Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..
P1-MORGON

Vem kan man lita på?

Publicerat fredag 22 januari 2010 kl 06.15
Foto: YLE

Helsingfors, fredag!

I somras var jag på ett femtioårskalas i en by i Österbotten, mitt i det finländska bibelbältet, där laestadianerna har en stark ställning. Egentligen var det inte ett femtioårskalas. Utan två. Ett spritfritt på eftermiddagen med kaffe och en massa goda kakor för den laestadianska delen av halvsekeljubilarens släkt och vänner. Och sen ett kalas med både alkohol och dans för den mer hedniska delen av släkten och vänkretsen.

Så det blev förstås taxi hem från festen till hotellet i en närbelägen by. Vi bad taxin ta vägen genom en av de mest underliga platser jag har sett i Finland. Det råkade sig nämligen så att laestadianerna hade en sommarsamling just där just den veckan och vägen gick genom det största tält- och husvagnsläger jag någonsin har sett. Jag vet inte hur många tält och husvagnar vi passerade, men omkring 6 000 personer var där. Och trots att det var mitt i natten tycktes alla vara ute och promenera eller delta i gudstjänster i jättestora tält med dånande högtalare som spred Guds ord.

Ja, det var imponerande, inte minst att det var så många unga människor där. Som om det var en tonårsidol och inte väckelsepredikanter som lockade i sommarnatten längs den krokiga österbottniska landsvägen.

Förklaringen ligger i att dom laestadianska familjerna för det mesta är mycket stora. Familjer med tio barn eller fler är inget ovanligt. Och bakom det ligger bland annat laestadianernas misstro mot preventivmedel. Ingen har rätt att sätta sig upp mot Guds makt att skapa liv. Dans, starka drycker, smink och TV-tittande är annat som rättrogna laestadianer också helst skall avhålla sig från i sin vandring på den smala vägen.

Familjesammanhållningen är mycket stark, men den som överger sin tro riskerar att bli utstött. Delar av släkten till femtioåringen som jag var med och firade kom inte ens till den alkohol- och dansfria festen eftersom det var en avfälling som skulle hyllas.

Men den som inte gör uppror får leva i en trygg och varm gemenskap. Det var det många, inklusive jag själv, som trodde fram till för några veckor sedan. Då avslöjades nämligen att en av laestadianernas predikanter var en avancerad pedofil som hade förgripit sig på flera av sina barnbarn. Och inte nog med det, han var i maskopi med sina barn, alltså föräldrarna till barnen som utsattes för övergreppen. Dom, mamma och pappa, pressade sina barn till att hålla tyst om vad dom varit med om.

Barnen, som är vuxna i dag, har i alla år tvingats tiga om det fruktansvärda. Det skulle stanna i familjen eller åtminstone i församlingen och inte komma ut. Men nu vet vi och jag kan inte låta bli att tänka på alla ungdomar jag såg på landsvägen där i den österbottniska natten. Bar också dom på hemligheter som inte fick komma ut?

Det här är Christer Fridén i Helsingfors.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".