Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Chatta med korrespondenterna del 1

Publicerat måndag 9 mars 2009 kl 09.36

Hur är det egentligen att rapportera från ett krigshärjat land och längtar man inte tillbaka till gamla trygga Sverige? Det är några av de frågor som utrikeskorrespondenterna och utrikeschefen svarade på när publiken ställde sina frågor.

Moderator:Välkommen! Nu börjar chatten med utrikeskorrespondenterna och utrikeschefen Christina Gustafsson. Chatten är öppen till 14:00.
Nina:Vilken är den bästa prylen att ha med sig som utrikeskorrespondent? Vad kan man inte vara utan?
Fredrik Wadström:Jobbar man med radio är USB-minnet med rätt programvara till datorn helt livsnödvändigt för att redigera och skicka hem reportage. Jag har stått i de mest konstiga situationer och ropat ”Jag behöver bara en dator vilken som helst med internetuppkoppling så kan jag göra det jag behöver med den här lilla pinnen!”. Folk i Mordvinien (Ryssland), Ukraina eller Georgien brukar nicka förstående och försöka hjälpa till. Känner alltid efter nervöst i fickan att USB-minnet ligger där.
Nina:Vilken är den bästa prylen att ha med sig som utrikeskorrespondent? Vad kan man inte vara utan?
Ginna Lindberg:Bandspelaren! Utan den står man sig slätt. Nuförtiden har vi små nätta bandspelare, i storlek som mobiltelefoner ungefär. När jag började som radioreporter 1990 använde vi stora tunga rullbandspelare och klippte banden för hand. Idag redigerar vi digitalt och kan stoppa bandspelaren i fickan, det har gjort jobbet bra mycket lättare - i dubbel bemärkelse!
Sara:Hur får du dina uppdrag? Vad krävs för att bli utrikeskorrespondent?
Daniel Alling:Hej Sara, mina uppdrag väljer jag oftast själv när det gäller större reportage. När det gäller nyheter så väljer man att rapportera de självklart stora nyheterna, det ger sig själv, t ex när en bank faller, eller så sker de i samråd med producenter och andra på Ekot. För att bli utrikeskorrespondent krävs egentligen bara viljan att bli det och turen att få jobbet när man söker. Det gör inget om man är väldigt intresserad av den världsdel eller det land man söker till, men den bästa grunden är egentligen att vara en bra allmänreporter. Om det krävs särskilda språkkunskaper så är det förstås en stor fördel om man har dem. Sen när man väl får jobbet är det bra att man är utrustad med en stor portion tålamod och lugn, egen drivkraft och tål att jobba MYCKET.
Moderator:Välkommen! Nu börjar chatten med utrikeskorrespondenterna och utrikeschefen Christina Gustafsson. Chatten är öppen till 14:00.
Josefine:Jag undrar hur en vanlig dag ser ut för en utrikeskorrespondent. Vad gör man? Jag har säkert fel, men det känns inte som att det finns så mycket att göra varje dag att man kan ha det som ett heltidsjobb..
Margareta Svensson:Läsa tidningar, tidskrifter, scanna hemsidor, göra intervjuer. Redigera reportage som ska gå om några dar - det kan ta tid, planera resor, göra research. Tro mej - det är mer än ett heltidsjobb. Nyheter inträffar ju inte heller varje dag mellan 9 och 5, ofta blir det sena kvällar. m v h Margareta Svensson
Anna:Hur vet man när man kan ta ledigt från korrejobbet? Det kan ju alltid hända något, om man till exempel går på fest. Har ni alltid mobilen påslagen?
Nils Horner:Hej Anna, ja mobilen måste alltid vara med, laddad och påslagen ifall det händer något stort i ens bevakningssområde. Fast det måste ha varit jobbigare förr, när korrespondenter var mer bundna till skrivbordet, både för att tala med hemamredaktionen och för att ha koll på nyhettelegrammen. Nu behövs inte ens skrivbord längre!
Per Asplund:I vilket land i Latin-Amerika är levnadsförhållandena de bästa för ”vanligt folk”? Jag tänker på var folk känner sig tryggast i vardagen, var man har en någorlunda trygg försörjning för familjen, var sjuk- och hälsovård är tillgänglig för alla, liksom utbildning, och jag tänker på andra former av trygghetssystem finns, var kvinnor, åldringar och handikappade har en acceptabel situation etc.
Lars Palmgren:Hej Per, det är nog här i Chile. Även om det fortfarande finns enorma olikheter mellan de sociala grupperna, så har den strävan att skapa ett socialt skyddsnät som omfattar alla, som pågått de senaste 15 åren börjat ha framgång. Men även i flera andra länder har det skett positiva förändringar de senaste tio åren. Det problem som de flesta pekar på som ett av de värsta, och som dessutom bara blir värre, har att göra med våld och droger. Det vi nu ser i Mexico är det extrema uttrycket för ett fenomen som finns praktiskt taget överallt - fram för allt i fattiga områden.
Anna:Hur vet man när man kan ta ledigt från korrejobbet? Det kan ju alltid hända något, om man till exempel går på fest. Har ni alltid mobilen påslagen?
Daniel Alling:Hej Anna, det skiljer sig nog lite från området till område. I princip är man alltid i tjänst, sen hur mycket man jobbar beror på nyhetsläget och det skiljer sig ju från tid till tid och från område till område. USA har dock varit otroligt nyhetstätt de senaste två åren, allt sedan primärvalen började och späddes på med den enorma finanskrisen. Så det har inte varit så mycket lediga dagar under denna period. I princip är mobilen alltid påslagen. Men man måste unna sig en och annan fest, annars blir livet för tråkigt.
Erika:Varför blev du utrikeskorrespondent?
Maria Eksedler:För att jag tyckte att det var lockande att få leva i ett annat land under ett antal år. Men också för att det är ett så roligt och varierande arbete - och för att Storbritannien har en stor betydelse, politiskt men också på många andra sätt.
Erika:Varför blev du utrikeskorrespondent?
Hanna Sahlberg:Jag lämnade Sverige när jag var nitton. Åkte till Mellanöstern, och ja, sen efter det kändes det inte så viktigt att bo i Sverige längre. Jag for till Kina för att lära mig mandarin och började rapportera härifrån som frilansjournalist. Jag insåg snabbt att utrikeskorrespondent vore det rätta jobbet för mig. Men det är viktigt att ha kontakt med svenska lyssnare så att man vet vad som är intressant för dem att höra.
Wivie Dahlberg:Har man som korrespondent fasta arbetstider? Under presidentsvalsperioden i USA tex, undrade jag ofta om ni fick sova någon gång.
Daniel Alling:Hej Wivie, nej, det finns inga fasta arbetstider. Man jobbar när nyheterna händer och när sändningar finns i Sverige, vilket ju är alltid. I USA är vi ju två, och där delar vi upparbetet i jourpass när det gäller ren nyhetsbevakning, två dar i rad och en helg, per vecka. Övrig tid ägnar man åt att göra reportage och vara med i samtal i olika program. Tack för omtanken, man sov rätt lite ja under presidentvalet, men det har nästan varit mer arbete sen, med finanskrisen. Den verkar aldrig ha ett slut och intresset är omättligt, förståeligt nog.
Nina:Vilken är den bästa prylen att ha med sig som utrikeskorrespondent? Vad kan man inte vara utan?
Per Eurenius:Det är nog bandspelaren som är viktigast. Dator med internetuppkoppling har vi numera för att hålla koll på omvärlden och för att redigera och spela över våra inslag. Men för bara tio år sen röt vi in våra rapporter på telefon. Förbindelsen från bandspelaren till telefonen fixade man genom att lägga hörlur mot telefonlur. Det gick det också.
buttan:Varför storsvenskheten med korrar i Sydamerika och Asien liksom Sydafrika för att inte tala om en i Washington och en i New York. Och varför alltid rapportering från London och Berlin på bekostnad av resten av Europa? Paris Rom Madrid är faktiskt inga förorter till Bryssel. Det finns väl svenska frilansar där att använda?? Enligt passet är vi i första hand numera europeer och i andra hand svenskar.
Christina Gustafsson:Vi ska absolut ha korrespondenter i så många världsdelar som möjligt. Rapporteringen blir av förståeliga skäl, när korrespondenten bevakar en hel världsdel, rapsodisk, men det är trots allt bättre än att inte ha någon bevakning alls. Utan vårt korrespondentnät skulle vi inte få veta när det är hungersnöd, svåra konflikter och förtryck av civilbefolkningar, t ex. När det gäller placeringen av korrespondenter i Europa så har vi stängt vårt kontor i Paris för att senare i år öppna ett nytt i Belgrad i Serbien. Skälet till att vi gör den förflyttningen är att vi inte har haft någon bevakning av Sydöstra Europa och det är inte bra. På något års sikt är min förhoppning att vi kan ha en frilansande korrespondent i Paris igen, som också kan bevaka Italien och Spanien. Bästa hälsningar Christina Gustafsson
Wivie Dahlberg:Har man som korrespondent fasta arbetstider? Under presidentsvalsperioden i USA tex, undrade jag ofta om ni fick sova någon gång.
Ginna Lindberg:Hej Wivie, nej som korre har man inga fasta arbetstider. Vi anpassar oss efter nyhetsläget vilket innebär att vi i vissa perioder arbetar extremt mycket - som t ex kring presidentvalet. Dessutom gör tidsskillnaden att vi ibland jobbar på konstiga tider och sitter i direktsändning mitt i natten amerikansk tid osv.
Magnus:Fråga om Chile till Lars Palmgren: Hur tror du Chiles ekonomi klarar sig om priset på koppar (och andra råvaror) förblir på låga nivåer under många år?
Lars Palmgren:Hej Magnus, det kommer att bli kärvt. Chile är ju fortfarande i högsta grad beroende av sin kopparexport. Men Chile har också under lång tid haft en förutseende politik för att motverka de drastiska effekter som ett sådant beroende kan ha. Sålunda har man sparat ordentligt när världsmarknadspriset legat över ”det normala”, såsom det gjort de senaste åren. Chile har därför stora reserver på banker utanför landet att sätta in när magra år infinner sig, som nu. En del av de reserverna har redan börtjat användas för ”contra-cykliska” årtgärder. Men det finns ju en gräns för hur länge dessa reservfonder kan räcka.
Albin Lobosco:På SR:s nya utrikeswebb står det att USA-korrespondenterna har USA och Kanada som bevakningsområde. Hur är det med Kuba?
Christina Gustafsson:Hej, Kuba bevakas av vår korrespondent i Latinamerika, Lars Palmgren.
Albin Lobosco:Hur är det egentligen med ”rockstjärnestatusen” som Obama verkade ha fått mellan valsegern och installationen - håller den i sig, eller börjar folk bli lite mer kritiska?
Daniel Alling:Hej Albin, den håller i sig bland hans väljare och de var ju rätt många. Ungefär 60 procent av amerikanerna tycker hittills att han gör ett bra jobb som president, det är lägre än när han tillträdde men relativt sett höga siffror. Men verkligheten har förstås hunnit ifatt även Obama. Det är bistra tider för hans land och det är inte helt lätt för någon att veta exakt vad som ska göras för att få landet ur krisen. Således har han fått mycket kritik från politiska motståndare när det gäller inriktningen på krispaketet, på budgeten och på en del andra åtgärder. De tycker att han politiserar en allvarlig kris istället för att koncentrera sig på att lösa den kortsiktigt. Men kommer han ut i landet och träffar ”de sina” så är populariteten fortfarade väldigt stor.
Linnea:Hur är det att vara ensam korre i ett så stort land som exempelvis Kina?
Hanna Sahlberg:Att vara ensam har både för- och nackdelar. Naturligtvis är det frustererande att veta att man natt och dag ska ”bevaka” en subkontinent som Kina alldeles ensam. Tiden och kraften räcker inte alls för allt som egentligen borde berättas om och alla ställen jag borde åka till. Å andra sidan är det skönt att få rå om sig själv och sitt eget kontor. Sen är jag inte alldeles ensam. Jag har en kinesisk journalist som hjälper mig på halvtid, och så bra kollegor på redaktionerna i Sverige.
Ulla A:Vilka egenskaper bör en bra utrikeskorre ha?
Nils Horner:Hej, energi, nyfikenhet, envishet, vilja att berätta, förmåga att se under ytan. Tolerans för stress och ibland strapatser.
Ulla A:Vilka egenskaper bör en bra utrikeskorre ha?
Fredrik Wadström:Jag skulle säga mångsidighet och engagemang i sitt bevakningsområde. Mångsidigheten krävs för att hantera de olika formaten och ämnesområdena: snabba korta nyheter, längre reportage, krönikor, direktsända samtal (för oss på radion) kring allt från politik och ekonomi till kultur och vardagsliv. Engagemanget behövs för att orka gå ut och göra den där extra intervjun kl 20 efter en lång arbetsdag och med redigering och mixning som väntar senare på kvällen, kanske natten - bara för att man inte kan låta bli, man vill veta mer och berätta mer helt enkelt!
Albin Lobosco:Hur är det egentligen med ”rockstjärnestatusen” som Obama verkade ha fått mellan valsegern och installationen - håller den i sig, eller börjar folk bli lite mer kritiska?
Ginna Lindberg:Hej, som president får ju Obama en hel del kritik för sin politik, både från republikaner och från vissa demokrater. Men samtidigt finns rockstjärneglansen kvar: Det är bara att titta på Obamaprylarna som säljer som smör i solsken fortfarande, långt efter valet. Jag var på en marknad här i Washington i helgen, där flera försäljare sa att Obamamössor, tröjor, tavlor etc gick åt i raketfart. Det finns en personkult kring Obama som t ex Bush eller Clinton inte var i närheten av.
Josefine:Jag undrar hur en vanlig dag ser ut för en utrikeskorrespondent. Vad gör man? Jag har säkert fel, men det känns inte som att det finns så mycket att göra varje dag att man kan ha det som ett heltidsjobb..
Lars Palmgren:Hej Josefin...du skulle bara veta. Det typiska för en utrikeskorrespondents arbetsdag är att den inte är typisk. Det varierar enormt mycket från dag till dag. Ett intensivt nyhetsskede kan innebära att man knappast sover. Nyhetstorka kan innebära att man inte gör mycket annat än läser och ordnar arkiv. Men nog finns det alltid saker att göra och täcker man en kontinent, som denna, så finns det alltid något som händer någonstans som man vill kolla upp, även om det inte alltid resulterar i inslag.
kim:Vad är det bästa med att vara utrikeskorrespodent?
Maria Eksedler:Att jobbet är så roligt och omväxlande! Ingen dag är lik den andra! Att man möter så mycket olika sorters människor och att man ganska ofta får veta mycket bara genom att sticka fram en mikrofon...
Ulla A:Vilka egenskaper bör en bra utrikeskorre ha?
Per Eurenius:Hej Ulla, man måste klara att jobba ensam. Och vara rätt stryktålig. Även om ingen hemma i radiohuset menar något illa, så blir kommunikationerna rätt knappa, och det är inte alltid korren får höra något efter ett inslag, varken om det varit bra eller dåligt. Sen måste korren förstås ha goda journalistiska färdigheter vad gäller förmåga att ta reda på och bedöma saker. Och inte minst också kunna berätta om dem på ett sätt som är begripligt och rent av kan locka till lyssning. Och så måste korren vara kvick. Som en ekorre.
Wivie Dahlberg:Vi ska resa till Washington med våra barnbarn i slutet på mars. Det sägs att Obama har gjort Vita Huset ”öppnare”. Finns det möjlighet att som vanlig turist besöka Vita Huset?
Ginna Lindberg:Hej, som utländsk turist är det svårt att få besöka Vita Huset tyvärr. Det infördes nya strängare säkerhetsbestämmelser efter 11 sept-attackerna 2001. Men jag kan rekommendera ett besök i kongressen istället: de har nyligen öppnat ett nytt besökscenter som är kul både för barnbarn och vuxna. Och så kan man ju kika på Vita Huset från utsidan förstås, bäst utsikt från norra sidan.
Layla:Ja, hur är det egentligen att rapportera från ett krigshärjat område?
Nils Horner:I vissa avseenden lätt eftersom det finns så mycket att rapportera om där! Många människor som har något att berätta, saker som också känns angelägna att förmedla i radio. Dramatiken finns redan inneboende i historien.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".