Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Bakgrund Kaukasus: Kadyrov jagar ”banditer” i Ingusjien

Publicerat måndag 6 juli 2009 kl 16.11
1 av 3
Ramzan Kadyrov. Arkivfoto: Musa Sadulayev/Scanpix
2 av 3
President Jevkurovs utbrända bilvrak efter mordförsöket. Foto: Musa Sadulayev/Scanpix
3 av 3
Jevkurov till höger och Zyazikov till vänster. Foto: Scanpix

Tjetjeniens hårdföre president Ramzan Kadyrov förefaller få större inflytande över norra Kaukasus, detta som ett resultat av ökat våld i den ryska delrepubliken Ingusjien. I lördags dödades nio tjetjenska poliser när deras bilkolonn attackerades i Ingusjien. Patrullen deltog i en operation för att hitta dem som låg bakom mordförsöket på Ingusjiens president Jevkurov för två veckor sedan.

Poliskonvojen körde genom en skog när rebeller attackerade med automatvapen och granatgevär. Det var den mest allvarliga sammanstötningen på länge i området. Moskva har förklarat kriget i Tjetjenien officiellt avslutat, men oroligheterna fortsätter i framför allt grannrepubliken Ingusjien.

Efter mordförsöket på president Jevkurov den 22 juni kallades Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov omedelbart till Kreml. Kadyrov meddelade efteråt att han fått i order av president Medvedev att leda jakten på attentatsmännen och andra ”terrorister” i både Tjetjenien och grannrepubliken Ingusjien.

Efter mötet i Kreml utlovade Kadyrov en gruvlig hämnd på attentatsmännen och sa till nyhetsbyrån Reuters:

– Han (Medvedev) bad mig intensifiera aktionerna, även i Ingusjien. Jag kommer personligen att ansvara för operationerna och jag är säker på att inom en snar framtid uppnå goda resultat.

Därefter gjorde Kadyrov ett blixtbesök till Ingusjien, helt överraskande för politikerna där.

– Vår uppgift i Ingusjien och Tjetjenien är att utrota alla banditer, meddelade Kadyrov.

Ramzan Kadyrov, vars far och före detta president dödades i ett attentat 2004, har åstadkommit ett relativt lugn i det krigshärjade Tjetjenien. Men människorättsorganisationer och många andra hävdar att Kadyrov styr landet med terror som främsta verktyg. Han och hans milis anklagas för att ligga bakom tortyr, förföljelse och försvinnanden av människor. Påståendena stärks av en ny rapport från Amnesty International.

Att Kadyrov ska ta på sig att rensa upp bland ”banditer” och stabilisera Ingusjien möts där med skepsis. Ruslan Aushev som styrde Ingusjien 1992-2001 sa enligt BBC:

– Jag tror att styrkor från grannrepubliken skulle förvärra läget. Om de vill komplicera situationen ytterligare så är det här rätta sättet.

Också den svårt skadade ingusjiska presidentens Jevkurovs talesman sa att de drag som görs för att stabilisera delrepubliken ska koordineras av dess eget högkvarter. I princip alla politiker i Ingusjien har tagit avstånd från att Ramzan Kadyrov ska bli någon form av överpresident över norra Kaukasus.

Tjetjenien och Ingusjien var en enda delrepublik under Sovjetunionen, men ingusjierna bröt sig loss efter ett kort krig i början av 1990-talet. Nu florerar rykten och misstankar om att Kadyrov är ute efter att slå samman republikerna igen.

1810 infogades Ingusjien i det ryska imperiet efter ett brutalt ryskt erövringskrig. 1924 blev det ett autonomt område men slogs tio år senare ihop med Tjetjenien som en autonom delrepublik. Liksom andra sovjetrepubliker drabbades ingusjierna hårt av den stora terrorn i slutet av 30-talet. 1944 deporterades hela det ingusjiska folket, drygt 100 000 människor, till Centralasien efter Stalins misstankar om ingusjiskt samröre med nazisterna.

Först tretton år senare, under Nikita Chrusjtjovs ledning, tilläts ingusjierna återvända till norra Kaukasus. Men saker hade förändrats under ingusjiernas frånvaro. Prigorodnyjdistriktet i väster hade annekterats av granndelrepubliken Nordossetien. Ingusjien har sedan dess ställt krav på att distriktet ska återlämnas, särskilt i samband med Sovjetunionens sammanbrott. Nordossetien svarade istället med att deportera tiotusentals ingusjier som bodde i det omstridda området. Ett mindre antal ingusjier har sedan dess fått återvända, men konflikten är i grunden olöst.

En annan flyktingvåg inträffade när tusentals tjetjener flydde över gränsen när Ryssland åter invaderade Tjetjenien 1999. Även våldet i Tjetjenien har smittat av sig till Ingusjien. Ryska styrkor har kontinuerligt attackerats av muslimska rebeller. De ryska säkerhetsstyrkorna har i sin tur gjort sig kända, eller ökända, för sina brutala metoder för att krossa den mindre grupp militanta islamister som slåss för en självständig muslimsk stat.

I höstas beordrade Kreml ett nytt ingusjiskt ledarskap för att dämpa våldet. En känd officer som främst utmärkt sig under krigen i Tjetjenien utsågs som ny president av Medvedev. Junus Jevkurov ersatte den forne KGB-agenten Murat Zyazikov.

Jevkurov sa att uppdraget att leda Ingusjien var svårare än att leda en insats i ett krig. Utmaningen gäller dels att dämpa våldet mellan rebeller och säkerhetsstyrkor, vilket gjort att Ingusjien ibland sagts stå på randen till inbördeskrig. Säkerhetsstyrkornas övergrepp mot civila har bidragit till ökad extremism.

Men presidentens uppdrag innebär också att hejda säkerhetsstyrkornas brutala framfart, rensa upp i den utbredda korruptionen och sparka opålitliga politiker. BBC:s korrespondent i Moskva Richard Galpin ställer den öppna frågan om information om presidentens bilfärd för två veckor sedan kan ha läckt ut till den terrorgrupp som tagit på sig attentatet. Gruppen kallar sig ”Tjetjenska martyrernas spanings- och sabotagebataljon Rijadus Salichin” och anses också ligga bakom gisslandramat i Beslan i Nordossetien 2004.

När Richard Galpin besökte Ingusjien i november förra året, strax efter att Jevkurov utnämnts till ny president, uttryckte en oppositionspolitiker optimism. Han var imponerad av Jevkurovs vilja att sitta ned och prata med oppositionen och vilja att ta tag i övergreppen mot mänskliga rättigheter.

Men trots att Jevkurov lyckats vinna fler ingusjiers förtroende har attentaten fortsatt. Efter vintern har graden av våld åter seglat upp på samma nivå som förra året. Juni i år har varit en särskilt orolig månad. Förutom massakern på polismän i lördags och mordförsöket på presidenten för två veckor sedan har bland annat den vice premiärministern och en toppdomare mördats.

Det är heller inte lätt att veta exakt vad som pågår i Ingusjien. Medierna är starkt styrda och oberoende journalister råkar illa ut. Journalisten, juristen och affärsmannen Magomed Jevlojev startade 2001 den oppositionella sajten ingushetiya.ru. I en intervju i den finländska tidningen Hufvudstadsbladet från juni 2008 beskriver Jevlojev nättidningens innehåll som oberoende nyheter om allt från politik till kultur. Men ryska och ingusjiska myndigheter har fört en rad rättsliga processer för att stänga ned sajten. Orsaken är att den regionala regeringen anklagat nättidningen för att sprida extremistiskt material.

Ingushetiya.ru hade vid tidpunkten för intervjun i Hufvudstadsbladet två anställda journalister. Men statistiken skvallrar om arbetsförhållandena: sedan starten 2001 har mer än hundra journalister kommit och gått.

– Vanligtvis börjar de få problem efter tre månader. Deras familjer hotas och vissa har fått sparken från jobb de haft vid sidan av, sa Jevlojev i intervjun. Han medgav däremot inte att han själv var rädd.

– En ingusjier medgår inte sådant även om skulle vara det. Det är i vårt blod att vara modiga, sa Levlojev och skattade.

– I värsta fall måste jag och min familj lämna Ryssland.

Men Magomed Jevlojev hann aldrig lämna Ingusjien. Intervjun i Huvfudstadsbladet gjordes den 10 juni 2008. Den 31 augusti samma år sköts han ihjäl av ingusjisk polis.

Händelsen inträffade när lokal polis av okänd anledning förde bort Jevlojev. Polismyndigheten uppgav att den gripne försökte ta vapnet från en polisman i bilen, varpå Jevlojev sköts ihjäl.

Tomas Johansson
tomas.johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".