Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Bosniska väljare väntar på goda nyheter

Publicerat onsdag 6 oktober 2010 kl 09.46
Väljare i Vares norr om Sarajevo. Foto: Marko Drobnjakovic/Scanpix

I november har det gått 15 år sedan krigsslutet och det som kanske mest förenar de bosniska väljarna i dag är väntan på goda nyheter. Valet i Bosnien-Hercegovina pekar mot en fortsatt splittring mellan krafter som vill stärka den komplicerade statsbildningen och de som vill dela landet en gång för alla. Trots framgångar för mer försonliga krafter är den etniska splittringen stor.

 Det beskrevs som ett ödesval där Bosnien enat kunde välja att närma sig EU eller söndras längs etniska skiljelinjer. Uppgivna analytiker väntade sig två saker: Att många av de 3,1 miljoner röstberättigade skulle välja sofflocket och att valresultatet inte skulle göra någon skillnad. Risken finns, men riktigt så illa behöver det inte bli.

När 70 procent av rösterna till det nationella parlamentet räknats så verkar muslimerna huvudsakligen ha röstat på partier som verkar för ett enat Bosnien, bosnienserberna stöttade politiker som vill dela landet,  medan många kroater favoriserat partier med målet att skapa en egen kroatisk självstyrande enhet inom Bosnien.

Vad valresultatet kommer leda till är ännu oklart, något som delvis kan skyllas på den utomordentligt komplicerade statsbildning som 1995 hamrades fram genom Dayton-avtalet, vars främsta mål var fred. I den delen är avtalet en framgång, men konsekvensen är ett förlamande komplicerat system med olika beslutsnivåer längs etniska skiljelinjer.

Bosnien delades i två i hög grad självstyrande samt likvärdiga enheter; den muslimsk-kroatiska federationen Bosnien och Hercegovina, samt den serbdominerade Republika Srpska, med egna regeringar och parlament. Det finns vidare också självstyrande kantoner med parlament.

Över enheterna vilar svaga centrala institutioner i Sarajevo; presidentrådet, bestående av en president från var och en av de tre större befolkningsgrupperna, med roterade ordförandeskap, samt centralregeringen och parlamentet med två kamrar. 

Verkar det krångligt? Det är inget mot den politiska akrobatik som behövs för att nå nationell enighet och påbörja de reformer som krävs för ett EU-medlemskap.

Valet till landets tredelade presidentskap bjöd på överraskningar. Kroaten Zeljko Kosmic och serben Nebosja Radmanovic blev omvalda medan Bakir Izetbegovic ersätter Haris Silajdzic som representant för bosniakerna (muslimerna).

För fyra år sedan valdes Silajdzic efter en kampanj om att avskaffa den Bosniak-kroatiska federationen och Republika Srpska, en retorik som bland serber stärkte Milorad Dodik, premiärminister i Republika Srpska, som slår vakt om serbiska särintressen.

– Det vore bäst för Bosnien om vi går skilda vägar, har han sagt flera gånger.

Men Bakir Izetbegovic har slagit an en försonlig ton i valrörelsen, Han vill kompromissa med både Republika Srpska och Bosniens kroater, varav många alltså vill se en egen tredje självstyrande kroatisk enhet.

– Det  här visar att det fanns en önskan om något nytt. Dels har Bakir ett starkt valresultat bakom sig, dels har han namnet, vilket ger honom en fördel, kommenterar utrikesminister Carl Bildt för TT.

Izetbegovics far Alija, som avled 2003, var Bosniens president under åren 1990-96 och hyllas av muslimerna som landsfader.

– Han bär på en unik tradition som ger honom trovärdighet, som kanske gör det enklare att kompromissa, säger Bildt.

Bakir Izetbegovic säger att han tror att 90 procent av alla bosnier, inklusive serber, delar gemensamma intressen vilket inkluderar integration i EU, något som kräver starkare centrala institutioner.

Det skulle inkräkta på de etniskt dominerade enheternas autonomi och i Republika Srpska upprepade Milorad Dodik, som nyvald president i landshalvan efter valet, sitt budskap från valkampanjen att han inte tänker gå med på några kompromisser som minskar Republika Srpskas autonomi:

– Bosnien är en omöjlig stat. Bosnien är bara en möjlighet som en union av republiker. Idén att det skulle gå att förbättra relationerna är en idé som endast existerar inom det internationella samfundet och i liberal-demokratiska cirklar i Belgrad som försökt hålla den här illusionen vid liv i 20 år nu, sa han.

Men valet är en sak och livet en annan menar Bakir Izetbegovic som inte har gett upp.

– Jag tror att Dodik är en rationell politiker som vet att bäst ta tillvara sina väljares intressen, sa han.

Det kan nu dröja veckor, eller månader, innan det är klart med en ny centralregering. Under tiden kan det möjligen bli klart med visumfrihet för bosniska medborgare till de flesta EU-länder. Men ett EU-medlemskap ser ut att vara avlägset.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".