Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Chatt om Märkesåret 1809

Publicerat tisdag 28 april 2009 kl 15.03

SR:s Nordenkorrespondent Christer Fridén svarade i april 2009 på lyssnarnas frågor om Märkesåret 1809.

Moderator: Välkommen! Nu börjar chatten med Nordenkorrespondenten Christer Fridén. Chatten är öppen till 17:15.
Mats: Varför heter det Märkesåret?
Christer Fridén: Mats Hej Mats! Den enklaste förklaringen är, skulle jag tro, att man uppMÄRKsammar år 1809.
Erica: Hur kommer det sig att så många finnar pratar svenska, och inte tvärtom?
Christer Fridén: Hej Erica! Anledningen är att det har bott svenskar i Finland sedan åtminstone medeltiden, sannolikt ännu tidigare. Och Finland blev ju dessutom en del av Sverige i 600-700 år och förvaltningsspråket i Finland var då svenska. Så alla som ville ”bli nått” måste tala svenska. Egentligen är dom flesta svenskspråkiga i Finland inte finnar som har lärt sig svenska utan finländare med svenska som modersmål, alltså finlandssvenskar.
Fördomsfull: Hur är inställningen till svenskar i Finland? Här i Sverige känns det som att vi driver lite med finländarna, och tror att alla har träningsoverall och kniv.. Har finnarna en liknande stereotyp bild av svenskar?
Christer Fridén: Hej, du fördomsfulle! Jo, det finns massor av fördomar om svenskar i Finland. Många finländare tycker att svenskarna är mjäkiga (och alla svenska män är homosexuella), pratar för mycket strunt, tror att dom är världsbäst på allt och inte kan bestämma sig utan att ha MBL om allting. Eller det kanske inte är fördomar…?
Mathias: Finländare och finska ses väl som ett minoritetsspråk här i Sverige. Hur är det med svenskan i Finland? Hur stark status har den och hur spridd är den bland myndigheter och pressen? Klarar man sig på besök i Finland med bara svenska i bagaget (och ingen engelska)?
Christer Fridén: Hej Mathias! I Finland är svenskan inte ett minoritetsspråk utan ett nationalspråk likaberättigat med finskan. Svenska språket i Finland har alltså en mycket starkare ställning än det finska språket i Sverige. Åtminstone i teorin. I praktiken kan det vara svårt att klara sig på svenska i till exempel östra Finland där det bor väldigt få svenskspråkiga finländare. Men i landskapen Österbotten, Åboland, Nyland och på Åland kan du klara dig ganska bra på svenska. I övriga delar av landet är engelska bra att kunna. När det gäller myndigheter är dom skyldiga att ge service på svenska, även om det ibland är lite si och så med deras vilja att leva upp till den skyldigheten. Finland har flera svenskspråkiga tidningar, två svenskspråkiga radiokanaler och en svenskspråkig TV-kanal.
Barbro Stribolt: vad hände med de finländska medlemmarna i svenska akademien efter 1809. Varför finns inga svenskttalande finländare i akademien idag?
Christer Fridén: Hej Barbro! Det var en intressant fråga du kom med om vad som hände med dom finländska medlemmarna i Svenska Akademin efter 1809. Jag vet faktiskt inte. Men jag skall ta reda på det. Skicka mig ett email christer.friden@sr.se så skall jag höra av mig när jag vet. Anledningen till att man i dag inte väljer in finländare i Svenska Akademin är att medlemmarna skall vara svenska medborgare. En dum regel om du frågar mig. Till exempel Franska Akademin, vår akademis förebild, tar in medlemmar från hela det franska språkområdet.
Göran Grimberge: Vad kallades nuvarande Finland på 1700-talet och vad är den äldsta benämning som finns dokumenterad (11-1200-talet?) med enhetligt namn? Fanns även landskapen exvis Savolaks med benämning i äldre tider?
Christer Fridén: Hej Göran! På 1100- och 1200-talen kallades Finland för Österland. Finland var då egentligen bara området kring Åbo. Och det kallas än i dag Egentliga Finland. Och dom nuvarande landskapsnamnen, till exempel Savolax, är mycket gamla.
lex: Det känns som om Märkesåret är ganska ouppmärksammat. Hur kommer det sig?
Christer Fridén: Hej lex! Jag tror det beror på den usla historieundervisningen i skolorna i både Sverige och Finland. Historia är inte sexigt. Och för att det i Sverige finns något slags komplex för att vi under så många år styrde i Finland som någon slags koloniala herrar som förtryckte finnarna. Vilket inte alls är sant. Finland var en integrerad av Sverige och behandlades vare sig bättre eller sämre än Norrland, Svealand och Götaland. Ändå har vi nått slags dåligt samvete och vill inte minnas.
Åke: Finland har väl alltid varit mån om sitt oberoende, men varför driver landet på så mycket för ett ökat EU-sammarbete?
Christer Fridén: Hej Åke! Jag har inte riktigt samma bild som du av att Finland driver på mer EU-samarbete. Kanske har jag fel. Men en sak är klar, i början fanns en stor entusiasm för EU eftersom EU-inträdet innebar att Finland slutligen lösgjort sig helt från östblocket och var en integrerad det av väst. Och liksom Sverige är Finland angeläget om att lyda EU. Finns det en regel så finns den och den skall följas.
Rolf Persson: Hej, Vi i Sverige har lärt oss i skolan att vi forlorade Finland (= vår östra landshalva) till Ryssland 1809. Finland var allts ån likvärdig del av Sverige med förvaltning, militärmakt, universitet m m. Bekanta i Finland har i stället bilden att Finland först var ockuperat av Sverige och därefter av Ryssland och först efter första världskriget fritt. Denna version har jag även hört från amerikaner med rötter i Finland. Vilken bild har finnen i allmänhet, respektive är den finska officiella
Christer Fridén: Hej Rolf! Den officiella finländska uppfattningen är den samma som du har: Finland var en del av Sverige, inte alls ockuperat. Däremot finns det en föreställning bland många finnar att Sverige var en ockupationsmakt. Och den här missuppfattningen underblåses av den högljudda grupp som är emot allt finlandssvenskt inflytande i Finland. Den här gruppen är väl inte så stor, men den är livaktig och får stundom stor uppmärksamhet.
Anna: Hej! Jag undrar hur man firar Märkesåret i Finland?
Christer Fridén: Hej! På många sätt. Man uppmärksammar flera av krigets slag mellan Sverige och Ryssland. Nationalmuséet i Helsingfors har en stor utställning. Tsaren första besök i Borgå, den s.k. lantdagen, var en stor festdag förra månaden. Och den 14 maj har Sveriges och finlands regeringar ett gemensamt möte i Tavastehus. Bara för att nämna några evenemang.
Anders: Det verkar som svenskan i Finland är svagare än engelskan?
Christer Fridén: Hej Anders! Ja, du har aldeles rätt.Svenskan tappar terräng. Många finnar menar att dom har mycket större nytta av att lära sig engelska än svenska.
mikko: Vad tycker finnarna om att de får läsa svenska i skolan? Har det blivit mer eller mindre så?
Christer Fridén: Hej! Många finnar är inte så glada över att behöva läsa svenska i skolan. Tvångssvenskan kallas det. Och många går igenom skolan utan att så mycket svenska fastnar hos dom. Efter att den obligatoriska skrivningen i svenska i studentaxamen togs bort för ett par år sedan har intresset minskat ännu mer.
Bengt T: Firades denna dag för 100 år sedan?
Christer Fridén: Hej! Efter vad jag vet så uppmärksammades på ett mycket mer blygsamt sätt än i år. Finland var ju en del av Ryssland då.
Göran Zadik: Hej Christer! - Jag har funderat på om finskan var huvudspråket under de 600 (?) åren som Finland tillhörde Sverige?
Christer Fridén: Hej Göran! Svenskan var det språk på vilket landet styrdes. Den som ville ”bli nått” var tvungen att tala svenska. Men dom flesta talade finska.
Moderator: Tio minuter kvar! Passa på att ställa dina frågor till Christer Fridén nu.
Lars-Gunnar Qvi: Hej! Vi har vid våra besök i Helsingfors trott oss kunna lägga märke till att det blivit svårare och svårare att göra sig förstådd på svenska. Det verkar som om finlandssvenskans ställning försvagats -trots språkpolitiska insatser. Vad har du själv för uppfattning efter dina många år som Nordenkorrespondent?
Christer Fridén: Hej! Jo, du har aldeles rätt. Svenskans ställning försvagas. Att svenskan för ett par år sedan togs bort som obligatoriskt ämne i studentexamensskrivningarna har bland mycket annat bidragit till det. Men ett ljus i mörkret är att justitiministeriet har uppmärksdsammat att svenskan håller på att försvagas och vill vidta åtgärder för att bromsa utvecklingen.
Lennart: Vad är det viktigaste med den här dagen eg?
Christer Fridén: Hej! Jag tycker det viktigaste är att vi skall komma ihåg att vi är två folk som har levat sida vid sida så länge och ändå lycklats vara goda grannar. Sverige och Finland har aldrig varit i krig. Med Danmark har vi väl haft ett 40-tal krig.
Anna: Skall Finland serva vilken svensk som helst på svenska, som kommer dit eller gäller det endast mantalskrivna finlandssvenskar?
Christer Fridén: Hej! Det där var en kuggfråga. Jag är inte finlandssvensk men skriven i Finland så jag kan kräva service på svenska. Och det anser jag att även svenskar skrivna i Sverige kan göra. Och det finns nog inget principiellt motstånd mot den åsikten här i Finland även om inte lagen är skriven så.
Thorgal: Hej christer! Var kommer den breda uppfattningen om finnen och kniven ifrån?
Christer Fridén: Hej! Svaret är rätt enkelt. Det finns mycket knivar (och andra vapen, till exempel gevär och pistoler) i omlopp i Finland.
Harald: Över webben åhörde jag direktsändningen. Jag är själv finländare och tyckte att det serverades mest klyschor. Intressant att diskussionsdeltagarna gladeligen använde det dubbeltydiga adjektivet ”finsk” (som i ”den finska skolan”). Det lät mycket riktigt som om de finländska deltagarna hade talat om någonting som de inte har att göra med! Det var bara Lindroth som s.a.s. talade rent och kallade det som hör samman med Finland ”finländskt”. Hur ser Christer på otydligheten?
Christer Fridén: Hej! Du har rätt att det ofta är svajigt, också bland finländare, när man använder uttrycken finskt och finländskt. Men Bengt Lindroth har liksom har jag inget finländskt baggage i ryggsäcken utan har lärt oss att använda korrekta benämningar. Och jag vet inte varför en del finlandssvenskar tycker det är häftigare att vara finne än finländare.
Kjell: Hej! Min fråga knyter egentligen inte an till dagens tema men du kanske kan svara ändå. För en tid sedan hade du ett inslag i P1 om hur du med hedern i behåll skulle kunna gå in och köpa gamla singel- och EP-skivor som låg i skylten till en porrbutik i grannskapet där du bodde. Du hade diverse funderingar på hur det skulle kunna gå till och jag undrar förståss om det blev någon affär av eller om de fortfarande ligger där och frestar?
Christer Fridén: Hej! Jodå jag gick dit. Gå in på webben http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?ProgramId=3304&grupp=6951%20&preview=db längst ner på sidan så får du veta mer.
Kjell Rehnström: Varifrån kommer uttryck som ”En finne till” som jag t.o.m. har sett i annonser i finskspråkiga tidningar. Helsingin Sanomat t.ex.
Christer Fridén: Hej Kjell! Ush, vad hemskt, jag vet inte. Men jag skall ta reda på det. Skicka mig din e-mail-adress så får du svar. min mejl: christer.friden@sr.se
Moderator: Tack för alla frågor! Och tack till Christer Fridén som svarat. Nu är chatten avslutad.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".