Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Svår situation för Gazabor efter kriget

Publicerat torsdag 9 juli 2009 kl 16.00
1 av 4
Rök över Gaza City efter israelisk attack i januari 2009. Foto: Hatem Moussa/Scanpix
2 av 4
Foto: Eyad Baba/Scanpix
3 av 4
Foto: Hatem Moussa/Scanpix
4 av 4
Foto: Tsafrir Abayov/Scanpix

Sju månader har gått sedan kriget i Gaza. Indirekta förhandlingar pågår för att bryta dödläget mellan Israel och palestinierna, och mellan Fatah och Hamas. Mycket pågår, men lite händer. I alla fall för de 1,5 miljoner invånarna i Gaza.

Efterspelet till Israels 22-dagars offensiv i Gaza, Operation gjutet bly, pågår fortfarande. FN:s utredning av misstänkta krigsbrott är inne i en fas där berörda parter förhörs.

– Syftet med de här offentliga förhören är att ta del av det mänskliga lidandet. De offer som inte hamnar i statistiken måste också få en röst, sa chefsutredaren Richard Goldstone.

Förra veckan besökte den av FN tillsatta gruppen Gaza, och Goldstone sade sig vara skakad av vad han såg och hörde. Andra parter som hittills hörts är civila israeler från de frekvent raketattackerade södra delarna av landet, vapenexperter, palestinska jurister och den kidnappade israeliska soldaten Gilad Shalits far.

Den israeliska staten har vägrat att samarbeta med utredarna eftersom Israel beskyller FN:s människorättsråd för att vara partiskt, trots att den judiske Richard Goldstone från Sydafrika är en respekterad krigsdomare. Goldstone meddelade att skriftliga frågor kommer att skickas till Israel och Hamas, och att rapporten kommer att redovisas i september. En mindre utredning har redan gjorts av FN där man anklagade Israel för att vid sex tillfällen attackerat FN-byggnader i Gaza där civila sökt skydd.

Generalsekreteraren Ban Ki-moon har framfört krav till Israel på kompensation för bombade FN-mål, motsvarande cirka 90 miljoner kronor, enligt BBC. För en vecka sedan meddelade FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, UNRWA, att Israel tillmötesgått kravet på ekonomisk kompensation.

Amnesty kom för en vecka sedan med en egen rapport där både Israel och Hamas anklagas för krigsförbrytelser under kriget i Gaza. Amnesty hävdar att mer än 900 av de cirka 1 400 dödade palestinierna var civila, varav 300 var barn och 115 kvinnor. Vidare kan man i den 117 sidor långa rapporten läsa att många liv gick förlorade på grund av att Israel förvägrade skadade palestinier vård. Rapporten återger också i detalj flera incidenter där civila, inklusive kvinnor och barn, sköts på nära håll när de flydde sina hem.

Amnesty anklagar också Hamas och andra palestinska grupper för krigsbrott i form av raketbeskjutning mot civila israeliska mål, samt avfyrning av raketer från civila palestinska byggnader. Vid ett fall har civila vittnat om hur Hamas krigare sköt en raket från en skola. Även israeliska styrkor anklagas för att ha använt sig av mänskliga sköldar när de tvingat civila att stanna i hus som styrkorna intagit som militära positioner. Både Israel och Hamas har förkastat Amnestys rapport.

Den humanitära situationen i Gaza som ofta sagts vara rekorddålig fortsätter att försämras. Den två år gamla blockaden mot remsan fortgår. Enbart mat, medicin och rengöringsmedel får föras in, och inte ens sådana produkterna kommer in i tillräcklig omfattning. 600 000 ton rasmassor efter Israels bombningar och husdemoleringar ligger där de ligger. Inget byggmaterial släpps in eftersom Israel hävdar att det kan användas till hemmagjorda raketer. Inte heller leksaker, tändstickor, filtar, etc., släpps in. Internationella rödakorskommittén (ICRC) kräver att Israel häver blockaden.

När man reser i Gaza är inte sviterna efter kriget påtagliga överallt. Stora delar av Gaza stad ligger orörda och grönsaksmarknaden mitt i centrum är livlig. Men i till exempel Jabaliyya norrut är förödelsen monumental. Intill högar av betong och spretiga armeringsjärn sitter uppgivna och egendomslösa människor under tältdukar. På marknaden i Rafah finns det mesta att köpa som mikrovågsugnar, husgeråd och plastblommor, men få har råd att handla.

Varorna kommer från de underjordiska tunnlarna till Egypten. IDF (Israel Defense Forcec) bombade tunnlarna intensivt under kriget, men nu sägs det finnas lika många igen, eller fler.

Det innebär upp mot 1 000 tunnlar där allt mellan himmel och jord smugglas. Förutom basvaror går det historier om insmugglade lejon och kvinnor (blivande fruar) från Egypten. Det sägs till och med finnas en smal tunnel enbart avsedd för Coca Cola.

Undertecknad var nere i en av tunnlarna i maj, men några fruar eller lejon syntes inte till. Däremot hann vi i princip bara komma upp i dagsljuset och ge oss iväg innan Israel började bomba tunnlarna. Orsaken till det är att vapen smugglas in till stridande islamister.

En ledarskribent för den israeliska tidningen Haaretz skrev för en tid sedan att Israels blockad mot Gaza är kontraproduktiv, att den främjar tunnelverksamheten och vapensmugglingen och därmed stärker Hamas ställning i remsan. Hamas tjänar stora pengar på att hantera och administrera smugglingen.

Men när man talar med många Ggazabor uttrycker de starkt missnöje med Hamas, i alla fall de som vågar tala. En anonym Gazabo säger att Hamas håller befolkningen i ett järngrepp och håller på att "islamisera" remsan. Han säger att mycket av det tidigare gatulivet försvunnit eftersom Hamas tvingat in näringsidkare i butiker för att lättare kontrollera dem och tillämpa beskyddarverksamhet. Västerländska varumärkesskyltar och bilder på "lättklädda" kvinnor har förbjudits.

Förra helgen greps den palestinska journalisten Asma al-Ghul av Hamasmän på en strand i norra Gaza. Enligt Jerusalem Post gick hon utan huvudbonad och var där med två män som inte var hennes släktingar. Asma al-Ghul fråntogs sitt pass och vågade därefter inte lämna sitt hem efter anonyma hot. De två manliga vännerna greps och misshandlades innan de släpptes. Signalen var tydlig: det är slut med den här typen av omoraliska handlingar.

Samtidigt fortsätter Hamas jakt på misstänkta Fatahmän i Gaza, parallellt med Fatahs jakt på misstänkta Hamasmän på Västbanken. I onsdags meddelade Hamas att det sprängt ett spionnätverk i Fatahs regi, avsett att samla information om Hamas i Gaza om ett internt krig skulle utbryta, enligt Haaretz. Förtroendet för motparten är minimalt och Egypten har en krävande medlarroll.

Ansträngningarna till en palestinsk intern försoning har inte burit frukt. Förra månaden annonserade Egypten att målet var att få Hamas och Fatah att underteckna ett "försoningsdokument" den 7 juli. Men de indirekta förhandlingarna strandade och nytt datum är just nu satt till den 25 juli.

Försoningsförsöken under egyptisk ledning går hand i hand med att få den kidnappade israeliska soldaten Gilad Shalit utväxlad mot palestinska fångar. Den då 19-årige Shalit kidnappades den 25 juni 2006 när palestinska krigare grävde en tunnel under gränsen mellan Gaza och Israel. När de kom upp på den israeliska sidan sköt de två israeliska soldater och tog Gilad Shalit med sig tillbaka. Sedan dess har ingen hört av den kidnappade soldaten och Röda Korset har förvägrats att träffa honom för att ge eventuell vård.

Shalit har fått ett enormt symbolvärde i Israel och Hamas kräver hundratals palestinska fångar i utbyte. Indirekta förhandlingar genom Egypten har förts även där, men någon uppgörelse har inte kommit till stånd. I tisdags meddelade Egyptens president Hosni Mubarak oväntat att "Shalit mår bra". Strax därefter svarade en Hamastalesman, som sällan kritiserar den egyptiske ledaren offentligt, att Mubarak vet inte vad han pratar om när han säger att soldaten Shalit lever och mår bra.

Den kidnappade soldaten har varit som uppslukad av jorden i tre år, och att ens prata om var han kan finnas är som att gå på minerad mark, säger en källa i Gaza. Israel har meddelat att frigivandet av Gilad Shalit är en hörnsten i frågan om att lätta på blockaden mot Gaza.

Barack Obama verkar hittills ha haft en relativt positiv inverkan på konflikten. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger sig nu vilja ha en tvåstatslösning, även om han inte tillmötesgått USA:s krav på total frysning av bosättningsbyggande. Moderata krafter inom Hamas har visat sig positiva till två stater enligt 1967 års gränser. Men också den rörelsen är splittrad.

Viljan till fred och två stater verkar finnas. Men vilja och verkstad är två olika saker. När Israels president Shimon Peres tidigare i veckan besökte Egypten sa dess president Hosni Mubarak:

– Mellanöstern har inte råd med en misslyckad fredsprocess till. Det finns ett ökat behov av politisk vilja från den israeliska sidan, en vilja och ett mod nog att ta svåra beslut.

Ett fredsavtal mellan Israel och palestinier är inte gratis. Det kommer att kosta, och både parter måste nog vara med och betala.

Tomas Johansson
tomas.johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".