Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Radovan Karadzic inför rätta i Haag

Publicerat måndag 26 oktober 2009 kl 15.09
1 av 2
Foto: Valerie Kuyper/Scanpix
2 av 2
Rättegångssalen ekade tom efter att folkmordsmisstänkte Karadzic inte dök upp. Foto: Peter Dejong/Scanpix.

Den bosnienserbiske tidigare ledaren Radovan Karadzic riskerar livstids fängelse för bland annat folkmord i en av de viktigaste rättegångarna efter kriget på Balkan. Förhandlingarna vid krigsförbrytartribunalen i Haag väntas pågå i flera år. Beatrice Janzon summerar vägen till rättssalen.

Den nu 64-årige Radovan Karadzic står åtalad för elva fall av krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord under kriget i Bosnien 1992-95. Karadzic var under Bosnienkriget bosnienserbernas högste politiske ledare och president i utbrytarrepubliken Republika Srpska. Kriget krävde 100 000 människoliv. Bara processen mot Jugoslaviens förre president Slobodan Milosevic har haft större tyngd. 

Radovan Karadzic var under flera år tribunalens mest efterspanade man, tillsammans med sin befälhavare Ratko Mladic. Han var på flykt under 13 år och lyckades hålla sig undan bland annat som praktiserande naturläkare i Belgrad. Vid gripandet i Belgrad 2008 gjorde han ett märkligt intryck med stort yvigt, grått hår och skägg. Han gick under namnet Dragan Dabic. Före kriget i Bosnien arbetade Karadzic som psykiater.

Under ett år har Radovan Karadzic suttit häktat i Haag. Bland de mest centrala brotten i åtalet är massakern i Srebrenica i juli 1995 då minst 7 500 muslimska pojkar och män dödades av bosnienserbiska styrkor. Folkmordet räknas som det värsta i Europa sedan andra världskriget.

Bland åtalspunkterna mot Karadzic ingår också den 44 månader långa belägringen av Sarajevo som tros ha krävt uppemot 10 000 liv. Han anklagas för att deltagit i en övergripande och samordnad operation som gick ut på att permanent avlägsna bosnienmuslimer och bosnienkroater från Bosnien-Herzegovina, ett område som bosnienserberna hävdade var deras. Fortfarande grävs offer upp ur massgravar i Bosnien.

Anklagelserna handlar också om dödandet av hundratals civila utmed bosniska vägar, i hem och fångläger i kommuner som Vlasenica, Kljuc, Prijedor och Zvornik. Åtalet sträcker sig över 73 sidor där det också går att läsa om skräckscener som terror, tortyr, gisslantaganden och massgravar.

Bosnienserbernas ledare påstås ha samarbetat med Jugoslaviens förre president Slobodan Milosevic.

Nekar till brott
Karadzic nekar till anklagelserna och meddelade före rättegången att han tänkte bojkotta förhandlingarna. Enligt Karadzic iscensatte stormakter som USA kriget i Bosnien för att nå imperialistiska mål. Han hävdar att han ingick ett avtal med amerikanske diplomaten Richard Holbrooke 1996 som skulle garantera honom immunitet mot åtal om han drog sig tillbaka från offentligheten. Både Holbrooke och domstolen i Haag tillbakavisar att det fanns en sådan uppgörelse.

Karadzic fanns inte på plats den första rättegångsdagen den 26 oktober 2009 och det ansågs svårt att fysiskt tvinga honom till salen. Radovan Karadzic har sagt att han inte vill ha någon försvarsadvokat utan föredrar att föra sin egen talan.

När han gjorde sitt första framträdande inför domstolen i juli 2009 sa han att han blivit kidnappad och fruktade för sitt liv. Flera gånger har han begärt mer tid för att läsa igenom alla handlingar och kunna förbereda sig. Strax före inledningen av förhandlingarna i oktober krävde Karadzic i ett brev till domstolen ännu mer tid, vilket nekades. Rättegången har redan blivit uppskjuten två gånger.

Karadzic en av många åtalade
Rättegången mot Radovan Karadzic är en av många som hållits sedan FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien, ICTY, etablerades 1993 i Haag. Hittills har omkring 160 personer blivit åtalade efter Balkankrigen och det är allt från soldater till generaler och politiker.

För 120 av de åtalade är fallen avslutade, för resten pågår de fortfarande. 60 personer har fått fällande domar, 11 har blivit frikända, 13 fall har överlämnats till nationella rättsinstanser och i 20 fall har åtalen dragits tillbaka.

Jugoslaviens förre president Slobodan Milosevic är bland de 16 personer som dött innan domen avkunnats. Han förhalade processen under flera år och rättegången tog sig ofta absurda uttryck när Milosevic försvarade sig själv. Med en trotsig och arrogant uppsyn skällde han ut domare och åklagare.

Milosevic dog av en hjärtattack 2006 när rättegången fortfarande pågick. En fängelsevakt hittade Milosevic död i cellen. Att rättegången fick ett sådant abrupt slut efter år av förarbeten, vittnesförhör och förhandlingar och utan att rättvisa skipades blev en oerhörd besvikelse för anhöriga till offren och för inblandade i rättegången.

Många är nu oroliga för att processen mot Karadzic ska bli lika utdragen som den mot Milosevic, och med en liknande utgång.

Stöd i hemtrakterna 
Men i hemtrakterna har den tidigare bosnienserbiske ledaren fortfarande starkt stöd.

– Världsmakterna kan ställa Karadzic inför rätta men för serber kommer han alltid att vara en hjälte, säger t-tröjesäljaren Zoran Petrovic i Banja Luka till AFP. I Banja Luka är efterfrågan stor på tröjor med den före detta presidentens bild.

För krigsoffrens familjer och släktingar är såren däremot djupa. FN-tribunalens chefsåklagare betonar hur viktig rättegången är.

– När man talar med en kvinna som berättar att 21 av hennes familjemedlemmar mördats och att hon för vissa av dem inte ens vet var deras kroppar finns så kan man lätt föreställa sig hur viktig den här rättegången är, säger FN-tribunalens chefsåklagare Serge Brammertz

Även om den uppmärksammade och av många efterlängtade rättegången nu startar så beklagar chefsåklagaren att inte Karadzics högra hand militärledaren Ratko Mladic finns med på de anklagades bänk.

Meningen är att rättegången ska vara klar senast 2012. 

Beatrice Janzon
beatrice.janzon@sr.se

Radovan Karadzic

#bild=677756#

  • Föddes 1945 i bergstrakterna i Montenegro i ett fattigt hem där pappan var serbisk nationalist
  • Blev psykiater och amatörpoet och gav 1968 ut en diktsamling
  • Ledare av serbiska nationalistpartiet SDS 1990
  • Bosnienserbernas högste ledare under kriget 1992-95
  • Åtalad av FNs krigsförbrytartribunal i Haag 1995
  • Greps i Serbien i juli 2008
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".