Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

27 länder röstar i världens näst största val

Publicerat fredag 5 juni 2009 kl 09.46
1 av 2
Nederländerna röstade på torsdagen. Foto: Peter Dejong/Scanpix
2 av 2
Nederländerna röstade på torsdagen. Foto: Peter Dejong/Scanpix

I dagarna fyra går 375 miljoner människor i 27 EU-länder till val för att välja sina europaparlamentariker. 736 platser i Europaparlamentet och chansen att göra sig hörd inom unionen står på spel.

 Det kan tyckas vara en imponerande uppvisning i demokrati över en hel kontinent; det största valet i världen efter Indiens. Men en av huvudfrågorna i valet råkar ju vara hur många av de 375 miljonerna röstberättigade som egentligen kommer att lägga sina röster. Valdeltagandet förväntas bli mycket lågt.

– Man kan inte klaga på att EU är odemokratiskt och sedan vägra att gå och rösta, manade ordförandelandet Tjeckiens premiärminister Jan Fischer dagarna före valet.

Men frågan är hur många som bryr sig om hans logik? För varje val till parlamentet, ända sedan det första 1979, har andelen som röstar sjunkit var gång. 1979 röstade 62 procent, i det förra valet för fem år sedan deltog bara 45 procent, lägst hittills. Ingen förväntar sig högre siffror nu, snarare tvärtom enligt de mätningar som gjorts.

Ett annat av de förväntade resultaten är missnöjesröstning. Medborgare som vill visa sitt missnöje med partierna hemma eller med den stora apparaten EU väntas rösta på något i den uppsjö av småpartier som har bildats kontinenten över.

Den trenden märktes redan vid det förra valet för fem år sedan, när okonventionella småpartier fick runt 50 platser i parlamentet. Nu utgör inte minst den ekonomiska krisen i världen, med stigande arbetslöshet, en ytterligare grogrund för missnöje med de etablerade.

I flera fall handlar det om uttalat EU-fientliga extrempartier både på höger- och vänsterkanten. I bland annat Storbritannien, Österrike, Nederländerna, Bulgarien och Ungern väntas starkt främlingsfientliga partier ta röster från de traditionella stora partierna. Partierna har gått fram så starkt att det är mycket möjligt att det bildas en egen partigrupp i EU-parlamentet för de högerextrema, något som funnits tidigare. I andra fall är det enfrågepartier, som det svenska Piratpartiet.

Resultatet befaras bli ett mer splittrat parlament.

Parlamentets avgående talman Hans-Gert Pöttering varnade för utvecklingen när han uppmanade Europas medborgare att gå och rösta.

– Ju högre valdeltagande, desto mindre risk att rösterna på extremistpartier snedvrider utgången, sa Pöttering.

Han argumenterade också för att parlamentet faktiskt har en direkt påverkan på allas våra dagliga liv, eftersom "runt 75 procent av lagstiftningen i EU i dag bestäms av Europaparlamentet tillsammans med ministerrådet". Men det tycks inte vara den allmänna känslan bland EU-medborgarna, som är svåra att locka till valurnorna.

Först ut att rösta är Storbritannien och Nederländerna redan på torsdagen. På fredagen är det dags för Irland och Tjeckien. Cypern, Malta, Lettland och Slovakien röstar på lördagen. Då inleds också valet i Italien som avslutas på söndagen. De övriga 18 röstar på "supersöndagen" den 7 juni, däribland Sverige och de stora EU-länderna Frankrike, Tyskland och Spanien.

På söndag kväll väntas valresultaten börja droppa in, förutom från Nederländerna, som mot EU:s regler berättar hur det gått redan på valdagen i landet, torsdagen.

Enligt prognoserna kommer center-höger gruppen EPP (dit bland annat Moderaterna hör), förbli den största i parlamentet. Socialdemokratiska gruppen (dit de svenska Socialdemokraterna hör) väntas bli kvar som näst största grupp, även om båda blocken förväntas göra ett sämre resultat än förra valet.

Antalet platser i parlamentet är fördelade efter folkmängden i respektive land. Sverige får skicka 18 parlamentariker och det största landet Tyskland 99.

Den 14 juli i sommar sammanträder det nyvalda parlamentet för första gången, i Strasbourg, bland annat för att välja en ny talman. Och i fem år framåt får sedan Europas medborgare leva med sitt val.

Maria Sjöqvist
maria.sjoqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".