. Han ville ge ut en skiva med Magnus. Affären hann dock inte bli klar förrän studiomannen lyfte bort Bert eftersom det bara var 1 minut till sändning.

Och sedan gjorde vi vårt jobb så gott vi kunde. Jag hade mina stödord i blocket, men improviserade rätt mycket. Om jag var bra eller dålig är ju upp till dig att bedöma. Men rätt band gick vidare, enligt mig.

Från tv-sändningen till pressrummet där alla högg och slet i oss. En märklig buffé fanns för pressen; knäckebröd och smör. Det var udda.

VD Eva Hamilton gav oss mycket beröm och jag tog chansen till en dans. Vi smet ut och svepte runt i lokalen. Lite nervöst undrade hon vad vi skulle dansa: ”är det ett, ett, två”, frågade hon. Allt löste sig och nu är vi bästisar, Eva och jag (bildbevis kommer här på bloggen under måndagen).

Några kollegor från SR Blekinge fanns på plats och jag fick både blommor och kramar. Många många sms trillade in som gratulerade till ett bra program och de värmde verkligen.

Efterfest till 7 på morgonen? Icke. Efter en öl och en ”dansbandsdrink” var det dags för sängen. Då hade jag dansat mig ganska trött till Wizex, som var en annan positiv överraskning!

Nu har just frukosten och kvällstidningsreaktionerna avhandlats. ”Storbråk om musikfusket” står det i en av tidningarna. Det handlar om att några band har förinspelat viss musik och att jury-Anna skällt på detta. Det är så roligt att ett påpekande från juryn leder till storbråk. Ingen bråkade om detta, vad jag såg och hörde. Framförallt är själva diskussionen helt överflödig. Det är att jämföra med grävmaskiner. Blir resultatet bättre om 100 man gräver med spadar? Alla band, eller åtminstone 99 av 100, använder mer eller mindre datorpålägg. De flesta band spelar det mesta. Men vem, precis som jury-Magnus påpekade, skulle kritisera Madonna för lite musikpålägg.

Nu väntar hemresa och sen ska jag kasta mig över en ny P4 Dansproduktion och på torsdag är det Mingel. Sen lördag igen...

18 oktober - vid lunchtid
Efter en sen kväll (givetvis senare än beräknat) sitter vi i juryn instängda i en liten glasbur på hotellet intill den stora arenan. Tillsammans med redaktören Melker går vi igenom vad vi ska säga. Det kan ju låta lätt men blev helt plötsligt jättesvårt. Jag som är van att prata hur som helst utan manus har plötsligt fått prestationsångest och ”kommapåroligaformuleringar-kramp”. Kanske för att min jurykollega Anna har hittat på massor med fyndiga och genomtänkta tankar.

Nu är Melker på jakt efter kaffe till mig. Tror sedan att jag ska köra en ny taktik. Inga manuslappar, bara gå på känsla. Den har ju hjälpt mig tidigare (ibland tyvärr stjälpt mig).

Klockan 15.30 är det smink och sedan ska vi gå runt med puder och läppglans fram till 20.00 när direktsändningen börjar... Och förutom att 140 i teamet är över 1 000 personer på plats i arenan för att äta, dricka och dansa. Så jag är inte ensam.

Nåväl, jag har visserligen ett block framför mig på jurybordet. Men jag tror mest jag ritar gubbar och streck i den. Satsar på min känsla. Vi har ju ändå bara 20 sekunder på oss per person, det är knappt en inandning.

Men kul ska det bli! Hoppas du tycker detsamma!

15 oktober
Fortfarande inte premiärnerver, fast det bara är några dagar kvar. Snarare en förväntansfull nyfikenhet. Men jag är nog av en annan uppfattning när klockan är fem i åtta på lördagkväll, hallen fylld av glada besökare och en och en halv miljon tv-tittare. Knäna kan bli skakigare för mindre...
Värt att notera är att Lasse Stefanz är klara för Melodifestivalen nästa år! Det är en jätteskräll i allmänhet och för hela dans-sverige i synnerhet. Officiellt blir det nästa vecka när alla artister presenteras, men jag vågar ta ut segern redan nu!

Kom ihåg 1:
Glöm nu inte P4 Dans mitt i allt tv-ståhej. Söndagar kl 19.30 eller när du vill (och var du vill) via webben.

Kom ihåg 2:
Att göra som vi i Dansbandskampsjuryn säger, för visst är det så att vi alltid har rätt..?

Kom ihåg 3:
Ring och rösta på de tävlande banden. Och välj det dyrare numret. Inte för dansbandens skull, utan för Världens Barn dit överskottet går. Det har vi råd med i Sverige.

7 oktober
Kul att Dansbandskampen börjar en halvtimme tidigare, alltså kl 20.00! Klassisk underhållningstid och efter att ha sett premiärprogrammet av konkurrenten Stjärnor på is är jag övertygad om vilket program som vinner tittarkampen. Och det programmet har inte Carolina Gynning som programledare.

För dig som väntar på chans att vinna biljetter till tv-programmet - håll ut! Inom en vecka startar tävlingen.

För egen del har just ett nytt P4 Dans mixats klart. Det är lite rörigt i huvudet att ligga flera veckor fram i produktionstiden. Jag som är fostrad i P4:s flödesradio, dvs att sända direkt och maximalt planera en dag framåt, måste tänka om. Och det tar ju tid vid min ålder...
I morgon väntar ett besök i huvudstaden. Jag breddar min kulturella bas genom att se My Fair Lady, så långt från dansband man kan komma. Och då har jag inte ens nämnt helgens barock-konsert jag hörde...

1 oktober
Förutom min 5-kampsvinst, som ju främst bestod i att besegra den mekaniska tjuren, fick jag ett annat pris. Nämligen att senare på kick-offkvällen (som du kan läsa om lite längre ner) spela tuta och cymbal med Christer Sjögren, på hans jubileumsshow på Tyrol i Stockholm. Det blev stor succé, om jag får säga det själv. Andra skulle säkert säga nåt annat...

Annars har dagarna förflutit fort. Sent i fredags natt mixades gångna helgens P4 Dans och sedan har jag planerat i stort sett alla program för hösten! Jag kan redan nu varmt rekommendera Malin Candells kommande reportage från andra dansvärldar. Vi ska t ex på eldig salsa, passionerad tango och glad linedance - det blir kul.
Dessutom bra livemusik sist i programmet. Jonas Näslund med Jive, Sten & Stanley, Wizex och Blender är bara några av banden du får höra i programmet.

Nu väntar däremot kaffe och nya Thorleifs. En skiva som redan sålt guld tack vare alla förhandsbeställningar. Du hör den recenseras nästa söndag, den 12 oktober.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".