Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Litauisk homo-lag skapar debatt

Publicerat torsdag 16 juli 2009 kl 16.57
I Litauen ska det bli förbjudet att prata positivt med folk under arton år om homosexuella. Foto: R. Caivano/Scanpix

HBT-rättigheter (homo-, bi- och transsexuella) är ett ständigt hett ämne i många östeuropeiska länder. Ofta är Gay-evenemang kantade av våld och hot. I våras misshandlades RFSL:s ordförande Sören Juvas när han var i Moldavien för att delta i Moldova Pride. I samband med finalen i eurovisionsschlagern i Moskva i maj drabbade polis och gaydemonstranter samman där. Samtidigt pågick en omtvistad Prideparad i Lettlands huvudstad Riga.

I grannlandet Litauen har en kontroversiell morallag antagits, som kritikerna menar försvårar livet för sexuella minoriteter i landet. Homosexualitet klumpas ihop med andra "dåliga" beteenden som minderåriga ska skyddas ifrån. En lång rad ämnen får inte beskrivas på ett positivt sätt, såsom fysiskt eller psykiskt våld, visning av döda och lemlästade människor, spel och lotterier, hypnos och "det paranormala", svordomar och annat ovårdat språk, dåliga mat-, hygien- och motionsvanor. Till dessa dåliga beteenden räknas även homo- och bisexuella samt polygama relationer. I ett sidodokument talas om "icketraditionell sexuell läggning" i allmänhet.

Morallagen har mött mycket kritik från olika människorättsgrupper. Amnesty International hävdar att: "Snarare än att skydda barn berövar denna lag unga rätten till yttrandefrihet och tillgång till information, och riskerar att isolera de barn som redan är utsatta för de högsta riskerna för våld i skolan eller hemma". Liknande kritik kommer från människorättsorganisationen Human Rights Watch som i ett uttalande kallar lagen en "bakåtsträvande och farlig åtgärd, som uppgår till censur".

Ulf Bernitz är professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet och han tycker sig se diskriminerande drag i Litauens nya morallag. Men han är inte helt förvånad över lagens tillkomst.

– Man ska komma ihåg att det finns en del inslag som kan uppfattas som diskriminerande ur ett västeuropeiskt perspektiv i flera nya EU-medlemmars lagstiftning, såsom språkregler riktade mot minoriteter och bestämmelser riktade mot romer. Så den här lagen är egentligen inte så unik.

Eduardas Platovas vid Litauiska Gay-förbundet menar att folk i allmänhet redan har en negativ syn på homosexuella och med den nya lagen riskerar situationen att förvärras ytterligare.

– Med hjälp av den nya lagen kan myndigheterna hindra oss från att sprida information till ungdomar om homosexualitet. Det kan ge litauiska HBT-organisationer böter och därmed hindra vårt arbete. Enskilda representanter kanske till och med kan hamna i fängelse. Socialdepartementet ser inte homo- bi- och transpersoner som en social grupp och de arbetar mycket med att stödja familjefrämjande grupper som ser oss som sin huvudmotståndare. Men det är ett felaktigt synsätt eftersom vi inte alls utgör något hot mot familjen. Vi upplever att den förre presidenten inte lyssnade på oss, men förhoppningsvis blir det bättre med den nya presidenten, säger Eduardas Platovas.

Kanske finns det hopp om dialog med Litauens nyvalda president Dalia Grybauskaite, eftersom hon menar att morallagen är alltför luddig och inbjuder till för många tolkningar och därför inte är tillämpbar. Hennes föregångare Valdas Adamkus var av samma åsikt och lade därför i juni in sitt veto mot lagen, men med en majoritet på över 80 av 140 ledamöter slog parlamentet i Vilnius på tisdagen ut vetot.

– Jag kan inte lägga in mitt veto men jag har ett annat verktyg, jag kan föreslå tillägg till lagen. Den här lagen behöver specificeringar eftersom den är så generell, sade Grybauskaite vid sitt första Sverigebesök som litauisk president.

Hon medgav att lagen ger Litauen dåligt rykte. Var hon står i sakfrågan framgick dock inte och tilläggen till lagen behöver inte göra att lagen mildras mot de homosexuella, befarar Eduardas Platovas.

– Lagen träder inte i kraft förrän 2010 och det är just för att de ska hinna införa en del tillägg som ska ge kontrollfunktionerna större muskler. Vi tror att kristdemokraterna behöver tid för att hitta en tillräckligt hård pressombudsman som kan bevara vad Gay-rörelsen skriver i tidningar och på nätet.

En annan av den litauiska Gay-rörelsens motståndare är den katolska kyrkan. Exempelvis har den litauiske ärkebiskopen uttryckt att mänskliga rättigheter inte innefattar HBT-personers rättigheter. Makthavare och allmänhet tar stort intryck av kyrkans hållning i olika frågor, och påvens homokritiska uttalanden har fått stort genomslag. Enligt Litauiska Gay-förbundet pågår smutskastningen inte minst i massmedia där HBT-personer ofta går under benämningen "perversa". Eduardas Platovas menar att den negativa inställningen till homosexuella i Litauen delvis har historiska orsaker.

– Under Sovjettiden skulle alla vara likadana och ingen tolerans fanns för olikheter på något område. Dessutom har vi levt väldigt isolerade länge, med mycket lite inflyttning utifrån vilket gör att det litauiska samhället är mycket homogent och slutet.

Litauen var det sista landet i Baltikum som avkriminaliserade homosexualitet - 1993, två år efter självständigheten, efter påtryckningar från Europarådet, men praktiskt taget utan offentlig debatt på hemmaplan. Kanske är europeiska påtryckningar den hjälp den litauiska Gay-rörelsen behöver även denna gång. Litauen har anslutit sig till Europakonventionen om mänskliga rätt- och friheter, där bland annat rätten att ta emot och sprida information och tankar utan inblandning från myndigheter, och det finns möjligheter för Europa att blanda sig i, menar Ulf Bernitz som är professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet.

– Om EU-kommissionen tycker att morallagen strider mot EU-fördraget så kan de ingripa. Men det är osäkert om de kommer att göra det eftersom de brukar vara försiktiga. Troligen kommer de öppna upp för en dialog men då brukar förfarandet vara hemligt och det kan vara svårt att överblicka hur det går till. Men en dialog är ändå det troligaste scenariot och slutresultatet kan bli att Litauen tvingas ändra eller dra tillbaka lagen.

Kristoffer Lieng
kristoffer.lieng@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".