Fiskgjuse

Publicerat måndag 26 januari 2009 kl 18:16
Fiskgjuse (Pandion haliaetus)Foto: Wikipedia
1 av 2
Fiskgjuse (Pandion haliaetus)Foto: Wikipedia
2 av 2

Fiskgjusen hör till de arter högt upp i näringskedjan som drabbades hårt av miljögifter som DDT. Sedan detta förbjöds på 1970-talet har beståndet ökat och uppgår till 4 000 - 5 000 par.

Detta är inte mindre än 40 procent av hela det europeiska beståndet varför Sverige anses ha ett speciellt ansvar för artens framtid. När miljögifterna är ur bilden utgörs största hotet mot arten av störningar från människan, inte minst fritidsbåtarna.

Fiskgjusen är omisskännlig med sin kritvita undersida och de i flykten vinklade vingarna. Det är inte opassande att den mäktiga rovfågeln fått namnet Pandion efter en athensk kung och att det andra latinska namnet egentligen betyder havsörn!

Det är en spännande syn att se fiskgjusen stanna upp i flykten över en sjö, stå stilla, ryttlande i luften och därefter störtdyka ner i vattnet så att fågeln nästan försvinner under ytan. Det har på sina håll i Europa gett fiskgjusen det träffande namnet ”plumsare”. Upp stiger den ofta med en stor fisk hängande i klorna med huvudet framåtriktat.

Färden går vanligtvis till boet som byggs på från år till år och kan bli flera meter högt uppe i toppen på en tall. Det kan ligga flera kilometer från fiskeplatserna. Dit anländer fiskgjusen från vintervistet i Afrika i slutet av april - början av maj. Då kan man se paret flyktleka varvid hanen ofta uppvaktar honan med nyfångad fisk. Både honan och hanen ruvar de vanligtvis tre äggen och ungarna stannar ett par månader i boet. Ungfåglarna stannar söder om häckningsområdena de första åren: de blir könsmogna vid två eller tre års ålder.

(Pandion haliaetus)

Skriv ut

Mer om...

Fåglar A-Ö

Dela