Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Pausfågeln. Lyssna på fåglar och samtal kring dem.
(0:26 min)
Tornseglare (Apus apus)
Publicerat onsdag 1 augusti 2012 kl 10.54
En tornseglare har fångats in för att märkas med ljuslogg. Foto: Erik Kohlström/SR
1 av 3
En tornseglare har fångats in för att märkas med ljuslogg. Foto: Erik Kohlström/SR
Ögonen skyddas av små svarta, styva fjädrar. Foto: Magnus Ekenstierna
2 av 3
Ögonen skyddas av små svarta, styva fjädrar. Foto: Magnus Ekenstierna
Klorna är sylvassa och används för att klamra sig fast på väg in och ut ur boet. Foto: Magnus Ekenstierna
3 av 3
Klorna är sylvassa och används för att klamra sig fast på väg in och ut ur boet. Foto: Magnus Ekenstierna

"Fotlös fotlös", ungefär så kan man översätta tornseglarens vetenskapliga namn. I ärlighetens namn har den fötter, med fyra skarpa, framåtriktade klor, men arten får sällan användning för dem.



 

Tornseglaren lever nästan hela sitt liv i luften, faktum är att en unge som lämnar boet oftast inte landar över huvud taget förrän det är dags att häcka för första gången - två eller tre år senare.

Den här livsstilen för med sig många häpnadsväckande anpassningar. Bland annat kan tornseglaren både sova och para sig i luften. De lever av insekter och spindlar som fångas med hjälp av den breda munnen, och arten samlar också material till boet medan den flyger.

Däremot kan den behöva hjälp om den hamnar på marken. Såhär skriver Magnus Ekenstierna i ett brev:

Hej!
Sommaren 2011 i början av augusti, vid vårt fritidshus på Öland, hamnade en Tornseglare av någon anledning på marken och angreps av katter.
Vi lyckades rädda fågeln från katterna men den var något skadad och verkade chockad då den blundade hela tiden. Vi rengjorde såret och lät den sedan vila i en mörk pappkartong ett par timmar.
Därefter var den återigen pigg och den fick lite vatten från ett litet plaströr. Lyckan blev sedan fullständig när vi kastade upp Tornseglaren i dess rätta element och den med en gång kunde flyga och förenade sig med sina artfränder som lät höra sitt härliga sommarläte.

Sommartid susar tornseglarna ofta runt hustak och kyrkor, inte minst eftersom de gärna bygger sina bon under tegelpannor. Där lägger de två eller tre ägg, som ruvas cirka tre veckor.

De lieformade vingarna, som påminner om stjärten på en makrill, är ett viktigt kännetecken. Till skillnad från svalorna är undersidan helt mörk, sånär som på ett ljusare parti kring munnen. Kommer man riktigt nära ser man att fjädrarna har en ljus kant, särskilt på unga fåglar.

De flyger mycket snabbt, faktiskt har man uppmätt den aktiva flykten (alltså när fågeln flaxar, till skillnad från dyk) till över 110 km i timmen. De manövrerar skickligt och syns ofta i stora klungor.

Lätet är ett svirrande skrik, srrrii srriii, och ofta upplevs de som ganska högljudda. Tidigare kallades arten tornsvala, men trots likheten hör svalor och seglare till olika ordningar.

(Apus apus)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".