Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..
Nagorno-Karabach

Diskussioner förs om utbrytarrepublik

Publicerat fredag 17 juli 2009 kl 06.00
Ameniens president Serzh Sar-kisian och Azerbajdzjans president Ilham Alijev. Foto: Dmitry Astakhov/Scanpix.

I dag möts presidenterna för Armenien och Azerbajdzjan för att diskutera en uppgörelse om enklaven Nagorno-Karabach. Och den här gången är medlarna mer optimistiska än på länge.

De två presidenterna möts i Moskva, Azerbajdzjans Ilham Alijev och Armeniens Serzh Sar-kisian. Medlarna är den så kallade Minskgruppen där Frankrike, USA och Ryssland ingår. Till exempel den franske representanten säger att han räknar med ett genombrott i samtalen.

Azerer och armenierna utkämpade ett blodigt krig om Nagorno Karabach i början av 1990-talet där cirka 30 000 människor dödades. Resultatet blev att provinsen bröt sig ur Azerbajdzjan och i praktiken anslöts till Armenien även om man själva hävdar att man är en självständig stat.

Förhandlingar har genomförts av och till under åren utan framgång men nu är medlarna mer optimistiska. Som grund för dagens samtal ligger en uppdaterad version av det så kallade Madrid-dokumentet. Det innebär bland annat att armenierna först ska lämna tillbaka den buffertzon runt Nagorno-Karabach som de också ockuperar. De ska få ha kvar en korridor mellan mellan Nagorno-karabach och Armenien.

Dokumentet säger också att flyktingar ska ha rätt att få återvända till sina hem. I samband med kriget fördrevs framför allt azerer och man räknar med att det finns en miljon flyktingar. Men diskussionerna om enklavens slutgiltiga status kommer att bli mycket svåra.

Azerbajdzjan utesluter kategoriskt att lämna ifrån sig Nagaorno-Karabach men är redo att ge området, som man säger, största möjliga självständighet. För armenierna är det däremot omöjligt att tänka sig en framtid inom ramen för Azerbajdzjan.

Samtidigt börjar det bli allt viktigare att få en lösning på konflikten. Nagorno-Karabach ligger precis där stora olje- och gasledningar går och är tänkta att byggas. Oroligheter kan störa leveranserna till bland annat Europa.

Dessutom har kriget förra sommaren mellan Ryssland och Georgien visat vilken farlig krutdurk en utbrytarrepublik kan vara. Och precis som att Sydossetien och Abchazien i Georgien är utbrytarrepubliker är Nagorno-Karabach det i Azerbajdzjan.

Sten Sjöström, Moskva
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".