Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Pausfågeln. Lyssna på fåglar och samtal kring dem.
(0:39 min)
Pilgrimsfalk (Falco peregrinus)
Ljudklippet är från avsnittet
21 april 2009 kl 12:00
Publicerat lördag 18 april 2009 kl 16.47
Pilgrimsfalk Foto: Wikipedia

Om pilgrimsfalken kan man i en fågelbok från 1950-talet läsa att den visserligen inte kan kallas vanlig ”men de flesta fågelintresserade bruka åtminstone någon gång få se den, eftersom dess förekomst fördelar sig rätt jämnt över landet”.

I slutet av 1970-talet beräknades högst 15 par pilgrimsfalkar häcka i Sverige. Sveriges Naturskyddsförening inledde ett ”Projekt Pilgrimsfalk” med avel och utplantering av ungar som har gett positivt resultat framför allt i södra Sverige. I Svensk Fågelatlas beräknas det svenska beståndet till ungefär 100 par med ett 80-tal kända bon 1999. Bona bevakas ofta dygnet runt av hängivna fågelvänner.

Pilgrimsfalken kan i storlek jämföras med en duva eller en kråka. Honan är större än hanen som hos många rovfåglar men den har förmågan att slå byten betydligt större än den själv. Den tar sjöfåglar, måsar, änder i flykten genom att från hög höjd störta sig på bytet med vingarna hopfällda, varvid den kan uppnå en svindlande hastighet – mer än 250 kilometer i timmen.

Boet läggs i ett klippstup, det kan vara i skärgården eller i ett berg i inlandet, med god tillgång på bytesfåglar i närheten. Det berättas till och med om att pilgrimsfalk en gång i tiden häckade på den stora gasklockan inne i Stockholm. Äggen läggs i april och en bit in i juni är ungarna flygfärdiga.

Pilgrimsfalken fick sitt svenska namn av den store ornitologen Sven Nilsson på 1820-talet, då med formen ”Pelegrimsfalk”. Det latinska namnet är peregrinus, som betyder ”vandrare” och namnet anses härröra från forna tiders falkenerare som använde fågeln i jaktsammanhang. Kanske var det för att fåglarna fångades under deras flyttning, kanske för att boplatsen ofta var okänd. De svenska pilgrimsfalkarna flyttar under vintern nedåt nordvästra Europa till exempel vid Nordsjökusten där det finns gott om sjöfågel att livnära sig på.

(Falco peregrinus)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".