Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Nervöst läge när USA drar tillbaka stridande trupper

Publicerat lördag 12 juni 2010 kl 09.29
1 av 4
Den 23:e april i år drabbades Bagdad av en serie bombattentat.
2 av 4
USA:s president Barack Obama.
3 av 4
USA:s vicepresident Joe Biden.
4 av 4
Att snabbt dra hem trupper från Irak var ett av president Barack Obamas vallöften som hjälpte honom staka ut banan till Vita huset. Foto: Marko Drobnjakovic / Scanpix.

Terrorattackerna och våldet i Irak blir en utmaning för irakiska poliser och soldater när USA tar hem alltfler militärer. Landet är inte lika instabilt som för några år sedan men fortfarande finns stora problem.

I slutet av augusti ska alla stridande amerikanska soldater ha lämnat Irak. Det innebär att antalet reduceras från 88 000 till 50 000 militärer från USA. De blir kvar för att fortsätta utbilda irakiska soldater och poliser samt arbeta med andra program för att stärka det irakiska samhället. Förutom de amerikanska soldater som finns i Irak nu så finns 90 000 kontraktsanställda, bland annat från säkerhetsföretag.

Att snabbt dra hem trupper från Irak var ett av president Barack Obamas vallöften som hjälpte honom staka ut banan till Vita huset. Även om våldet minskat mycket i landet och det inte längre befinner sig på randen av inbördeskrig som för några år sen, så är det fortsatt oroligt.

Den senaste tiden har flera blodiga terrorattacker skett, bland annat har självmordsbombare riktat attacker mot irakiska poliser. Det gör att tilbakadragandet är ett känsligt ämne.

Oron finns också för att motsättningar ska återuppstå i Iraks säkerhetsstyrkor och splittra manskapet där, liksom 2006. Kidnappningarna fortsätter dessutom.

Det är vicepresidenten Joe Biden som håller i tillbakadragandet. Han har som tidigare representant i senatens utrikesutskott haft en lång kontakt med irakiska ledare. I slutet av maj träffade han amerikanska journalister och diskuterade strategin.

– Det kommer att bli smärtsamt, vi kommer att se framgångar och motgångar. Men jag tror att slutresultatet kommer att bli sådant att vi kan hålla våra överenskommelser, sa Biden, enligt Washington Post.

Han lät inte helt övertygande om att det kommer att bli enkelt. Det som försvårar situationen ytterligare är att flera månader efter det irakiska valet så dröjer det med att bilda regering. Det kan ta hela sommaren.

En av Iraks vicepresidenter Adel Abdul Mahdi har vädjat till alla parter om att snabbt enas om en ledare så att inte terrorister ska kunna utnyttja maktvakumet till att slå mot civila och irakiska soldater. Rivaliserande fraktioner måste bland annat lösa hur oljeinkomsterna ska delas upp mellan regionerna.

Dödade terrorister
USA håller fram positiva utvecklingsmönster för att rättfärdiga en reträtt. Våldet har inte varit på en så låg nivå sen invasionen 2003, enligt amerikanska militären. Omkring 80 procent av al-Qaidas ledare har tillfångatagits eller dödats de senaste tre månaderna, enligt USAs högste befälhavare i Irak Ray Odierno. Bara 8 av 42 al-Qaidaledare i Irak finns kvar, sa Odierno på en presskonferens nyligen. Framgångarna skedde efter att amerikanska och irakiska infilitratörer tagit sig in i ett nätverk tillhörande rörelsen i Mosul tidigare i år. Ledarna ägnade sig åt rekrytering, planering och finansiering, uppgav Odierno. Samtidigt sa han att terroriströrelsen försöker omgruppera sig och kommer att utgöra ett hot i flera år som kommer. Men den har problem eftersom de tappat kontakten med ledare i Afghanistan och Pakistan och dessutom är det svårt för al-Qaida att få stöd hos den irakiska befolkningen, poängterade Ray Odierno.

Ytterligare positiva tecken som den amerikanska militären vill hålla fram är att antalet amerikanska soldater som dödats under årets fem första månader är det lägsta sen 2003. Odierno ser inga problem med att dra ned antalet soldater till 50 000. De sista som ska lämna landet reser hem i slutet av 2011 är Vita husets plan.  Som mest hade USA 170 000 soldater i Irak 2007. I maj gick antalet amerikanska soldater i Afghanistan om antalet i Irak. I slutet av sommaren väntas antalet amerikanska soldater i Afghanistan uppnå 100 000.

Joe Biden och Barack Obama diskuterar Irak-kriget flitigt i maktkorridorerna, enligt nära medarbetare. Och det finns de som anser att presidenten borde hålla i trupptillbakadragande, inte vicepresidenten.

– Det ger intrycket av en andrahandsprioritering, inte bara hos Iraks folk utan också hos olika organisationer och FN:s medarbetare där.  De frågar sig: Varför sköter inte presidenten det här i det viktiga skedet? Varför får vi inte stödet från den högsta nivån? Vicepresidenten är en mycket mäktig man men han är inte den som sitter högst upp, säger Stephanie Sanok, som tjänstgjort ett år i Irak och nu arbetar för Center for Strategic and International Studies, till Washington Post.

Irak i säkerhetsdoktrinen
Målet att dra sig tillbaka har också upprepats i regeringens säkerhetsdoktrin som nyligen presenterades. I den markerade Obama ett tydligt avstånd mot den gamla Bush-doktrinen, som tillät USA att starta krig för att avvärja faror i förväg. Istället fokuseran han på diplomati och en vital och förnyad ekonomi.

"Vi för krig mot ett specifikt nätverk, al-Qaida, och deras allierade terrorister som attackerar USA, våra allierade och våra partner", står det i nya säkerhetsstrategin. Doktrinen uttrycker visserligen att målet är att besegra al-Qaida men tillägger också att man på vägen mot detta mål måste respektera mänskliga rättigheter och inte får använda tortyr.

Kritikerna av säkerhetsdoktrinen anser att USA med satsningen på diplomati och utsträckta händer får landet attt framstå som svagt. De befarar att presidenten sätter amerikanska intressen på spel genom att luta sig för mycket mot "mjuk makt".

Bytet på USA:s presidentpost från republikanen George W Bush till Barack Obama, mottagare av Nobels fredspris, har inte minskat rustningen. USA ökade sina försvarsutgifter med 47 miljarder dollar 2009 och stod ensamt för 54 procent av ökningen av världens militärutgifter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".