Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Omtvistade lagar dras tillbaka i Peru

Publicerat torsdag 11 juni 2009 kl 05.34

Perus kongress har beslutat att tills vidare dra tillbaka de lagar som tillåter utländska företag att exploatera Amazonasdjungeln och som gett upphov till omfattande och våldsamma protester den senaste veckan.

Syftet med beslutet är att ge tid för att diskutera och eventuellt förändra de lagar som väckt störst motstånd hos Amazonas ursprungsbefolkning.

Det gäller dels en lag som reglerar storleken av det område som skulle vara tillgängligt för kommersiell exploatering och dels en lag som ger centralregeringen i Lima rätt att ge tillstånd för exploatering, utan att först konsultera lokalbefolkningen.

Med sitt beslut hoppas kongressen att ta luften ur den generalstrejk som har utlysts till idag och som inte bara ursprungsbefolkningen står bakom utan också landets största fackföreningar.

Men även om kongressens beslut lyckas dämpa de upprörda känslorna så är det ingen lösning. För med utgångspunkt från de lagar som nu suspenderats har Peru redan har ingått över 100 kontrakt med utländska företag, fram för allt i syfte att leta efter olje- och gasfyndigheter i djungeln.

Skulle lagarna dras tillbaka, så måste också dessa kontrakt sägas upp.

Vad regeringen hoppas på är att de 90 dagar som suspensionen gäller ska vara tillräckliga för att övertyga de indianska samfunden i Amazonas att regeringens politik också kommer dem tillgodo. Men lätt blir det inte.

De många dödsfallen efter helgens sammandrabbningar har fördjupat ursprungsbefolkningens redan stora misstro gentemot regeringen. Till det kommer att en växande del av de indianska samfunden, inte bara i Peru utan i hela Latinamerika, inte längre erkänner traditionella nationsgränser utan istället hänvisar till förkoloniala gränser.

En effekt av det är att många peruanska indianer heller inte längre erkänner Alan García som sin president, utan istället Evo Morales, aymaraindianen som är Bolivias president, men som för ett par år sedan också utsågs till alla latinamerikanska indianers hövding.

Lars Palmgren, Santiago
lars.palmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".