Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Pausfågeln. Lyssna på fåglar och samtal kring dem.
Törnskata (Lanius collurio) Foto: Dixi
1 av 2
Törnskata (Lanius collurio) Foto: Dixi
Lyssna
(0:42 min)
Lyssna
(0:42 min)
Lyssna
(0:42 min)
Törnskata (Lanius collurio)
Publicerat måndag 26 januari 2009 kl 19.32
Ljudklippet är från avsnittet
7 januari 2011 kl 09:00
Publicerat måndag 26 januari 2009 kl 19.32
Törnskata (Lanius collurio) Foto: Dixi
1 av 2
Törnskata (Lanius collurio) Foto: Dixi

Törnskatans latinska namn syftar på dess förmenta rovgirighet; Lanius betyder ”slaktare, bödel” och collurio kommer från ett grekiskt ord för rovfågel. Ett gammalt namn hos allmogen ger liknande associationer - den kallades nämligen ”niodödare” eftersom den ansågs döda nio byten innan den gav sig ro att äta upp det tionde.

Detta hänger samman med törnskatans sätt att hålla sitt ”skafferi” välfyllt. På taggar i buskar och snår spetsar den skalbaggar och andra byten. Det händer att till och med andra, obetydligt mindre, småfåglar blir törnskatans rov. Om det är ont om insekter kan den också ta en groda eller en sork. Den kraftiga, böjda näbben påminner också i viss mån om en rovfågels.

Någon ”skata” är den förvisso inte, det ordet syftar på att fågeln brukar sitta i toppen, ”skaten”, på en buske och spana.

Törnskatan har minskat i antal på senare tid i Sverige liksom i övriga Europa. Det hänger samman med att den är beroende av öppna, insektsrika områden som skogsbryn och beteshagar, sådana som det moderna jordbruket till stor del utplånat. En viss kompensation har törnskatan fått genom de stora hyggena där miljön är passande när björksly och ungskog börjar växa upp.

Det svenska beståndet beräknas till omkring 30 000 par.

Namnet ”collurio” kanske också har något med ”koloratur” att göra, och en god sångare är törnskatan, framför allt en god härmare av andra fåglars läten. Den sången hörs dock mest när fåglarna anlänt till Sverige från tropikerna, sent i maj, och då drunknar den lätt i den stora kören.

Boet placeras i en tät buske, gärna i en en och ruvningen sköts av honan som matas av hanen. Det är också honan som matar ungarna med det som hanen hämtar ur sitt ”skafferi”.

(Lanius collurio)

Relaterat
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".