Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Historiskt val av ny HD-domare

Publicerat onsdag 27 maj 2009 kl 16.22
1 av 3
Amerikanska HD kan få sin första latinamerikanska domare. Foto: Pablo Martinez Monsivais/Scanpix
2 av 3
Sonia Sotomayors släktingar har samlats i Puerto Rico. Latinamerikanerna är den snabbast växande gruppen i USA.
3 av 3
Högsta domstolen spelar stor roll i det amerikanska samhällslivet.

USA:s Högsta domstol ska få nytt blod. 54-åriga Sonia Sotomayor blir den första domaren med latinamerikanskt ursprung om hon godkänns av senaten. Hon får då plats i en instans med enorm prestige och makt i det amerikanska samhället.

Att bli utsedd till en av de nio ledamöterna i amerikanska Högsta domstolen är något av det allra finaste man kan bli i USA. Om - eller när - hon hamnar där har Sonia Sotomayor genomfört en omtumlande klassresa. Hon är uppväxt i en enkel miljö i South Bronx i New York dit hennes föräldrar flyttade från Puerto Rico.

Hennes bakgrund påminner något om president Barack Obamas. Kanske var det delvis därför som han nominerade henne, vid sidan av att hon gjort en lysande juridisk karriär som spänt över ett mycket brett fält.

Politiskt betecknas hon som liberal, det vill säga hon är demokraterna närstående, men utan att uppfattas som utpräglat radikal. Hon har inte haft anledning att befatta sig med frågor som aborträtt och dödsstraff som är kontroversiella frågor som brukar behandlas i Högsta domstolen och där de liberala och konservativa ledamöterna brukar skiljas åt.

Närmast är det senaten som ska ta ställning till Sotomayor. Republikanerna var snabba ute med att kritisera Obamas val. Men den vanligaste bedömningen är ändå att det inte kommer att bli några problem med att få henne godkänd. Hon blir i så fall den tredje kvinnan i domstolens historia.

Demokraterna har en klar majoritet i senaten och möjligheterna för republikanerna att stoppa henne är små, även om de säkert kommer att försöka. Men det finns också en fara i att alltför hårt motsätta sig henne. Latinamerikanerna är den snabbast växande gruppen i USA och att då gå emot Sotomayor kan vara politiskt oklokt av republikanerna.

Om Sotomayor godkänns övertar hon stolen efter domare David Souter som valt att avgå. Souter hörde också till den liberala flygeln i HD så den politiska balansen kommer inte att förändras. Fyra domare betecknas som konservativa, bland dem ordföranden, "chief justice" John Roberts, fyra betecknas som liberaler så mittenmannen Anthony Kennedy får ofta fälla utslagsrösten i politiskt känsliga mål.

Det som gör Högsta domstolen till en sådan oerhörd maktfaktor är att den bland annat har i uppgift att se till att besluten från presidenten, kongressen och andra parlamentariska församlingar i USA sker i enlighet med den amerikanska författningen från 1789 och de olika, relativt fåtaliga, tillägg (amendements) som kommit efter det. Liknande författningsdomstolar finns i en rad länder, i Sverige diskuteras ibland att införa en sådan.

Själva tanken är alltså att politikerna inte ska kunna få fatta vilka beslut som helst. Medborgarnas rättigheter ska till exempel inte få kringskäras även om en majoritet av politikerna skulle ha röstat för det i demokratisk ordning. I så fall kan Högsta domstolen underkänna beslutet med hänvisning till någon paragraf i författningen. Och då faller lagen, HD:s utlåtanden kan inte överklagas.

Det låter kanske på många sätt vettigt men problem uppkommer om det är svårt att tolka vad grundlagen innebär. Ett exempel är vapenfrågan. Den anses reglerad i ett tillägg till konstitutionen från 1791, alltså i ett mer än 200 år gammalt dokument.

Men språkbruket är konstigt och ända sedan dess har man grälat om huruvida upphovsmännen menade att varje amerikan har rätt att bära vapen, eller om det handlar om att till exempel polisen ska få vara beväpnad. För ett år sedan tolkade domstolen orden så att medborgarna har rätt att inneha vapen, men att det ska finnas begränsningar.

Andra betydelsefulla beslut under åren är till exempel att tillåta abort. När det gäller dödsstraff har domstolen både beslutat att det strider mot konstitutionen (1972) och att det ska tillåtas (1976). Under efterkrigstiden stod länge medborgarrättsfrågorna i centrum och HD uttalade i en epokgörande dom att rassegregation är otillåtet. Ett av de mest omtalade besluten på senare tid är att fångarna på Guantánamo har rätt att få sin sak prövad inför amerikansk domstol.

Man kan naturligtvis diskutera om en viktig fråga ska avgöras genom att några få människor försöker förstå vad några upphovsmän menade för mer än 200 år sedan. Eller om det ska ske genom en politisk process. Men i USA är det bara en liten minoritet som ifrågasätter Högsta domstolens makt. Nästan ingen avvisar helt tanken på möjligheten att domstolspröva politikernas beslut. De mest långtgående kritikerna tycker på sin höjd att HD ska begränsa sig till att yttra sig i extremt få frågor och lämna resten till kongressen.

Ett problem som av uppenbara skäl växer hela tiden är att det blir svårare att tolka grundlagen utifrån dagens förhållanden. Ett alternativ skulle vara att ändra den oftare. 

Thomas Jefferson, en av de legendariska upphovsmännen till grundlagen, ansåg på sin tid att författningen borde skrivas om vart tjugonde eller vart trettionde år för att den skulle vara up-to-date. Men det har inte skett och det är överhuvudtaget extremt svårt att få igenom några som helst förändringar i konstitutionen. Det har bara gjorts några få tillägg på drygt 200 år.

Nästa fråga är om Högsta domstolens beslut verkligen är strikt juridiska, eller mer en form av politiska beslut. HD:s ledamöter nomineras som sagt av presidenten och det anses självklart att han föreslår domare som i viktiga frågor tycker som han. De får också snabbt en stämpel som antingen konservativ eller liberal.

De flesta uttalandena från HD är dock enhälliga, vilket tyder på att det då är en renodlat rättslig bedömning. I bland kan utfallet också gå i en riktning som inte motsvarar vad den politiska sammansättningen borde resultera i. På det hela taget anses dock HD ha blivit gradvis mer politisk och det visar sig i viktiga frågor som till exempel när det gäller abort.

Den faran förstärks av att domarna tillsätts på livstid även om man får hoppa av i förtid (som David Souter) men det är ovanligt. Det betyder att en president kan påverka politiken för kanske en-två generationer framåt beroende på vilka jurister som nomineras till domstolen. Det ökar frestelsen för presidenten att föra fram sin "egna" kandidater.

Orsaken till att domarna utses på livstid är att de inte ska kunna utsättas för några påtryckningar. Men när systemet infördes för länge sedan var medellivslängden mycket kortare än i dag och grundlagsfädren hade knappast tänkt sig att domarna skulle sitta i decennier. Det finns en debatt bland jurister om att begränsa ämbetstiden till 18 år, men eftersom det är så svårt att ändra konstitutionen så kommer det säkert att dröja, om det överhuvudtaget någonsin genomförs.

Under en stor del av efterkrigstiden dominerades Högsta domstolen av liberala jurister. Från och med Ronald Reagans presidenttid har istället de konservativas position förstärkts. Sotomayor tillträde innebär alltså ingen förändring av maktbalansen. Men om som förmodat ytterligare domare avgår eller dör under Obamas presidentperiod kommer han att kunna förstärka det liberala inslaget och därmed slå fast ramarna för politiken för lång tid framåt.

Det enda man med säkerhet kan säga är att Högsta domstolen kommer att fortsätta ha en alldeles avgörande roll i det amerikanska samhällslivet som motvikt till presidentens och kongressens makt.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".