Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Pausfågeln. Lyssna på fåglar och samtal kring dem.

Sparvhök (Accipiter nisus)

Publicerat torsdag 7 juni 2012 kl 13.15
Sparvhökshona med byte. Foto: Erik Kohlström/SR
1 av 4
Sparvhökshona med byte. Foto: Erik Kohlström/SR
De gula ögonen skiljer sparvhöken från duvhöken. Foto: Erik Kohlström/SR
2 av 4
De gula ögonen skiljer sparvhöken från duvhöken. Foto: Erik Kohlström/SR
Sparvhökshonan är mycket större än hanen och klarar av att ta en duva. Foto: Erik Kohlström/SR
3 av 4
Sparvhökshonan är mycket större än hanen och klarar av att ta en duva. Foto: Erik Kohlström/SR
Rovfåglarnas krökta näbbar används för att slita sönder bytet. Foto: Erik Kohlström/SR
4 av 4
Rovfåglarnas krökta näbbar används för att slita sönder bytet. Foto: Erik Kohlström/SR

Många fåglar trivs bra i stadsmiljö. Duvor, kajor och sparvar har anpassat sig till ett liv nära människan, men de går inte säkra för rovfåglar. Sparvhöken har följt med sina byten och det är inte alls ovanligt att se rycka i en slagen fågel mitt i en bullrande stad.

Sparvhöken är anpassad för snabba anfall och silhuetten kan ofta påminna om en falk. Storleken skiljer sig mellan könen, den mer rödbruna hanen är liten medan honan kan vara stor som en duvhök.

Man kan lätt förväxla sparvhöken med just duvhök och inte blir det lättare av att sparvhökshonan ofta ses äta duvor. Men det finns några saker man kan titta efter.

Sparvhöken är mer spenslig, benen är tunna och näbben ganska klen. Ögat är gult eller ljust orange och när fågeln sitter har stjärtfjädrarna en rak "avklippt" kant. I flykten ser stjärtens hörn kantiga ut.

Duvhöken är större och ger ett kraftfullt, tungt intryck. Benen och näbben är grova och ögonen rödaktigt orangea. Stjärtfjädrarna har en rundad bakkant.

Sparvhöken finns i hela landet, förutom fjällkedjan, och bygger gärna bo i unga granar. Den lägger sina ägg på våren, sent i april eller början av maj, och flyttar mot södra Europa under sensommar och tidig höst.

Hanen tar främst mindre byten som finkar och sparvar medan honan klarar av större fåglar som skator och kajor.

(Filmen visar en sparvhökshona som äter en slagen duva på Sveriges Radios innergård i Växjö.)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".