Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Bakgrund Haiti: Hårt slag mot redan krisdrabbat land

Publicerat tisdag 19 januari 2010 kl 15.55
1 av 3
Haiti behöver massivt bistånd. Foto: Jae C. Hong/Scanpix
2 av 3
I väntan på medicinsk hjälp.
3 av 3
Tältläger i Port-au-Prince. Foto: Michael Laughlin/Scanpix.

Den ohyggliga jordbävningen i Haiti drabbar ett land som redan ligger ner och som gjort det länge. Naturkatastrofer, fattigdom, diktatur, politiska mord i massomfattning, korruption, ständiga militärkupper - det är vad som präglat Haiti genom decennierna och som gjort landet till en enda stor Katastrof. Frågan kan ställas om Haiti verkligen kommer att kunna resa sig.

Jordbävningen nu är bara den senaste i en lång rad naturkatastrofer som närmast regelmässigt drabbar Haiti.

Så sent som 2008 svepte fyra kraftiga orkaner in över landet och omkring 800 människor dödades. Ofta är det också mycket kraftiga skyfall vilket får extremt allvarliga följder i Haiti.

Nästan all skyddande skog är nerhuggen, regnet för därför med sig de övre jordlagren och det leder till en blandning av jordskred och översvämningar. 2004 dog 6 000 människor i två separata katastrofer när två städer dränktes i gyttjigt lervatten.

Men det är inte bara naturen som är problemet. Hela det haitiska samhället kan inte beskrivas som annat är en jättelik katastrof.

Haiti med knappt tio miljoner invånare är det fattigaste landet på det västra halvklotet. Landet är stort ungefär som Småland och oerhört tättbefolkat, eller rättare sagt överbefolkat.

Inkomstskillnaderna är hisnande vilket innebär att de fattiga lever i djup misär. Före jordbävningen led ungefär hälften av befolkningen av undernäring. Lika många är analfabeter. Lika många saknar rent dricksvatten. Två tredjedelar saknar jobb. Och det här var alltså före jordbävningen.

Men det har inte alltid varit så. Haiti har haft ett blomstrande jordbruk baserat inte minst på kaffe och socker.

Haiti var också en föregångare på så sätt att det var det första land i den karibiska övärlden som blev självständigt. Det var 1804. Intill dess hade landet varit en fransk koloni men ett framgångsrikt 13 år långt slavuppror gjorde slut på det. Napoleon sände en stor armé som försökte återta kontrollen med mycket brutala medel - men Haiti blev den första självständiga svarta staten efter kolonialismen.

Men redan på 1800-talet började Haiti visa prov på alla de svaghetstecken som sedan till fullo blommade ut på 1900-talet. Haiti började mer och mer framstå som vad som i dag kallas en "failed state", "misslyckad stat".

Vid sidan om den forna kolonialmakten Frankrike så är det först och främst USA som hållit ett öga på Haiti. 1915 invaderade USA landet vilket ledde till ett bondeuppror. Först 1934 avslutades ockupationen. Ända sedan dess har USA anklagats för att antingen ägna för mycket eller för lite intresse åt Haiti.

Andra halvan av 1900-talet är framförallt förknippat med den despotiska familjen Duvalier. Fracois Duvalier, "Papa Doc" kom till makten 1957 efter ett val som var riggat av militären. Snabbt etablerade han en stenhård diktatur där hans privata säkerhetsstyrkor, Tonton Macoutes, var det viktigaste redskapet. Tiotusentals politiska motståndare dödades under familjens styre.

"Papa Doc" avled 1971 och efterträddes av sin nittonårige som Jean-Claude Duvalier. De "optimistiska" räknade med att "Baby Doc", som allmänt var känd som en playboy, mest skulle visa sig allmänt inkompetent men något mindre brutal än fadern. Men mördandet bara fortsatte. 1985 inleddes en revolt mot hans styre och året därpå tvingades han, inte minst efter hårda amerikanska påtryckningar, att lämna landet. Han transporterades till exil i Frankrike där han fortfarande bor.

Bokslutet av familjen Duvaliers styre är bland annat att den ekonomiska kräftgången, som inletts redan tidigare, kraftigt förstärktes. Och den har i stort sett pågått sedan dess. Med undantag för några få år har bruttonationalprodukten kontinuerligt sjunkit i Haiti de senaste 50 åren och ekonomin har blivit allt mer haltande. Jordbruket idag producerar till exempel bara hälften av de livsmedel som behövs i landet.

Som en följd av förtrycket och den ekonomiska tillbakagången har stora mängder haitier lämnat landet. En av åtta bor utomlands, de flesta i USA men många också i Frankrike och olika afrikanska länder. Av de välutbildade är det snarast regel än undantag att de flyttat ut.

Ekonomiskt har exilhaitierna en mycket stor betydelse, före jordbävningen utgjorde de pengar som de skickade tillbaka hela 30 procent av BNP. Utan dem skulle Haiti inte ha klara sig.

Familjen Duvaliers sorti gjorde dock inte slut på förtrycket och kaoset. Det fortsatte med statskupper och kuppförsök, våldsdåd och riggade och inställda val - knappast någon kan längre hålla räkningen.

1990 såg det ut att bli en vändpunkt. Då valdes den radikala pastorn Jean-Bertrand Aristide till president med brett folkligt stöd. Nu till slut, trodde man, skulle Haiti få en ledare som skulle satsa på de fattigaste istället för på den rika överklassen.

Men bara drygt ett halvår efter att han tillträtt avsattes Aristide i en militärkupp och han tvingades utomlands.

Den här gången reagerade dock omvärlden relativt kraftfullt. Haiti försattes i blockad vilket bland annat innebar att allt annat än livsviktig handel stoppades. Kravet var att Aristide skulle återinsättas. Men istället för att foga sig ökade militärjuntan förtrycket inne i landet. I juli 1994 beslöt FN att ge grönt ljus för de medlemsländer som kunde och ville genomföra en invasion av Haiti med syftet att störta juntan och återinsätta Aristide vid makten.

I september landsteg en amerikansk styrka på mer än 20 000 soldater men då var redan en uppgörelse klar med de styrande militärerna om att det nu var deras tur att gå i exil. Så det blev en invasion utan att något skott avlossades. Och Aristide kunde återinsättas, men bara för drygt ett år, därefter blev det dags för president val igen.

Förhoppningarna om en ny era kom dock på skam. Haiti har i stort sett fortsatt i samma fotspår som tidigare. Aristide omvaldes för en andra presidentperiod 2000 men den kom att präglas av samma våldsamheter som under tidigare perioder. 2004 inleddes ett veritabelt uppror mot Aristide i norra Haiti och han tvingades än en gång att lämna landet.

Inte heller efter detta har det blivit slut på kaoset, oroligheterna har fortsatt. Och om det inte har handlat om politiskt motiverat våld så är det starka kriminella grupperingar som varit i farten. Haiti har bland annat blivit ett viktigt centrum för narkotikasmuggling.  Som om allt detta inte varit nog så är Haiti också ett av de länder som drabbats hårdast av aids och hiv.

Det är detta laglösa land utan fungerande myndigheter som nu drabbats av vad FN hävdar är den värsta katastrofen organisationen haft att göra med. Optimister säger att det senaste året har det skett en viss stabilisering av läget under president René Préval. Men det är i så fall en mycket skakig återhämtning som nu riskerar att undermineras av jordbävningen. Det finns en klar risk att den innebär nådastöten.

Förutsättningen att Haiti ska klara sig är att det kommer ett massivt - långsiktigt - bistånd utifrån. Men omvärlden brukar glömma bort Haiti så snart den omedelbara krisen är övervunnen.

Världens rikaste land USA hade stora svårigheter att hantera orkanen Katrina i New Orleans. Det urfattiga Haitis möjligheter att bemästra den värsta jordbävningen på mycket länge är nära nog obefintliga.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".