Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Öppet för ny tysk koalition efter valet

Publicerat måndag 7 september 2009 kl 16.07
1 av 3
Angela Merkel. Foto: Roberto Pfeil/Scanpix
2 av 3
CDU:s Dieter Althaus, Thüringens ministerpresident, lägger sin röst. Foto: Jens Meyer/Scanpix
3 av 3
Den 27 september ska de tyska väljarna utse ny förbundsdag. Foto: Gero Breloer/Scanpix

Det drar ihop sig till parlamentsval i EU:s största medlemsland. Den 27 september ska de tyska väljarna utse ny förbundsdag. Det mesta talar för att den kristdemokratiske kanslern Angela Merkel behåller sin post även efter valet. Den stora frågan är om hon kommer att regera ihop med liberalerna i FDP, eller om resonemangsäktenskapet med Socialdemokraterna kommer att fortsätta.

Länge såg valkampanjen ut att bli en ganska trist historia. Bland annat beroende på att de två huvudkombattanterna, Kristdemokraterna (CDU/CSU) och Socialdemokraterna (SDP), regerat ihop sedan 2005 och då blir det lite oseriöst om man totalt skulle hudflänga varandra.

Men kanske framförallt kanske för att valutgången nästan såg ut att vara avgjord på förhand. Opinionsmätningarna talade tydligt för att Kristdemokraterna skulle kunna bilda regering tillsammans med liberalerna. Det har varit och är Angela Merkels önskescenario. Då skulle den nya regeringen till exempel kunna sänka en del skatter samt riva upp beslutet om att skrota kärnkraften, ett arv från den tid när Socialdemokraterna styrde ihop med De gröna.

Men de tre delstatsvalen i Sachsen, Thüringen och Saarland den 30 augusti ändrade bilden. Kristdemokraterna åkte på en brakförlust, Socialdemokraterna höll ställningarna, men på en mycket låg nivå.

Desto bättre gick det för de mindre partierna och inte minst för vänsterpartiet Die Linke, en sammanslagning av resterna av det gamla östtyska Kommunistpartiet och missnöjda socialdemokrater på vänsterkanten i västra Tyskland. I Saarland gick partiet från 2 till 22 procent. Ett skäl är förstås att Oskar Lafontaine, en av Die Linkes portalfigurer och tidigare partiordförande för Socialdemokraterna, kommer just därifrån, men framryckningen är ändå anmärkningsvärd.

Slutsatsen efter de tre delstatsvalen är i varje fall att det absolut inte är självklart att CDU/CSU och FDP kommer att få en majoritet tillsammans och det har livat upp valrörelsen.

Valet blir en hård kamp mellan fem partier:

KRISTDEMOKRATERNA (CDU) med sitt systerparti CSU i Bayern är just nu det klart största partiet med ett stöd under lång tid på 36-37 procent av väljarna. Angela Merkel är ännu mer populär personligen än sitt parti, hon går hem i breda kretsar och mycket av valpropagandan kretsar kring henne. Regeringen anses också ha fört en försiktig och trovärdig politik under krisen vilket gynnat Merkel, även om det är en socialdemokrat som varit finansminister. Och trots att BNP i år sjunker med över 5 procent.

SOCIALDEMOKRATERNA har hamnat i ordentlig motvind och ligger i opinionsmätningarna på 22-25 procent vilket är historiskt låga siffror. Partiet har bland annat vacklat i sin ekonomiska politik så att väljarna inte riktigt vet var man har de. Under förre förbundskanslern Gerhard Schröder antog partiet ett hårt ekonomiskt åtstramningsprogram som snabbt blev impopulärt, därefter gjorde man en vänstersväng för att sedan gå mot mitten igen. Till problemen hör att deras kanslerkandidat, utrikesminister Frank-Walter Steinmeier inte lyckats etablera sig som en inspirerande oppositionsledare.

FRIDEMOKRATERNA (FDP) har kunnat profitera på att de två regeringspartierna låst varandra och det har blivit lite syrefattigt. Det har gjort att FDP fått gehör från väljarna för sina mer renodlat marknadsekonomiska förslag till lösningar på Tysklands problem. Väljarbarometern tyder på att partiet kan få 14-15 procent av rösterna.

DE GRÖNA har också haft en uppåtgående kurva och etablerat sig på 11-12 procent. De regerade länge tillsammans med socialdemokraterna och lutar åt vänster men har numera en blocköverskridande roll.

VÄNSTERN, Die Linke, har nu i praktiken blivit etablerat som ett parti i hela Tyskland efter att tidigare i praktiken bara ha förekommit i före detta DDR. De lockar till sig många tidigare socialdemokrater genom att konsekvent komma med generösa vallöften och partiet har parkerat sig ovanför tioprocentstrecket i väljarstöd.

Under efterkrigstiden har tysk politik traditionellt dominerats av Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. På 1960-talet kom Fridemokraterna med i regeringen som koalitionsparti med först Socialdemokraterna och sedan Kristdemokraterna. Därefter kom turen till De gröna. Med fem partier ser det ut att kunna bli alla möjliga alternativ.

Inför valet 2005 var Kristdemokraterna och Angela Merkel inriktade på att styra tillsammans med FDP i ett läge när Socialdemokraterna mer eller mindre regerat sönder sig efter många år vid makten. Men i slutfasen av valkampanjen tappade Kristdemokraterna mycket mark, bland annat efter att man utlovat vidlyftiga skattesänkningar. Det blev ingen majoritet med FDP, inte heller Socialdemokraterna kunde snickra ihop någon regering - och resultatet blev att Kristdemokraterna och Socialdemokraterna fick ingå en så kallad stor koalition, i brist på något annat och utan entusiasm.

Koalitionen har lagt sig som en våt filt över det politiska livet, det är som om Moderaterna och Socialdemokraterna skulle regera tillsammans i Sverige. Kristdemokraterna till exempel, som programmatiskt företräder en "social marknadsekonomi" och som kallar sig ett mittenparti, har kritiserats av näringslivet för att vara allt mindre liberalt.

Inför årets val upprepar alltså Angela Merkel att målet är en koalition med FDP. Men hon har lärt sig läxan från förra valrörelsen och är i år mycket återhållsam med frikostiga löften. Frågan är vad som händer om detta scenario återigen går om intet. Spekulationer är det ingen brist på.

En möjlighet är att De gröna kan lockas med. Det låter kanske lite osannolikt men liksom Miljöpartiet i Sverige är de ett klart mittenparti som har beröringspunkter åt bägge hållen. Och i Hamburg ingår De gröna redan i en delstatsregering ledd av Kristdemokraterna.

En annan möjlighet är förstås att Socialdemokraterna, De gröna och Vänsterpartiet tillsammans skulle få majoritet och skulle inte de då kunna bilda regering? Knappast.

Socialdemokraterna har hittills kategoriskt uteslutit ett regeringssamarbete med Die Linke. Skälen är många. Där finns de traditionella motsättningarna mellan kommunister och socialdemokrater och mellan Öst- och Västtyskland. Skillnaderna är mycket stora när det gäller EU och utrikespolitik, vänstern vill till exempel att Tyskland ska dra sig ur Afghanistan.

Det handlar också om personkemi eller rättare sagt den totala bristen på personkemi. Oskar Lafontaine uppfattas av många socialdemokrater som en stor förrädare. Till det kommer förstås att det vore att inbjuda till angrepp från Kristdemokraterna om Socialdemokraterna sa att de var beredda att samarbeta med "DDR-kommunisterna".

Trots detta har Socialdemokraterna inte haft några större problem att regera tillsammans med vänstern på delstatsnivå, till exempel i huvudstaden Berlin. Hur detta hänger ihop kan vara svårt för många väljare att förstå. Tanken att de två partierna skulle ingå en röd-röd koalition verkar dock ha blivit något mindre kontroversiell på senare tid.

Hur årets val slutar är givetvis för tidigt att säga någonting om. Men en möjlighet är förstås att det går som senast: att det inte finns någon annan utväg än att Socialdemokraterna och Kristdemokraterna återigen får regera tillsammans.

Fast sannolikt kommer något eller några av de andra partierna att knacka på dörren när det blir val igen, 2013.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".