Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Kennedy påverkade det moderna USA

Publicerat onsdag 26 augusti 2009 kl 15.15
1 av 4
Senator Ted Kennedy svarar på applåder från demokraternas konvent i New York 1980. Foto: Scanpix.
Kennedy-bröderna John F. Kennedy, Robert Kennedy och Ted Kennedy. Foto: Scanpix.
2 av 4
Kennedy-bröderna John F. Kennedy, Robert Kennedy och Ted Kennedy. Foto: Scanpix.
6 november 1962. Ted Kennedy har precis blivit invald i amerikanska senaten. Här syns han vinka med frun Joan. Foto: Scanpix.
3 av 4
6 november 1962. Ted Kennedy har precis blivit invald i amerikanska senaten. Här syns han vinka med frun Joan. Foto: Scanpix.
Ted Kennedy och Jimmy Carter. Foto: SVT Bild.
4 av 4
Ted Kennedy och Jimmy Carter. Foto: SVT Bild.

Den siste Kennedybrodern kommer att bli ihågkommen för skandalerna, familjetragedierna men kanske mest för sitt stora inflytande över USA:s politik under mer än 40 år.

"Vi har förlorat vår familjs oersättliga kärna och ljuset i våra liv. Men den hoppfullhet, optimism och uthållighet som kännetecknade honom kommer att leva för alltid i våra hjärtan."

Så löd klanen Kennedys pressmeddelande om den siste broderns död. Som allra yngst av de nio barnen Kennedy kämpade Edward "Ted" Kennedy hela livet med de förväntningar som medlemskapet i Kennedyklanen förde med sig.

Länge sågs han som minstingen, lättviktaren och den för politiken sämst lämpade. Samtidigt medförde efternamnet en närmast obligatorisk inträdesbiljett i amerikansk politik.

– Hade du hetat något annat än Kennedy i efternamn hade din kandidatur varit skrattretande, konstaterade Edward McCormack som utmanade Ted Kennedy i kampen om hans första senatorspost 1962.

Men Ted Kennedy vann omröstningen och 47 år senare menar många politiska bedömare att han utan tvekan varit den politiskt mest inflytelserika av syskonskarans bröder, trots att han aldrig nådde presidentposten.

Hur föräldrarna Kennedy uppfostrade sina sönder till presidentkandidater är idag ett stycke amerikansk modern mytologi.

– Mina barn nattades till politiska vaggvisor, konstaterade mamma Rose senare.

Bara vinnare räknades, förlorare hade ingen plats i den stora familj som leddes av affärsmannen och diplomaten Joseph Kennedy.

Den förste sonen Joseph Jr stupade i andra världskriget 1944. Men 1961 slog föräldrarnas drömmar in och son nummer två, John F Kennedy svor presidenteden. Lillebror Robert utnämndes till justitieminister.

Två år senare drabbades Kennedyfamiljen av en ny tragedi när John F Kennedy sköts till döds. Efter mordet rådde ingen tvekan om att Robert skulle föra storebroderns arbete vidare och sikta på presidentposten. Men under presidentvalskampanjen mördades också Robert Kennedy.

Frågande blickar vändes mot den sju år yngre Edward men han kände sig inte redo.

Redan under skoltiden hade Edward skaffat sig vissa fläckar på sitt rykte. Han blev påkommen med fusk och tyckte om att festa. Som senator hade han dock skaffat sig gott anseende genom att lyssna och lära av äldre senatorer och 1969 valdes han till den yngste biträdande majoritetsledaren någonsin i Senaten. 

Men samma år hände det som i åratal skulle kasta en skugga över Ted Kennedys politiska karriär och i praktiken grusa hans möjligheter att bli president. En sommarkväll körde han ifrån en fest på ön Chappaquiddick, nära Martha´s Vineyard. Med i bilen fanns 28-åriga Mary Jo Kopechne.

Av någon anledning körde bilen av vägen på en smal bro och föll ned i vattnet. Ted Kennedy lyckades ta sig ur bilen men Mary Jo Kopechne blev kvar och dog. Mest komprometterande var att Ted Kennedy inte rapporterade det som hänt till polisen direkt utan först tio timmar senare och efter möten med sina politiska rådgivare.

Han dömdes till två månaders villkorligt straff för smitning. Men frågorna om huruvida han kört rattfull, om Kopechnes liv kunnat räddas om han slagit larm tidigare och om vad de två egentligen hade för relation förföljde honom under många år.

1980 gjorde Ted Kennedy sitt, som det verkade nästan oundvikliga, försök att nå presidentposten, genom att utmana den sittande demokratiske presidenten Jimmy Carter. Det slutade i ett misslyckande. Men talet han höll när han meddelade att han avslutat sin kandidatur blev klassiskt och stakade också ut den fortsatta riktningen för hans eget politiska liv.

"För ett par timmar sedan avslutades kampanjen för min del. Men för alla som vi har kämpat så för kommer striden att fortsätta, hoppet kommer att fortsätta att leva och drömmen ska aldrig dö."

Ted Kennedy höll sitt löfte och de han kämpade för var USA:s fattiga och marginaliserade invånare. Som senator specialiserade han sig på skolfrågor, sociala frågor, migration, rasfrågor, handikapp- och vårdfrågor.

Och få senatorer har som han satt sin prägel på så stora delar av det amerikanska folkets liv. Över 300 av hans lagförslag fick senatens godkännande. Han bidrog bland annat till att höja den amerikanska minimilönen flera gånger, införandet av möjligheten att ta lån för att gå på collage och omfattande förbättringar av sjukvården för barn och handikappade.

Hans absoluta hjärtefråga var den om en förstärkt och förbättrad sjukvårdsförsäkring för alla USA:s medborgare. Han stod vid makarna Clintons sida under deras försök att skapa en nationell sjukvårdsförsäkring i mitten på 90-talet och han var djupt engagerad i president Obamas nu pågående försök. När han insåg att han troligtvis skulle dö före omröstningen i senaten om sjukvårdsreformen försökte han få igenom en lagändring så att hans efterföljare skulle kunna utses direkt. På så vis skulle det demokratiska partiet inte riskera att tappa en röst i väntan på hans ersättare.

Trots att han av sina motståndare utmålades som själva sinnebilden för en demokrat, en person som med hjälp av höjda skatter ville gripa in i vanliga människors liv, så var Ted Kennedy skicklig på att hitta samarbetspartners över partigränsen. Han samarbetade exempelvis framgångsrikt med George Bush om en utbildningsreform 2001.

I de flesta andra frågor var Ted Kennedy en tuff motståndare till George Bushs politik i allmänhet och Irakkriget i synnerlighet. Han har i efterhand beskrivit det som att hans nej i omröstningen 2002 om en förestående invasion av Irak är det han var mest stolt över under hela sin politiska karriär.

Sex år senare stöttade han en kollega från senaten och motståndare till Irakkriget - Barack Obama i dennes presidentkandidatur. Redan svårt märkt av cancer höll han ett bejublat tal vid demokraternas konvent i Denver, ett tal som fick många att tänka på storebrodern John F Kennedys tal vid presidentinstallationen 1961.

"Det är detta som är vår uppgift. Vi tar oss upp för också de högsta bergen och vi når månen."

Kajsa Boglind
kajsa.boglind@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".