Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Christer Fridéns bevakningsområde

Publicerat måndag 23 februari 2009 kl 13.56

Finland
Danmark
Norge
Island
Estland
Lettland
Litauen
Arktis

Christer om sitt bevakningsområde:

Norden uppfattas ofta som ett mycket homogent område. Och det stämmer i flera avseenden. Länderna är stabila demokratiska välfärdsstater. Men det finns också mycket som skiljer dem åt.

Länge uppfattades språket som en gemensam länk. Det gäller inte längre. Kunskaperna i svenska minskar snabbt i Finland och islänningarna pratar ofta hellre engelska än danska. Tre av de fem länderna är med i EU (Sverige, Finland och Danmark). Men bara ett har infört euro som valuta (Finland). Tre är medi Nato (Norge, Danmark och Island).

Inom ramen för trygga demokratiska samhällsstrukturer har länderna under årens lopp fått helt olika profiler.

Danmark. Ett av världens lyckligaste länder. Danskarna ligger nästan alltid i topp när man försöker mäta hur folk trivs med sitt liv och sitt land

Norge. Ett av världens rikaste länder. Oljan tryggar norrmännens ekonomi för överskådlig framtid.

Island. Ett av de hårdast drabbade länderna under den globala finanskrisen. I kölvattnet på den håller islänningarnas hårda EU-motstånd på att krackelera.

Finland. Ett nästan bortglömt land i Europas utkanter som med envishet, hårt arbete och lite tur har blivit en framgångssaga. För många i världen är Nokia en synonym för alla mobiltelefoner.

De nordiska länderna försöker ofta tala med en gemensam stämma på den internationella arenan. Men ibland går de sina egna vägar.

Norge och Island ägnar sig åt valjakt vilket är en kontroversiell sysselsättning i de flesta delar av världen.

Finland skrev inte på avtalet om förbud för klusterbomber vilket över 100 andra länder gjorde. Danmark har inslag i sin flykting- och asylpolitik som EU har klagat på.

Liksom Norden ses de baltiska staterna också ofta som en enhet. I ett avseende stämmer det; de har länge haft en gemensam historia. Och alla tre är medlemmar i både EU och Nato.

Det är också mycket som skiljer länderna åt. Folken talar olika språk. I Estland och Lettland dominerar den lutherska kyrkan, medan Litauen är katolskt. I Estland och Lettland finns stora ryskspråkiga minoriteter som ofta upplever sig som diskriminerade. I Litauen finns inte samma problem.

De baltiska staternas nya självständighet etablerades i början av nittiotalet och de dåvarande sovjetrepublikerna inledde förvandlingen till västerländska demokratier. Men att framträdande kommunistpolitiker dök upp i nya demokratiska roller är en av orsakerna till ett utbrett politikerförakt och politikerna anklagas ofta för korruption.

Populistiska nykomlingar som säger sig vilja rensa upp i politiken får ofta många röster i valen.

Under flera år har de baltiska staterna haft stora ekonomiska framgångar, där åtminstone delar av befolkningen har fått det bättre. Men under år 2008 blev det tvärstopp och framgångarna förbyttes i tillbakagång.

En del av skulden läggs på den av svenska banker dominerade finansmarknaden som anklagas för att alldeles för lättvindigt ha lånat ut pengar. Det har bidragit till dagens problem med höjda skatter, sänkta löner, ökad arbetslöshet och vacklande fastighetsmarknader. I Lettland och Litauen utlöste det i början av år 2009 våldsamma demonstrationer i huvudstäderna Riga och Vilnius.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".