Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Svenskflaggning oroar åländska sjömän

Publicerat lördag 21 mars 2009 kl 16.20
Fler och fler svenskflaggas. Foto: Hasse Holmberg/Scanpix.

De finskflaggade färjorna i Östersjön blir allt färre. Också den åländska passagerarfärjan Birka Paradise flaggas nu ut till Sverige. I Mariehamn som hittills har varit hemmahamn för många av färjorna är man orolig för framtiden.

– Vi är bekymrade för den här utvecklingen. Det blir mindre sysselsättning än under finsk flagg. Vi förstår att den stora valutaskillnaden mellan kronan och euron är en bidragande orsak, säger Henrik Lagerberg, åländsk ombudsman för det finländska sjöfolksfacket, Sjömansunionen. 

Det är den låga kronkursen som enligt det åländska rederiaktiebolaget Eckerö är huvudorsaken till att man byter till svensk flagg på Birka Paradise som går i trafik mellan Stockholm och Mariehamn.

– Vi har våra inkomster i svenska kronor, men våra utgifter i euro. Och det håller inte med dagens svaga krona, säger rederiets verkställande direktör Björn Blomqvist.

Och därmed får omkring 340 sjömän byta från finländskt till svenskt avtal med för många sämre pensionsvillkor och från att få lön i euro till att få lön i den svaga kronan istället.

Det är den tredje åländska färjan på kort tid som hissar blågul flagg. Och det har, enligt Sjömansunionen, visat sig att det svenska sjöfartsstödet favoriserar svenska sjömän och missgynnar åländska.

– Det svenska subventionssystemet är mer förmånligt om man anställer svenskar än om man anställer ålänningar. All extrapersonal som kommer ombord som vikarier eller annat kommer från Sverige.

En annan orsak till utflaggningen är de pengar redarna tjänar på snusförsäljningen ombord om de byter till svensk flagg. Det handlar om miljoninkomster.

Till förlorarna hör bland annat de små åländska kommunerna som i finanskrisens spår redan brottas med ekonomiska problem. När sjömännen försvinner till Sverige försvinner också många miljoner i skatteinkomster.

Utflaggningen är på lång sikt också ett hot mot hela sjöfartsnäringen på Åland, befarar Henrik Lagerberg.

– När det gäller antalet sysselsättningsplatser så minskar det och det innebär att vi får följdverkningar för utbildningssystem och know-how inom sjöfarten. Det måste finnas rötter för ett träd att växa och tar man bort rötterna så dör hela trädet, det har man ju sett i andra sjöfartsländer i Europa.

Christer Fridén, Mariehamn
christer.friden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".