Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..
p1-morgon

Vissa problem att installera sig i Belgrad

Publicerat fredag 4 september 2009 kl 09.17
Sveriges Radios nya Östereuropa-korrespondent är på plats i Belgrad. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

Dobre dan, Kak usted? God dag, hur mår ni? Så mycket har jag inhämtat av serbiska efter två dagar i den serbiska huvudstaden. Ryskan är ingen höjdare här, det har jag insett efter att ha försökt litegrann och mötts av frågande ögon och ett ”do you speak english?”.

Men jag gör inte som min 80-årige pappa, som är med mig här och som med fast blick och glatt leende tilltalar alla på svenska. Han talar gärna med alla, frågar butiksbiträdet i min kvartersbutik varför de inte har några vykort.

Han frågar Slavica som bor på andra våningen och är på väg ut på bakgården, var hon fått nyckeln till bakdörren ifrån. Hon och maken håller på att kärna ur stora röda paprikor, som de sedan lägger på en stor plåt som de eldar under. När de grillats svarta dras skinnet av och så mosas resten till Ajvar, en slags röd mosig sås, som kan vara stark eller söt.

Min hyresvärdinna ber om ursäkt för deras bymanér, att göra sånt i stan, det tycker inte hon är passande. Hon kommer höggravid upp för alla trapporna stressad av att allt inte funkar hos mig. Ett stort problem är att det enda jag krävde skulle funka när jag kom - inte gör det. Internet.

Det är något fel, men ingen kan komma förrän imorgon. Och om jag tolkar henne rätt är det inte ens säkert att de gör det i morgon heller. Hon suckar och berättar att i Paris dit hon nu flyttar fick de vänta en hel månad på internet.

Så hur kan jag klaga då det i den moderna västeuropeiska franska huvudstaden med tio miljoner invånare inte går att få internet snabbare än på en månad? Så om det tar några dagar i slitna fattiga Belgrad - tja..

– Men du ta med din pappa till stranden vid sjön Ada, säger hon. Ta en dag ledigt, koppla av, det är så avkopplande att sitta där. Det finns massor av kaféer, försöker hon övertyga mig.

Jag ser nog rätt tveksam ut. Pappa säger till mig att ”vi byggde inte välfärdens Sverige genom att sitta och koppla av på stranden. Nä, den där får du nog vänta på. Här händer ingenting”, konstaterar min gamle far, som förövrigt tycker att alla skulle må bra av att jobba i en potatisåker lite då och då. Folk måste lära sig att jobba.

Därför blir han omåttligt glad när vi ser en man i hans egen ålder som lite förstrött sopar trottoaren när vi är ute och går i kvarteren på kvällen.

– Mysigt folk här, säger pappa belåtet.

Underförstått: Folk som jobbar, håller rent också när det är becksvart och när det troligen är rätt svårt att se om det blir soprent.

Maria Persson Löfgren, Belgrad
maria.persson-lofgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".