Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Obamas sjukvårdsreform delar USA

Publicerat onsdag 22 juli 2009 kl 17.12
1 av 3
Foto: Scanpix.
2 av 3
Michael Steele
3 av 3
Barack Obama kan dra lärdom av Hillary Clinton som ansvarade för sjukvårdsreformen 1993. Foto: Scanpix.

Uppdaterad 24 november 2009
I USA har allt fler steg uppnåtts på vägen mot den största sjukvårdsreformen på 40 år. Om Obama får igenom sin reform lyckas han med något som många av hans föregångare har stupat på. Om han misslyckas innebär det en tung prestigeförlust.

Efter bara några veckor på presidentposten lanserade Obama sin ambitiösa sjukvårdsreform, ett vallöfte som i korthet gick ut på att ge nästan alla amerikaner sjukförsäkring. Det amerikanska sjukvårdssystemet är dyrast i världen och oändligt byråkratiskt. I breda termer skulle man kunna beskriva det så här:

De som inte är försäkrade tvingas själva stå för notan om de måste uppsöka läkarvård. Många oförsäkrade amerikaner riskerar att gå i personlig konkurs om de blir riktigt sjuka. Vissa väljer att inte uppsöka läkarvård över huvud taget för att de helt enkelt inte har råd. Obamas nya reform bygger på att mellan 30 och 40 miljoner amerikaner saknar en sjukvårdsförsäkring.

Försäkring ingen garanti
Många företag erbjuder sina anställda en försäkring men på grund av systemets gigantiska kostnader kan sjukvårdsbesök, laboratorietester och behandlingar trots det försätta familjer i ekonomisk knipa. Dessutom har sjukvårdssystemet kommit att bli en stor inkomstkälla för de stora försäkringsbolagen.

För Obama är reformen inte bara ett politiskt projekt, utan något som ligger honom nära. Hans mamma, Stanley Ann Dunham, dog i cancer vid 53 års ålder och enligt tidningen New York Times ska Obama ha sagt att "i slutskedet var min mamma mer oroad över sina dyra sjukvårdsräkningar än över hur hon skulle bli bättre".

Men sjukvårdsfrågan är en het potatis i den amerikanska politiken, inte minst då stora ekonomiska och politiska intressen står på spel. Flera amerikanska presidenter har tidigare gett sig i kast med att förändra det monolitiska systemet. Alla har misslyckats.

Barack Obama drar lärdom av Hillary Clinton som ansvarade för sjukvårdsreformen 1993. När Bill Clinton kom till makten 1993 gjorde han sjukvårdsreformen till sin största fråga, som han satte sin fru Hillary Clinton att sköta. Hon lämnade samma år in ett lagförslag på 1 342 sidor till kongressen för votering, men hon och presidenten led en pinsam förlust.

För processen framåt
Reformförslaget manglas genom flera utskott, bland annat har senatens finansutskott haft en nyckelroll. I ett försök att föra processen framåt har Obama allt oftare gått ut och vädjat till politiker, intresseorganisationer och det amerikanska folket att en förändring måste komma till stånd.

Lobbyister från läkemedelsföretag och försäkringsfirmor har också gett sig in i det politiska spelet. Enligt Obama är de eskalerande kostnaderna för sjukvården ett av de största hoten mot USA:s ekonomi.

– USA har inte råd att inte reformera sitt sjukvårdssystem som utgör runt en sjättedel av landets ekonomi, argumenterade Obama under en läkarstämma.

Kritiken mot reformen från republikanernas sida har varit massiv från första början. Michael Steele, en av det republikanska partiets tyngsta profiler, har dömt ut sjukvårdsreformen som "ett experiment på gränsen till socialism".

Det Steele och många andra kritiker har varnat för är att ett reformerat sjukvårdssystem helt enkelt blir för dyrt och kommer att öka landets redan stora budgetunderskott. Kritiken har även kommit från de egna leden. Obamas reform ska finansieras bland annat genom höjda skatter för höginkomsttagare och skärpt företagsbeskattning på flera områden. Varje form av skattehöjning möter oftast ett starkt motstånd hos amerikanerna.

Delmål uppnådda
En stor framgång och ett delmål för president Barack Obama var när representanthuset antog förslaget till sjukvårdsreformen i början av november. Efter en lång och livlig debatt röstades den igenom med siffrorna 220-215.

Obama kom själv till kongressbyggnaden på Capitol Hill för att söka stöd hos de demokrater som var tveksamma.  Presidenten uppmanade ledamöterna att svara ja på "historiens krav". Trots det röstade 39 av dem nej och förenade sig därmed med republikanerna. En enda republikan bröt med partilinjen och röstade mot reformen.

Det förslag som antagits väntas innebära att omkring 96 procent av befolkningen täcks av en sjukförsäkring och Obama hyllade beslutet i representanthuset som "historiskt". Republikanerna var kritiska under debatten.

Republikanerna har kommit med ett eget mindre omfattande förslag som representanthuset röstat nej till. Obama skördade ytterligare en framgång när senaten sen beslutade att börja debattera sjukvårdsreformen med röstsiffrorna 60-39. Inga republikaner röstade ja till förslaget

Efter omröstningen i senaten någon gång vid årsskiftet ska båda kamrarna enas om ett gemensamt lagförslag att skicka till Obama för underskrift.

Sarah Sidibé
sarah.sidibe@sr.se

Beatrice Janzon
beatrice.janzon@sr.se

Obamas sjukvårdsreform

- Det ska bli obligatoriskt för alla individer att skaffa en sjukförsäkring. Även stora företag ska stå för större delen av kostnaden för deras anställdas försäkring.

- Den som inte har råd med en försäkring ska får bidrag till att kunna köpa en.

- Inrättandet av ett statligt bolag som erbjuder sjukförsäkringar och som kommer att konkurrera med de privata bolagen.

- Medicaid, ett slags statligt sjukvårdsbidrag för de allra fattigaste, ska utvidgas och omfatta fler låginkomsttagare.

- Flera organisationer och utskott har gjort beräkningar på vad sjukvårdsreformen skulle kosta.

Källor: New York Times, TT, Times Online.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".