Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..
amnestyrapport

Sämre rättigheter i krisens spår

Publicerat måndag 1 juni 2009 kl 16.02
1 av 3
Den ekonomiska krisen har förvärrat de problem som tidigare fanns med diskriminering, flyktingströmmar, fattigdom, förtryck och politiskt våld.
2 av 3
De stigande matpriserna tvingar allt fler människor att gå hungriga.
3 av 3
Demonstration mot tortyr på Filippinerna.

Den globala finanskrisen slår inte bara mot länders och enskilda människors ekonomier, den har också i hög grad påverkat hur människor behandlas av makthavare, myndigheter och regimer runt om i världen. Amnesty International konstaterar i sin årsrapport att finanskrisen förvärrat läget för de mänskliga rättigheterna.

2008 var ett år när världens ekonomier rasade ihop. Kollapsen skulle bildligt kunna liknas vid hur ett korthus rasar, ett korthus byggt i en bil som färdats på en slät motorväg men som tar av på en gropig skogsväg.

Företag efter företag drabbades av krisen, land efter land som en enda stor kedjereaktion och självfallet har krisen satt djupa ekonomiska spår hos företag, stater och enskilda människor. Människor har tvingats sluta på sina arbeten och därmed förlorat sin inkomst, familjer har inte längre råd med sina bostäder och tvingas till en daglig kamp för att få mat på bordet. Alla har inte sådan tur som Magnus i Skene som dagen efter varslet på Volvo Lastvagnar i Tuve kunde gå till nya arbetsuppgifter som springschas åt en av länets dignitärer, med ett par tusen mer i plånboken varje månad.

De flesta av kollegorna gick ut till tomheten, till en fritid möjligen fylld med åtgärder i form av ändlösa besök på arbetsförmedlingar och kurser, varvat med den krypande känslan av att inte ha någonting meningsfullt att hänge sig åt.

Scenariot känns säkert som en mardröm för de flesta i industriländerna, men i många utvecklingsländer har det här scenariot varit faktum länge, eller rättare sagt där har det för många aldrig funnits något jobb att friställas från.

Däremot har den ekonomiska krisen förvärrat de problem som tidigare fanns med diskriminering, flyktingströmmar, fattigdom, förtryck och politiskt våld. När det nu finns mindre pengar och dessutom mindre vilja att åtgärda missförhållanden blir situationen värre.

Amnesty Internationals generalsekreterare Irene Khan liknar den nuvarande situationen vid en tidsinställd tickande bomb. Redan har omfattande upplopp mot till exempel stigande livsmedelspriser ägt rum runt om i världen, många av upploppen har med brutal hand slagits ned av polis eller militär och Amnesty befarar att upploppen kan bli fler ju längre krisen pågår.

I många afrikanska länder drabbades befolkningen hårt av de stigande matpriserna förra året, allt fler människor tvingades gå hungriga och de redan fattiga blev fattigare och mer utsatta. Missnöjet jäste till den grad att det inte längre gick att hålla inne med det. I många städer hölls stora demonstationer som i en del fall blev våldsamma. I februari dödades omkring 100 personer i samband med demonstrationer i Kamerun till exempel.

Mellan september och december 2008 hölls en rad demonstrationer i Guinea på Afrikas nordvästra kust. Demonstranterna protesterade mot de stadigt stigande levnadskostnaderna och bristen på basföda. Demonstrationerna slogs bryskt ned av polis och militär, minst fem demonstranter dödades, omkring 20 skadades och hur många som greps och sedan torterades i fängelse är det ingen som vet, men att det skett är säkert.

En man som greps efter en demonstration där demonstranterna krävde bättre tillgång till dricksvatten och elektricitet till regionen, vittnar för Amnesty International om den brutala behandlingen i fångenskap.

"När jag hade gripits tog de alla mina kläder, sedan knuffades jag in i en cell där omkring tio män redan var. Det var en trång cell och det gick inte att ligga någonstans eftersom golvet var täckt av urin och avföring. En gång om dagen piskade soldaterna oss med gummiband, de tvingade oss att räkna piskrappen och om någon räknade fel började de om från noll igen."

Efter närmare en vecka släpptes de gripna demonstranterna efter att deras familjer betalat en straffavgift för att få ut dem. En av organisatörerna bakom demonstrationerna i Guinea var Karamba Dramé, en 31-årig ledare för ett ungdomsförbund i staden Boké. Myndigheterna tyckte att Dramé var besvärlig, så de dödade honom.

Vid en demonstration den 31 oktober hade soldater i röda baskrar skickats till Boké med uppdraget att finna Karamba Dramé och oskadliggöra honom. Dramé identifierades via sin mobiltelefon, en av soldaterna ringde till honom, de såg vem i folkmassan som plockade upp sin mobiltelefon och svarade och därefter sköt de honom. Karamba Dramé dog innan han hunnit fram till sjukhuset.

Händelsen är inte unik men ett målande exempel av hur staten sätter sig över medborgarna och tar lagen i egna händer och genomför vad som kallas utomrättsliga avrättningar, det vill säga avrättningar utan att en domstol utdömt någon dom. I minst 55 länder skedde sådana utomrättsliga avrättningar under förra året.

Amnesty International varnar för att den pågående ekonomiska krisen ännu mer ska förvärra övergreppen på mänskliga rättigheter i Afrika, när myndigheter försöker hålla frustrerade medborgare som blir fattigare och fattigare i schack.

Men Amnesty befarar också att den riktiga viljan att bevaka och arbeta för mänskliga rättigheter inte längre finns, när regeringar istället fullt ut koncentrerar sig på att få ordning på ekonomin som till exempel banker, finansinstitut och storföretag.

Det många inte ser, säger Amnestys generalsekreterare Irene Khan till Ekot, är att ekonomin och mänskliga rättigheter faktiskt går hand i hand, det är fenomen inflätade i varandra.

– Ta G20 länder till exempel, de har ledarskapet för ekonomiska frågor, men de tar inget ansvar för mänskliga rättigheter. Vi säger att deras mål om ekonomisk förbättring inte kommer att lyckas om de inte samtidigt uppmärksammar mänskliga rättigheter. Det är nämligen så att en stor del av de ekonomiska problemen är att människor tvingas leva i extrem fattigdom, och fattigdom handlar om övergrepp på mänskliga rättigheter.

Irene Khan säger också att hon är bekymrad över ledarskapet i G20, för många av de enskilda länderna i G20 har själva gjort sig skyldiga till grova övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.

Många länder får en rejäl slev kritik i Amnestys 406-sidor långa rapport om de mänskliga rättigheterna i världen. Länder som Zimbabwe, Somalia, Burma, Kina, Sudan och Sri Lanka pekas ut hårt, men också flera EU-länder får kritik.

Enligt Amnesty är EU bra på att övervaka mänskliga rättigheter på andra håll i världen, men sämre på att upprätthålla en acceptabel standard på hemmaplan. Människorättsorganisationen nämner bland annat hur flyktingar och immigranter som försöker ta sig till Europa behandlas, och de är bekymrad över romernas situation i flera europeiska länder där romer tydligt diskrimineras och ofta får utstå kränkande behandling.

Ett land som gjort sig skyldig till grova brott mot de mänskliga rättigheterna och som uppmärksammats stort i Sverige är Eritrea. Där hålls människor fängslade utan att formellt anklagas för någonting, fångar torteras i fängelse, unga män tvingas tjänstgöra i armén i flera år och yttrandefriheten är obefintlig. Presidenten Isaias Afewerki har till och med förklarat för omvärlden att det varken behövs val eller yttrandefrihet i landet. För enligt honom finns det ingenting som heter fri press eller fria val, allt är ändå styrt av Langley som han säger, det vill säga den amerikanska underrättelsetjänsten.

Men faktum är att liknande brott mot människor begås också i många andra länder. I 88 länder hålls människor fängslade utan laglig grund, under långa perioder och utan rättegång, dessutom hålls så kallade samvetsgångar i 50 länder och yttrandefriheten är begränsad i minst 81 länder.

När det gäller tortyr konstaterar Amnesty att det i minst 79 länder förekom tortyr eller grov misshandel under förhör förra året.

Det är alltså en mörk bild som Amnesty International målar upp i sin årsrapport och det värsta är att det kan bli värre.

Men allt är inte bara elände runt om i världen, Irene Khan säger att några ljusglimtar är att USA:s president Barack Obama lovat att stänga Guantánamolägret, och att fler länder faktiskt avskaffade dödsstraffet under förra året. I Afrika var dessutom antalet avrättningar det lägsta på mycket länge. Några ljusglimtar i en annars mörk omvärldsanalys av de mänskliga rättigheterna.

Johan-Mathias Sommarström
johan-mathias.sommarstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".