Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Protester och oro i krisdrabbat Rumänien

Publicerat onsdag 7 oktober 2009 kl 15.54
1 av 3
Foto: Vadim Ghirda/Scanpix
2 av 3
Foto: Vadim Ghirda/Scanpix
3 av 3
Mircea Geoana

Landet är på en och samma gång inne i en djup ekonomisk, social och politisk kris. Finansoron i världen har gjort att produktionen sjunkit brant, 800 000 offentliganställda har varit ute i strejk och regeringen har spruckit. Välkomna till Rumänien!

Fortfarande för bara drygt ett år sedan kom det idel optimistiska rapporter om ekonomin. Tillväxten var den högsta Rumänien någonsin noterat och den mest snabbväxande inom EU. De unga, välutbildade höginkomsttagarna festade vilt på nattklubbarna i huvudstaden Bukarest.

Och det var inte en kort, tillfällig högkonjunktur. Efter det kaotiska 1990-talet har 2000-talet inneburit en gradvis stabilisering och det ekonomiska läget har blivit allt bättre även om korruptionen förblivit ett problem av gigantiska mått.

Men så slog finanskrisen till och Rumänien är en av de trots allt svaga länkarna i världsekonomin som därför drabbats hårdast. Bruttonationalprodukten, värdet av alla varor och tjänster som tillverkas, väntas sjunka med uppemot 10 procent i år, även exporten minskar kraftigt medan budgetunderskottet har skjutit i höjden.

För att klara ekonomin har regeringen tvingats begära hjälp från Internationella valutafonden, IMF, och man har fått ett jättelån på 20 miljarder euro, drygt 200 miljarder kronor. Utan det hade förstås de ekonomiska utsikterna för 2009 sett ännu sämre ut.

Men stödpaketet har också resulterat i problem eftersom pengarna kommer med hårda villkor. Och de har resulterat i social oro och i förlängningen i en regeringskris.

Villkoren har varit de traditionella från IMF, som att budgetunderskottet ska minskas genom nerskärningar inom den offentliga sektorn, bland annat frysta löner. Ett annat krav är tuffare pensionsregler, avgångsåldern ska höjas till 65 år från, som det nu är, 63 år för män och 58 år för kvinnor.

Åtstramningarna skulle kanske gå att genomföra lättare om medborgarna i Rumänien levde i något som liknade ett överflöd. Men trots flera ekonomiskt goda år på senare tid är Rumänien fortfarande ett mycket fattigt land med en levnadsstandard som bara ligger på cirka en tredjedel av genomsnittet för EU. Lärare och sjukhusanställda, just sådana som man vill dra åt svångremmen för, tjänar drygt 3 000 kronor i månaden vilket är lite även om priserna är låga.

Något överraskande, kanske, är det landets domare som har gått i bräschen för protesterna och strejkat mot nerskärningarna.

Men aktionerna har spridit sig och i måndags genomförde 800 000 offentliganställda en endagsstrejk, det var den största protestmanifestationen under de 20 år som gått sedan kommunismen störtades. På sjukhusen utfördes bara akutinsatser och lärarna höll koll på sina elever men genomförde ingen undervisning. Till och med poliser och fångvaktare slöt upp i strejken.

Och två dagar senare samlades enligt facket 30 000 människor i Bukarest för ett massivt protestmöte och en av parollerna som hördes var "ner med regeringen".

Den ekonomiska och sociala oron börjar alltså få politiska följder vilket har stor betydelse eftersom det ska genomföras presidentval den 22 november.

I början av 2000-talet leddes regeringen i Rumänien av Socialdemokraterna med rötter i det gamla Kommunistpartiet. Sedan 2004 har landet istället styrts av olika centerhögerregeringar. Senaste valet ägde rum i november 2008, efter det bildade högerliberala PD-L regering tillsammans med Socialdemokraterna, premiärminister blev Emil Boc från PD-L.

Men den regeringen har nu fallit, Socialdemokraterna har dragit sig ur och Emil Boc regerar nu vidare i spetsen för en minoritetsministär.

Det var diverse snåriga turer som fick Socialdemokraterna att återkalla sina ministrar. Men det är ingen djärv gissning att anta att det är det svåra ekonomiska läget som vidgat motsättningarna i den tidigare regeringskoalitionen. PD-L i sin tur anklagar Socialdemokraterna för att försöka utnyttja de svåra tiderna till att stärka sin ställning inför presidentvalet.

PD-L har bara en tredjedel av platserna i parlamentet och de måste alltså hitta andra partier för att säkra regeringsunderlaget. Om premiärminister Boc inte lyckas med det är sannolikheten överhängande att han drabbas av en misstroendeförklaring. Sannolikt kommer det att leda till nyval.

Den stora frågan är vad som händer med IMF:s hjälppaket och de åtstramningsåtgärder som Rumänien utlovat. Det blir en försvagad regering som kommer att försöka se till att driva igenom det, vilket blir svårt.

Socialdemokraterna i sin tur säger att de står fast vid uppgörelsen trots att de lämnat regeringen. De hävdar att bättre än PD-L kan genomföra också impopulära åtgärder eftersom de har bättre relationer till fackföreningsrörelsen. Men givet de omfattande protesterna på senare tid kan det vara frestande för socialdemokraterna att ta upp en del av fackkraven.

Mycket kommer att avgöras i och med presidentvalet i november. Den nuvarande borgerlige presidenten Traian Basescu anses ha ett litet försprång men det kommer att bli en mycket hård strid, Socialdemokraternas kandidat Mircea Geoana ligger inte långt efter.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".