Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Ovisst hur Irland röstar om EU-fördraget

Publicerat onsdag 9 september 2009 kl 03.00

Nu är det bara drygt tre veckor kvar till dess att Irland ska folkomrösta om EU:s Lissabonfördrag. en folkomröstning som kommer att avgöra om det blir nånting av med det som brukar kallas för en ny grundlag för EU:s 27 medlemsländer.

Ja-sidans och Nej-sidans kampanjorganisationer börjar nu få upp farten och färska opinionssiffror oroar vissa, men ingjuter hopp hos andra.

Precis som när Irland folkomröstade senast om Lissabonfördraget, för drygt ett år sedan, så handlar debatten mycket om det som kan tyckas inte ha nånting alls med fördraget att göra. Rösterna vi hörde här, en från regeringssidan och en från kampanjorganisationen Folket före profiten pratade båda om fördragets betydelse för ekonomin.

Förra gången lyckades nej-sidan vinna genom att föra fram frågor som Irlands neutralitet, abortförbud och skattepolitik när det centrala i Lissabonfördraget ju är en ny beslutsordning och en ny högsta ledning för EU.

Men EU-toppmötet i juni ägnade ändå mycket energi åt att arbeta fram skriftliga garantier för att irländarna själva ska få bestämma över sin neutralitet, sina skatter och sin familjepolitik och EU:s ledare hoppades att på det sättet förmå tidigare nej-röstare att byta sida.

Det har sett bra ut för ja-sidan i opinionsundersökningarna, men den senaste fick nog ja-sidan att med viss bävan dra sig till minnes vad som hände veckorna före den förra folkomröstningen. En klar ledning med 17 procentenheter förvandlades raskt till en förlust med 7.

I den senaste undersökningen har ja-sidan tappat åtta procentenheter sedan i våras. Leder visserligen med 46 mot 29 procent men så mycket som en fjärdedel av irländarna har fortfarande inte bestämt sig än. Så det blir en hård fight ända fram till valdagen den 2 oktober, det tycks i varje fall både ja- och nej-sidan vara överens om.

Johan Prane, London
johan.prane@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".