Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sändes 2009-2011. Osaklig och partisk radio med Henrik Torehammar

Månadens redaktionsfråga - maj

Publicerat tisdag 3 maj 2011 kl 15.09
Foto: AP

Allright. Terrorismens fejja nummer ett - Usama Bin Laden -  i bitar och till döds av amerikanska soldater. En sägs det i flera medier. Så. Därför handlar månadens redaktionsfråga om saknad, glädje eller likgiltighet: Hur kommer du sörja Usama Bin Laden?

Henrik Torehammar: Jag kommer förmodligen frammana den inre bombhögerbögen i mig och dansa en liten jigg. Jag önskar på hans grav, men eftersom jag inte är Jesus (ÄN! Min ansökan om erkännande dras tydligen i långbänk hos de dära "Katolikerna"!) så kommer jag få leka dervisch på valfria stränder runtom globen. Folk kommer tro att jag är Goa å skit. Så fatta vilket offer JAG gör Usama?!

Emmy Rasper: Nä, jag kommer inte begrava en Usamadocka i en Bregottask . Däremot har jag ju vilda fantasier om att . Vet inte om han har det bättre eller sämre nu? Eller varför jag ens tänker på det. Vad är det här för konstig fråga? Jag vill inte svara.

Sonja Leister: Som Goethe sa: Ich beklage den Verlust von Tausenden der kostbaren Leben, aber ich freue nicht mich im Tod von einem, nicht sogar ein Feind.

Hanna Nordin: Det känns uppfriskande att för en gångs skull få känna glädje över en död person. Jag som är rädd för sjukdomar och störtande flygplan hoppas att jag ska slippa mjältbrandsskräcken och och atombombspaniken nu när det där monstret är borta. Eller just det. Det var ju OM Bin Laden dör som al-Qaida hotade med att en atombomb skulle brisera i Europa. Bäst att fortsätta vara rädd. Tryggast.
PS: Fantiserar någon annan om att ge sig "hän" med UBL?

Erik Nordin: Jag tänker såhär. Alla är värda en tyst minut. Inte minst eftersom det är lättjobbat. Ungefär lika krävande och engagerande som att retweeta någon eller att klicka i en gilla knapp. Jag kör på det.

Eskil Larsson: Jag kommer inte att sörja UBL, jag kommer att sörja hans frisyr. Eller snarare: Jag kommer sörja att jag aldrig någonsin kommer att få veta vad han hade för frisyr. Han var världens mest eftersökta och kartlagda person - men ingen vet vad han hade för frisyr. Spooky OCH tragiskt, freaks me out! Hade han ett långt men tunt ? Hade han en ? Eller rent av en ?

Knappast troligt, säger du. 

Vad. Fan. Vet. Vi. Om. Det. Egentligen. Säger jag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".