Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..
p1-morgon

DDR:s sista ledare talar ut

Publicerat torsdag 22 oktober 2009 kl 14.40
Foto: Rainer Klostermeier/Scanpix

I Tyskland drar det ihop sig till ett historiskt firande. 9 november är det 20 år sedan den fredliga tyska revolutionen, natten då grindar och bommar öppnades mellan öst och väst, utan att någon människa kom till skada. DDR, det kommunistiska Östtyskland, finns inte längre. Men mannen som satt vid makten i DDR när muren föll lever och har hälsan. Egon Krenz heter han.

– Den nya socialismen blir inte som den gamla. Men det kommer att annat samhälle än kapitalismen. Valet står mellan socialism och barbari, citerar Egon Krenz en av sina förebilder, Rosa Luxemburg.

Egon Krenz var mannen som hade makten att sätta in trupp när östtyskarna tryckte på mot gränsövergångarna den där natten för snart 20 år sedan. Men gjorde det inte.

– En droppe blod de här dagarna hade lett till en katastrof i Tyskland, säger Krenz.

Hade han gett ordern att östtyska gränssoldater med våld skulle hindra människor från att gå över gränsen, så hade det kunnat trappas upp till en militär konflikt med västsidan, tror han.

Egon Krenz är 73 år. Han bor vid östersjökusten, fjärran från det politiska Berlin. Men han är fortfarande en efterfrågad person. Många vill intervjua honom. Det brukar han tacka nej till. Nu har han ändå gått med på att träffa oss utländska korrespondenter i Berlin.

Lokalen är full. Krenz är klädd som en studioreporter i tv. Jeans nertill. Kavaj, vit skjorta och slips upptill. Han talar med tordönsstämma, om landet han ledde och som inte finns längre.

– Det var inte bara östtyskarna själva och händelserna hösten 1989 som gjorde slut på DDR, säger Egon Krenz. Landets öde var förbundet med Sovjetunionens.

Åtta dagar innan muren föll var Krenz på besök hos Michail Gorbatjov i Moskva. Gorbatjov berättade att hans avsikt var att få slut på kalla kriget mellan öst och väst.

– Jag frågade honom vad det då skulle bli av DDR, som ju är ett resultat av andra världskriget och kalla kriget. Gorbatjov tittade på mig och svarade att tysk återförening inte stod på dagordningen.

Det var också Krenz egen syn. Han ville ha kvar, och reformera DDR.

Men de blev omkörda av historien båda två. Sovjetunionen upplöstes och Tyskland enades. Egon Krenz dömdes till sex års fängelse som ansvarig för att människor på flykt från DDR dödats av gränssoldater. En politisk dom anser han själv.

Vilka fel tycker Egon Krenz att han gjorde?

– Jag borde ha drivit frågan om medborgarnas rätt att resa utanför landet långt innan folk började lämna DDR sommaren 1989, säger han.

Han får många frågor om hur han värderar DDR nu 20 år efteråt.

– Det fanns mycket i DDR som vi gärna hade haft i dag. Jobb åt alla. Utbildning oberoende av föräldrarnas plånbok, från dagis till universitet. Jag blir arg över att sådant kallas nostalgi i dag.

Han vägrar säga ett ont ord om enpartistaten DDR, där en viktig del av statskonsten var spioneri mot de egna medborgarna.

Diktatur?

– Det fanns stor frihet i arbetslivet i DDR, svarar Krenz. Men i förbundsrepubliken är människor ofria, eftersom där finns arbetslöshet. Frihet utan arbete är ingen riktig frihet.

Egon Krenz får också frågan om han har något gott att säga om sitt nuvarande hemland, det förenade Tyskland.

– Vägbyggena, svarar han. Och renoveringen av stadskärnorna.

Inget annat. En reporter från holländsk tv känner sig uppenbarligen provocerad:

Är ni nöjd med ert liv i förbundsrepubliken. Mår ni bra herr Krenz, frågar han.

– Mår bra...jag bär medansvar för att DDR inte finns längre. Mitt ideal har blivit förstört, hur ska jag kunna må bra, mentalt? Jag måste bära på det resten av mitt liv. Men jag har en underbar fru, och fina barnbarn.

Till slut vill någon veta vad han tycker om förbundskanslern, Angela Merkel, som också kommer från Östtyskland, där också hon var med i den kommunistiska ungdomsorganisationen FDJ.

– Jag stöder inte hennes politik. Men att FDJ fått fram en förbundskansler är jag förstås stolt över, säger Egon Krenz.

Per Eurenius  Berlin
per.eurenius@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".