Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..
Island:

Proteströrelse tvingade fram omröstning

Publicerat lördag 9 januari 2010 kl 05.00
Alltinget. Foto:Christer Fridén/SR

I Island har en folkrörelse, kallad Indefence, stöttad av ungefär var fjärde röstberättigad tvingat fram en folkomröstning om hur landet skall betala sina skulder till Storbritannien och Nederländerna.

Det här handlar om grunden för vår fortsatta existens som islänningar, säger en av rörelsens talesmän Eiríkur Svavarsson.

– Vi får en ekonomisk situation som inte kommer att bli bättre under de närmaste årtiondena och folk kommer att flytta från Island, säger Eiríkur Svavarsson om den situation som uppstår om det blir ett ja i den kommande folkomröstningen om den ekonomiska uppgörelsen med Storbritannien och Nederländerna.

Island ska ersätta de båda länderna som redan betalat de kunder som förlorade sina pengar när den isländska internetbanken Icesave gick omkull. Det handlar om omkring 40 miljarder svenska kronor som Island får 15 år på sig att betala med en ränta på 5,5 procent. Alldeles för hårda villkor, tycker folkrörelsen Indefence, som fick president Ólafur Ragnar Grímsson att stoppa regeringens låneavtal som med nöd och näppe också hade godkänts av parlamentet Alltinget.

– Den främsta anledningen till att jag är emot det här är att ingen har lyckats förklara för mig hur vi skall bära oss åt för att uppfylla villkoren. Var finns 15-årsplanen för hur vi ska betala pengarna? Det finns ingen, säger Eiríkur Svavarsson, som är advokat i Reykjavik.

Många befarar att Icesave-avtalet, om det blir verklighet, kommer att försvåra den ekonomiska återhämtningen i det av den globala finanskrisen så hårt drabbade Island.

Och Eiríkur Svavarsson och med honom många andra islänningar hade gärna sett att de nordiska länderna, inte minst Sverige, på ett tydligare sätt hade stött Island och inte hela tiden, som de ser det, fallit undan för Storbritannien och Nederländerna.

Christer Fridén, Reykjavik
christer.friden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".