Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Bakgrund Kina: Socialt missnöje bakom våldet i Xinjiang

Publicerat onsdag 8 juli 2009 kl 16.29
1 av 3
Uigurer som protesterar i Ürümqi. Foto: Ng Han Guan/Scanpix.
Många har dödats eller skadats i kravallerna. Foto: Eugene Hoshiko/Scanpix
2 av 3
Många har dödats eller skadats i kravallerna. Foto: Eugene Hoshiko/Scanpix
Många uigurer känner sig marginaliserade i sitt hemland. Foto: Ng Han Guan/Scanpix
3 av 3
Många uigurer känner sig marginaliserade i sitt hemland. Foto: Ng Han Guan/Scanpix

Kravallerna i Xinjiang-regionen har hittills krävt 156 människors liv och över 1 000 personer har skadats, enligt kinesiska medier. Trots att Kina har sänt in militär för att kväsa upploppen, fortsätter protesterna. Men de blodiga sammandrabbningarna kommer inte som en överraskning, då många bedömare menar att läget länge har varit spänt mellan uigurer och han-kineser.

Inte oväntat har Kinas svar på oroligheterna varit att mobilisera tusentals soldater till regionen och situationen påminner nu allt mer om upproret i Tibet förra sommaren och inte minst massakern på Himmelska fridens torg 1989.

Söndagens kravaller började i samband med en demonstration med mellan 1 000-3 000 uigurer i regionhuvudstaden Ürümqi. Kort därefter pumpade världens tv-kanaler ut bilder på upprorsmakare som satte eld på polisbilar och kastade sten mot poliser och skyltfönster. Men de starkaste bilderna visade sönderslagna människor som låg på gatorna.

Under veckan har nya protester utbrutit både i huvudstaden och i andra städer. Följderna har blivit att 156 människor har dödats, över 1 000 har skadats och fler än 1 400 personer har gripits, enligt statliga kinesiska medier. 

Kinas regering skyller söndagens massaker på exil-uigurer, som kräver självständighet, och man pekar bland annat ut Rebiya Kadeer, en affärskvinna och aktivist som lever i exil i USA.

– Detta var en stor konspiration som iscensattes av fientliga krafter som finns både i landet och utomlands. Deras mål var att destabilisera den etniska sammanhållningen och provocera fram etniska motsättningar, sa ledaren för Xinjiangs kommunistparti, Wang Lequan i ett tal.

Men i en artikel i Wall Street Journal fördömer Kedeer våldet på båda sidor och förnekar igen all inblandning i protesterna.

Tillsammans med Tibet är Xinjiang en av Kinas mest politiskt kontroversiella regioner. Regionen har länge varit hårt kontrollerad och etniska spänningarna har underbyggts av stora ekonomiska klyftor mellan uigurer och han-kineser, den kinesiska regeringens hårda kontroll av religion och kultur och den stora invandringen av han-kineser.

Xinjiang är ett kargt och svårtillgängligt område i nordvästra Kina med öken och berg. Området, som är rikt på olja och mineraler, är nästan fyra gånger så stort som Sverige och utgör en sjättedel av Kinas yta. Officiellt gäller självstyre, även om många bedömare menar att den verkliga makten ligger hos kommunistpartiet i Ürümqi. Då Xinjiang gränsar till åtta olika länder, där ibland Afghanistan, Pakistan Indien och Tadzjikistan, är det strategiskt viktig för Kina.

Den etniska konflikten kan spåras tillbaka till 1940-talet. En del av Xinjiang hette då Östturkistan och många uigurer hävdar att de har medfödd rätt till territoriet. Men istället blev regionen en del av folkrepubliken Kina 1949.

Av de drygt 20 miljoner invånarna är de flesta turkisktalande muslimska folkgrupper. Den uiguriska folkgruppen är den största men invandringen av han-kineser har gjort att andelen uigurer nu är i minoritet i många städer, bland annat i Ürümqi, skriver nyhetsbyrån Reuters. Men det finns också uppgifter om att uigurer är i minoritet i hela regionen.

På grund av sin historia har uigurerna ofta känt starkare etniska och kulturella band till sina centralasiatiska grannar än till Kina. Många uigurer känner sig marginaliserade i sitt eget hemland och menar att de inte har fått ta del av den ekonomiska uppgång som har tillkommit Kina på senare tid. De hävdar också att de diskrimineras på arbetsmarknaden då de flesta jobben går till han-kineser.

Regerings restriktiva hållning när det gäller religionsutövning är en annan källa till frustration. 1949 fanns det fler moskéer än vad det gör i dag och barn under 18 år tillåts till exempel inte att gå i moskén.

– Uigurers identitet och välbefinnande har successivt undergrävts av regeringens policy som begränsar deras modersmål, inskränker religionsutövning och fostrar diskriminering på arbetsplatser, sa människorättsorganisationen Amnesty nyligen.

Detta har skapat stor ilska bland uigurer och enligt flera uppgifter, bland annat från BBC, blev många han-kineser attackerade under söndagens upplopp.

Kina å sin sida framhäver att man har skapat stor ekonomisk tillväxt och säger att man måste hålla regionen hårt på grund av hotet från den uiguriska separatiströrelsen. Efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 intensifierade de kinesiska myndigheterna sin kamp mot oliktänkande och började använda begreppet terrorister allt mer.

Militanta separatister i Xinjiang har anklagats för olika dåd och för att ha band till terrornätverket al-Qaida. Våren 2005 inledde Kina en hård kampanj för att utrota ”de tre onda tingen: terrorism, separatism och religiös extremism”.

I januari 2007 gjorde polisen ett tillslag som ledde till att 18 människor dog under den skottväxling som utbröt. Myndigheterna beskrev aktionen som ett tillslag mot ett träningsläger i Pamirs bergsområde, infiltrerat av internationella islamister med planer på terrordåd. Handgranater och vapen beslagtogs, enligt Kinas officiella nyhetsbyrå.

Enligt en polistaleskvinna drevs lägret av East Turkestan Movement, ETIM, som anses vara den mest radikala gruppen med krav på självständighet. ETIM stod bakom flera bombningar, mord och upplopp på 1990-talet. FN terrorstämplade ETIM 2002, också i USA är rörelsen terrorstämplad.

Men de kinesiska myndigheterna har fått mycket kritik av människorättsorganisationer som menar att Kina överdriver terrorhotet från uigurer. Enligt flera organisationer gör inte de kinesiska myndigheterna någon skillnad på våldsutövare och dem som kämpar för självständighet med fredliga medel. Kina utnyttjar den USA-ledda kampen mot terror för att slå ned hårt mot uigurer, anser kritikerna.

– Peking har gripit tusentals uigurer på falska terroristanklagelser, säger Amnesty.

Reaktioner på de senaste dagarnas oroligheter i Xinjiang-regionen har kommit från flera håll. FN manar både uigurer och han-kineser och kinesiska myndigheter till lugn för att inte våldet ska trappas upp ytterligare.

Sarah Sidibé
sarah.sidibe@sr.se

Beatrice Janzon
beatrice.janzon@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".