Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Bakgrund Peru: Indianer protesterar mot regeringen

Publicerat torsdag 11 juni 2009 kl 09.53
1 av 2
2 av 2
Indianernas främsta ledare Alberto Pizango har flytt landet. Foto: Martin Mejia/Scanpix

Den senaste tiden har uppemot 50 människor dött till följd av indianbefolkningens protester mot den peruanska regeringen. Indianerna motsätter sig president Alan Garcías vilja att underlätta exploateringen av olja, gas och andra naturresurser för utländska företag i Perus regnskogar.

I landets nordöstra, peruanska delar av Amazonas, har tusentals indianer under två månaders tid starkt visat sitt missnöje över president Alan Garcías beslut att underlätta för utländska investeringar i Amazonasregionen.

Demonstranterna, som har upprättat vägspärrar och blockerat oljeanläggningar, kallar det här för "regeringens utförsäljning av djungeln". De menar att ytterligare exploatering hotar deras egen och regnskogens existens. Men hittills har indianbefolkningen känt sig negligerad, trots ett förhandlingsförsök förra året.

Det var förra året som García presenterade dekret för att reglera exploateringen av Amazonas naturresurser. Indianbefolkningen reagerade redan i ett tidigt skede mot de nya villkoren, vilket ledde till att regeringen och lokala ledare inledde förhandlingar. Men dessa nådde ingen framgång och missnöjet och protesterna bland indianerna spred sig.

Landets miljöminister Antionio Brack förklarade då att inga förhandlingar kommer återupptas såvida blockaderna av vägar och floder upphör. Samtidigt sa han att "de (indianerna) insisterar på att landet är deras och begriper inte att naturtillgångarna tillhör alla peruaner".

Men demonstrationerna och blockaderna har fortsatt sedan dess och under de senaste två månaderna har de intensifierats. Det var när polisen i förra veckan försökte häva en blockerad väg i närheten av staden Bagua i Amazonas som protesterna krävde sina första dödsoffer. Uppgifterna går dock isär om vem som öppnade eld först.

I efterdyningarna av det har indianernas främsta ledare Alberto Pizango flytt landet sedan regeringen efterlyst honom för uppvigling och sammansvärjning. Pizango har beviljats asyl i Nicaragua.

Perus indianer utgör cirka 54 procent av befolkningen, vilket gör Peru till ett av få länder i Amerika där indianerna är i majoritet. Men befolkningen är starkt underrepresenterade i landets politiska och kommersiella liv som främst styrs av den vita minoritetsbefolkningen som är ättlingar till spanjorer.

Indianerna har i årtionden protesterat mot exploateringen av regnskogen. Lokala ledare menar att boskap flyr, fiskeståndet minskar och viktiga medicinska plantor dör ut på grund av att företagen som verkar i regnskogen förorenar markerna och förgiftar vattendragen. Enligt forskare är det främst vägbyggena till olje- och gasfälten som är det största hotet mot regnskogens bilogiska mångfald. Vägar öppnar exempelvis för nya bosättningar och illegal skogsavverkning, menar de.

En annan sak som forskare och människorättsorganisationer har uttryckt oro över är att bolag tillåts tränga in i intakta Amazonasområden där indianstammar lever isolerade från omvärlden, vilket kan leda till att de lätt faller offer för sjukdomar som de aldrig har varit i kontakt med.

Regeringen å sin sida hävdar att exploateringen av landets naturresurser är nödvändiga för ekonomisk utveckling och att ursprungsbefolkningen inte ska oroa sig för att förlora den mark som traditionellt har tillhört dem.

Den försäkringen har dock inte dämpat indianernas rädsla, vars missnöje mot exploateringen tidigare främst har riktats mot regionala investerare såsom det argentinska oljebolaget Pluspetrol. Men i och med frihandelsavtal med bland andra USA och Kina öppnar nu Peru upp för fler internationella investerare och ökad exploatering av regnskogen.

Şîlan Diljen
silan.diljen@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".