Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Pausfågeln. Lyssna på fåglar och samtal kring dem.
(0:45 min)
Strömstare (Cinclus cinclus)
Ljudklippet är från avsnittet
10 december 2010 kl 09:00
Publicerat måndag 23 mars 2009 kl 16.35
Strömstare (Cinclus cinclus) Foto: Thomas Kraft
1 av 2
Strömstare (Cinclus cinclus) Foto: Thomas Kraft

Trots sitt namn är denna fågel inte släkt med staren, men kombinationen har gamla anor. Redan Rudbeck och Linné använder namnet på fågeln, som däremot är besläktad med den lilla gärdsmygen! Det latinska namnet har oklar betydelse, men det grekiska kinklos (latinskt namn: Cinclus cinclus) användes av Aristoteles för ”en liten vid vatten levande fågel” och det är i alla fall en helt korrekt beskrivning av strömstarens levnadsvanor.

Strömstaren är helt bunden till strömmande vatten under hela året. Klart måste vattnet vara för att den skall kunna hitta sin föda på bottnen, insekter och larver, ja även en del småfisk. Den simmar med vingarna och går omkring på bottnen. För att den inte skall flyta upp har kroppsbyggnaden anpassats till vattenlivet genom att skelettbenen saknar luftfyllda håligheter. Vidare kan öron och näsborrar stängas till.

Strömstaren finns över hela landet, men mest i väster. Antalet häckande fåglar är svårbedömt, i svensk Fågelatlas uppskattas beståndet till högst 50 000 par.

Boet är klotrunt med ingångshål upptill och placeras ofta på en klipphylla bakom en vattenridå. Det har konstaterats att en del strömstarar häckar tidigt i södra delen av vårt land för att senare lägga en andra kull i fjälltrakterna. I kullen ingår 4-6 ungar som kan simma genast då de lämnar boet.

När vattendragen fryser till flyttar strömstararna åt sydost och det är om vintern man kan se strömstarar i delar av landet där den sällan häckar. Det är en fin upplevelse att en kall, grå vinterdag se den svart-vita fågeln, karaktäristiskt nigande på en sten eller rentav sjungande en lång, silvrigt skimrande, knirkande tonräcka som kan pågå flera minuter utan uppehåll.

Det vita bröstet och vintervanorna har lett till det träffande lokala namnet vinterpräst, andra äldre namnformer är forspräst, forskung och strömgubbe.

(Cinclus cinclus)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".