Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Ekonomiska motiv när libyer frigavs

Publicerat lördag 5 september 2009 kl 04.01
al-Megrahi välkomnas han av Libyens ledare Muammar Gaddafi. Foto: Scanpix.

Uppdaterad 12:26
Det fanns ett samband mellan en stor oljeaffär och förhandlingarna mellan Libyen och Storbritannien om ett frisläppande av den för Lockerbieattentatet dömde libyern al-Megrahi. Det medger i dag den brittiske justitieministern Jack Straw till tidningen Daily Telegraph.

Efter en vecka där den brittiska regeringen har beskyllts av den politiska oppositionen för dubbelspel när det gäller frisläppande av libyern Abdel Baset al-Megrahi och där regeringen har avfärdat alla anklagelser ändrar sig idag den brittiske justitieministern Jack Straw. Han medger att en stor oljeaffär har spelat in. Inte för frisläppandet i sig, det var den skotska regeringen, som hade avgörandet i sin hand och också släppte den dödssjuke el-Megrahi av humanitära skäl för ett par veckor sen.

Men en oljeaffär i mångmiljardklassen mellan brittiska BP och Libyen hade betydelse för ett fångutlämningsavtal som ingick i försöken att normalisera förbindelserna mellan Libyen och Storbritannien. Libyen hade länge av Storbritannien och andra västländer betecknats som en skurkstat som stödde terrorism. Den brittiska regeringen ansåg att det var av stor vikt att få normala relationer med landet.

Justitieminister Jack Straw krävde först att al-Megrahi som dömts till livstid för Lockerbieattentatet där 270 människor dödades inte skulle ingå i fångutlämningsavtalet. Men Libyen krävde ett avtal utan undantag, likadant avtal som britterna hade med de flesta andra länder. När dessutom oljebolaget BP kom och sa att miljardaffären riskerade att gå i stöpet om det inte blev nåt fångutlämningsavtal så ändrade sig justitieminister Straw och slopade undantaget för al-Megrahi. Straw resonerade som så att det hade ändå ingen praktisk betydelse eftersom det ju var Skottland som hade al-Megrahis öde i sina händer.

Det konservativa partiets ledare David Cameron har i veckan fört fram misstankar om att den brittiska regeringen, i strid med lagen, försökt påverka den skotska regeringen att släppa al-Megrahi för att blidka libyerna och han har krävt en opartisk utredning om vad som har hänt. Premiärminister Gordon Brown har avfärdat alla anklagelser, inklusive att oljeaffären skulle ha spelat in i regeringens beslut. Hans justitieminister säger i dag att Brown inte kände till turerna i förhandlingarna med Libyen.

Johan Prane, London
johan.prane@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".