Portugal långt efter i utbildningsnivå

Foto: Staffan Sonning/SR
Johan Frisk. Foto: Staffan Sonning/SR

I dag inleder Portugals parlament en tre dagar lång budgetdebatt. Minoritetsregeringen ska försöka få igenom en åtstramningsbudget som de hoppas ska minska landets svåra ekonomiska problem. En av anledningarna till de problemen är de många år av diktatur i Portugal, som landet kastade av sig för drygt 30 år sen, och som ville ha en outbildad befolkning.

Publicerat onsdag 10 mars 2010 kl 07:32

– Det sägs att två tredjedelar av den aktiva befolkningen, runt fyra miljoner människor, inte har nioårig grundskola, säger Johan Frisk som har bott i Portugal i snart 20 år.

Han arbetar nu med vidareutbildning, finansierad av EU och den portugisiska staten.

– De allra flesta har fyra års grundskola, och det gör förstås att man har problem nu att ställa om till de nya kraven på arbetsstyrkan, säger Johan Frisk.

Under största delen av nästan 50 års diktatur i Portugal ansåg regimen att fyra års skola duger bra åt undersåtarna. Först efter diktaturens fall, år 1974, började utbildning ses som en demokratisk rättighet.

Det här har alltså gjort att av Portugals nuvarande arbetsstyrka har en majoritet fortfarande en teoretisk skolbakgrund som knappt motsvarar ett svenskt mellanstadium.

Nu hårdsatsar staten på utbildning, men det tar mycket lång tid att höja utbildningsnivån i ett land. Och det här har ställt till det för portugiserna.

Landet har gjort blygsamma framsteg under de tio år som gått sen Portugal införde euron som valuta. Problemet är naturligtvis att det land som går in i en valutaunion måste konkurrera med alla andra länder på samma villkor. Det går inte längre att använda valutakursen för att justera olikheter.

Och en utbildad, och vidareutbildad, arbetsstyrka är en av de viktigaste konkurrensmedlen för ett land.

Inte har det blivit bättre heller av att de nya EU-länderna i öst anslutit sig med både låga löner och en högre utbildningsnivå.

– Här pratar vi nu om att ha gymnasienivå som obligatorisk nivå, men det har redan många av de nya länderna, och då ligger vi långt efter, säger Johan Frisk.

Staffan Sonning, Lissabon
staffan.sonning@sr.se

Skriv ut

Dela