Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Polisen tar hårdare grepp om ETA

Publicerat torsdag 15 oktober 2009 kl 10.49
1 av 3
Foto: Álvaro Barrientos/Scanpix
2 av 3
"För ett fritt Baskien." Foto: Álvaro Barrientos/Scanpix
3 av 3
Spanska polismän i arbete efter att tre mindre bomber exploderade i Palma. Foto: Manu Mielniezuk/Scanpix.

Polisens grepp hårdnar om den baskiska separatiströrelsen ETA. Spanska och franska poliser griper allt fler medlemmar och det finns inget politiskt utrymme för förhandlingar.

De senaste gripandena står spansk polis för. Arnaldo Otegi, förre ledaren för ETA:s politiska gren Batasuna, samt flera andra separatister greps i spanska kuststaden San Sebastián den 13 oktober.

Batasuna har gått igenom flera namnbyten och som politiskt parti förbjöds det 2003 för kopplingarna till separatiströrelsen ETA. De gripna anklagas av spanska regeringen för att ha försökt bygga upp partiet igen. Otegi har tidigare suttit i fängelse för att ha försvarat terrorism. Polisen slog också till mot flera personer i städerna Hernani och Pamplona.

ETA anses ha blivit kraftigt försvagat i takt med att allt fler högt uppsatta medlemmar hamnat bakom lås och bom det senaste året.

Separatisterna som finns både i Spanien och Frankrike, har under många år fört en våldsam kamp för att skapa ett självständigt Baskien i delar av norra Spanien och sydvästra Frankrike. Det är framförallt i Spanien som ETA utfört sina blodiga attacker och präglat politiken. Både EU och USA har stämplat ETA som en terrororganisation.

Den spanska och franska polisen samarbetar om att försöka strypa ETA:s våld med allt tätare tillslag de senaste månaderna. Efter lång tids spaning grep fransk polis i somras tre misstänkta ETA-medlemmar när de befann sig i franska skidorten Le Corbier i Alperna. Männen bar skjutvapen och falska dokument. En av de gripna var Aitzol Etxaburu, en ledande medlem av ETA:s militära gren och en av Spaniens mest eftersökta personer. Polisen fann också stora vapengömmor i somras.

Det var studenter som startade rörelsen 1959 som en underjordisk motståndsrörelse under Franco-regimen i Spanien. Under diktaturen var det baskiska språket förbjudet och kulturen förtryckt. Den baskiska patriotismen rotades redan under 1800-talet men radikaliserades under Francos välde.

Det första politiska mordet utförde ETA 1968. Sedan dess har fler än 820 människor dödats av ETA:s hårdföra metoder, över 300 av dem är civila offer. Men de flesta som dödats är poliser, militärer samt nationella och lokala politiker som motsatt sig separatiströrelsens krav.

Också turistindustrin är mål för terrorn. I augusti i samband med att ETA fyllde 50 år skapade separatisterna kaos bland tusentals turister på Mallorca. Flera sprängladdningar utlöstes på restauranger och affärscentrum. Flyg- och färjetrafiken stängdes av för att inga misstänkta skulle kunna fly.

Polisen höll redan ett extra vakande öga på ön efter att två poliser dödats i ett attentat tidigare under sommaren. Ofta har ETA förvarnat om bomber och inga turister har dödats genom åren. Men omkring 160 attentat har utförts mot den lukrativa industrin och många utländska turister har skadats.

Även om rörelsen lyckades genomföra flera attentat bedöms också  vapnen och pengarna sina alltmer, vilket gör ETA vingklippt.

Baskien har i dag har ett utbrett självstyre sedan 1970-talet med ett eget parlament, egen polis och egna skatter. Trots det står ETA fast vid kravet om fullständigt oberoende. Separatisterna meddelade i september att den kan tänka sig en vapenvila om Spaniens regering går med på en folkomröstning om ett självständigt Baskien. Men den försvagade rörelsen trodde inte ens själv på att kravet skulle nå framgångar.

– Vi kommer att fortsätta bära vapen så länge som Euskal Herrias fiender fortsätter med sitt förtryck och sina förnekanden, meddelade ETA och använde det baskiska språkets uttryck för regionen i Spanien och Frankrike.

Men tålamodet tryter hos Spaniens politiker. Spaniens premiärminister José Luis Zapatero har sagt att alla ETA-medlemmar ska fängslas och att det enda rörelsen kan göra är att lägga ner vapnen. Under en nio månaders vapenvila 2006 försökte Zapatero att förhandla med ETA. Men ingen islossning skedde och ETA tog åter till våld. Också tidigare försök till fred har misslyckats. Första gången ETA utlyste en vapenvila var 1998. 

Samtidigt som polisen allt oftare tar i med hårdhandskarna krymper stödet för ETA. En vändning hos opinionen kom redan 1997 när en ung politiker, 29-årige Miguel Angel Blanco, kidnappades och dödades i Baskien. Dådet skrämde spanjorerna och fick över sex miljoner människor att demonstrera över hela landet med krav på att våldet skulle upphöra.

Också nu ser ETA hur det folkliga stödet minskar vilket gör rörelsen mer desperat. Över 700 medlemmar sitter fängslade. Men det är svårt att bedöma hur många aktiva separatister som tränas i hemlighet och som genom marginaliseringen blir mer extrema. I somras visade sig ETA vara kapabelt att utföra flera bombdåd och det kan bli svårt att kväva separatiströrelsen helt och få slut på våldet. 

Beatrice Janzon
beatrice.janzon@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".