Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Jundallah kämpar för baluchernas sak

Publicerat måndag 19 oktober 2009 kl 16.29
1 av 2
Foto: Arshad Butt/Scanpix
2 av 2
Mer än 40 personer dödades i det senaste självmordsattentatet. Foto: Scanpix

Det blodiga självmordsattentatet i sydöstra Iran gör att en länge bortglömd minoritet kommer i fokus: balucherna. De är sunnimuslimer i ett land som domineras av shiamuslimer och att de utsätts för diskriminering är väl dokumenterat. Samtidigt har den militanta grupp som säger sig kämpa för baluchernas sak gjort sig skyldig till allvarliga övergrepp.

Vid det senaste bombattentatet i staden Pishin, nära den pakistanska gränsen, dödades mer än 40 människor varav sex höga befälhavare i den iranska elitstyrkan, Revolutionsgardet. Det är det allvarligaste våldsdådet i landet sedan kriget Iran-Irak som avslutades 1988.

Bakom självmordsbombningen, antas det, står gruppen Jundallah, Guds soldater. Iran anklagar rörelsen för att vara ett verktyg för USA, Storbritannien och Pakistan. Gruppen och dess ledare Abdolmalek Rigi säger själva att de kämpar för att balucherna ska få samma rättigheter som andra i Iran.

Iran är i själva verket som ett mindre centralstyrt imperium som hyser en rad folk. Dominerande är perserna som utgör kanske hälften av invånarna; azererna som bor i de nordöstra delarna är den största minoriteten (det finns fler azerer i Iran än i grannlandet Azerbajdzjan). Både perserna och azererna är traditionellt shiamuslimer liksom de allra flesta av Irans araber.

Men dessutom finns det sunnimuslimer, de utgör knappt 10 procent av Irans 70 miljoner invånare. Längs gränsen mot Turkiet och Irak bor kurderna; i nordöstra delen av landet finns det turkmener. Och längst ner i de ökenartade sydvästra delarna bor balucherna, kanske en till två miljoner, uppgifterna skiftar.

Balucherna är dock inte isolerade till Iran, det är ett folk utspritt över flera länder. Huvuddelen av dem bor i Pakistan men de finns också som en minoritet i Afghanistan. Gränserna har dragits artificiellt av kolonialmakterna så balucherna har hamnat i olika länder, på samma sätt som pashtunerna delats mellan Afghanistan och Pakistan.

Baluchernas land var länge föremål för dragkamp mellan det brittiska och det persiska imperiet. 1928 inkorporerades Västbaluchistan slutgiltigt i Persien, nuvarande Iran, provinsen heter nu Sistan-Baluchistan.

Balucherna skiljer alltså ut sig både etniskt och religiöst från majoritetsfolket perserna och att de förtrycks är inget som har kommit med den islamiska revolutionen. De diskriminerades under shahen och det har fortsatt under ayatollorna, men förtrycket har intensifierats på senare år, säger till exempel Amnesty International. Det härskande prästerskapet ser dessa sunnimuslimer som ett hot mot shiarevolutionens ideal.

Sistan-Baluchistan är en av de fattigaste och minst utvecklade provinserna i Iran, bland annat är utbildningen eftersatt och läskunnigheten lägre och medellivslängden kortare än i övriga Iran. Området präglas huvudsakligen av ökenliknande terräng och väderförhållandena är mycket bistra med extrem torka och stark kyla på vintern.

Ovanpå detta kommer en lång rad rapporter om förtryck, diskriminering och marginalisering av balucherna. Sunnimoskéer har skövlats, aktivister grips och försvinner eller torteras i fängelserna. Möjligheterna att få en rättvis rättegång har minskat, säger Amnesty International, och antalet avrättningar är oproportionerligt stort för att vara Iran och då ligger Iran ändå i världstoppen när det gäller att tillämpa dödsstraff.

Att en sunnimuslim från Sistan-Baluchistan skulle få en framskjutande ställning i Iran är förstås en omöjlighet.

Det är alltså inte förvånande att det växt fram en motståndsrörelse mot centralmaktens styre. Den mest kända grenen är Jundallah, en organisation som dock själv kommit att anklagas för brott mot mänskliga rättigheter och krigets lagar.

Jundallah grundades 2002 men började sin egentliga verksamhet 2005. Sedan dess har man genomfört en rad våldsamma attentat. Förmodligen har man inte mycket mer än hundratalet aktiva medlemmar även om det förekommer uppgifter om att de kan vara cirka tusen personer.

Organisationen säger att man arbetar för att förtryck och diskriminering ska upphöra och att sunnimuslimerna ska få samma ställning som shiamuslimerna. Officiellt förnekar man att man har några som helst separatistiska planer. Misstanken finns dock att man kanske ändå kan tänka sig att bryta sig ur Iran och kanske helst skapa ett Storbaluchistan tillsammans med västra Pakistan och delar av Afghanistan. Sannolikheten för att något sådant ska förverkligas är förstås extremt litet.

Ett av de första attentaten Jundallah genomförde var ett mordförsök riktat mot president Mahmoud Ahmadinejad 2005 när han var i Baluchistan. 2007 dödades 18 medlemmar av Irans revolutionsgarde i en bilbomb.

De här aktionerna riktade sig mot "fienden" men andra attentat har varit mycket mer kontroversiella. 2006 mejade man till exempel ner 22 civila vid en vägspärr, två år senare kidnappades 16 polismän, Jundallah meddelade senare att samtliga avrättats.

Och den 28 maj i år genomförde gruppen ett bombdåd mot en moské i staden Zahedan, 25 människor dödades och mer än 100 skadades. Bara några dagar därefter hängdes tre personer som delaktiga i dådet.

Den iranska regimen fördömer Jundallah som en terrororganisation och hävdar att den har nära kontakter med säkerhetstjänster i USA, Storbritannien och Pakistan, allt för att destabilisera landet. Detta är förstås något som ledarna för Jundallah förnekar.

Men även till exempel den välkända amerikanska journalisten Seymour Hersh hävdar att USA bidrog till finansieringen av organisationen under förra presidenten George Bush. Allt enligt devisen att "min fiendes fiende är min vän".

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".