Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..

Bittra undertoner i hätsk tysk integrationsdebatt

Publicerat måndag 18 oktober 2010 kl 16.26
Vid det kristdemokratiska CDU:s ungdomsförbunds kongress i oktober uttalade förbundskansler Angela Merkel att det multikulturella samhället har misslyckats fullständigt. Foto: Clemens Bilan, Scanpix.

Sedan sommaren 2010 har en debatt om bland annat arbetslöshet och utbildningsnivån hos människor med invandrarbakgrund skapat svallvågor i Tyskland. Det är framförallt muslimer i den stora turkiska invandrarbefolkningen som debatteras. I Tyskland finns cirka 4 miljoner muslimer.  Vissa som höjer rösten väljer tvivelaktiga genvägar där känslor styr mer än fakta.

Hetlevrade uttalanden i boken "Tyskland avskaffar sig självt" eller "Deutschland schafft sich ab" som kom ut i somras blev det som utlöste debatten. Författaren Thilo Sarrazin var ledamot i den tyska centralbanken, Bundesbank, när han kom ut med den omstridda boken. Han har en lång tjänstemanna- och politikerkarriär bakom sig och åsikterna uppfattas ofta som grovt invandringskritiska på gränsen till rasistiska.

I sin bok kommer han med citat som "Tyskland fördummas av turkarnas höga födelsetal" och "Om jag vill höra en böneutropare så kan jag resa till Orienten"
Centralbanken har gett Sarrazin sparken men boken blev populär och undersökningar har visat att en majoritet av tyskarna tror på hans argumentation.

Sarrazin har tidigare också uttalat att turkarna i Tyskland inte bidrar till ekonomin utan mest kostar pengar, skaffar många barn och inte är intresserade av integration. Centralbankens styrelse försökte redan tidigare förgäves att få honom att ta tillbaka sina formuleringar. Kraftig kritik har kommit mot den förre centralbanksledamoten. De grönas partiledare kallar författaren för "en stamledare stöpt i samma form som bin Laden". Flera av hans argument har motbevisats med fakta.

Känslig debatt

Den tyska debatten påminner om den i flera andra europeiska länder där ekonomin är under press och rädslan finns för att muslimer lockas till extrema våldsamma rörelser med terror som mål. Hösten 2010 har underrättelseuppgifter från bland annat USA varnat för att attentat kan planeras mot europeiska städer, bland annat i Tyskland. 

Men Tyskland är fortfarande en vit fläck på kartan när det gäller högerpopulistiska partier i europeiska parlament. Landets historia med nazismen och judeutrotningen är den viktigaste förklaringen till att invandringskritiska högerpopulister inte lyckats etablera sig på riksplanet. De partier av det slaget som bildats på regional nivå har visat sig vara dagssländor. Samtidigt finns oron för att högerextrema åsikter återfinns alltmer i mittenfåran av det politiska landskapet. Och det finns de i Tyskland som efterfrågar ett parti liknande Gert Wilders Frihetspartiet i Nederländerna.


Merkel om multikulti

För förbundskanslern och kristdemokraten Angela Merkel har integrationsdebatten varit en balansakt. Våren 2011 hålls flera viktiga delstatsval och debatten om landets invandrare polariserar hennes parti CDU. Merkel har länge varit skeptisk till försöken att skapa ett mångkulturellt samhälle och multikulti är något av ett skällsord inom CDU. Samtidigt har hon försökt att få tyskarna att acceptera att moskéer har blivit en del av samhället och manat till förståelse och tolerans.

Men vid det kristdemokratiska CDU:s ungdomsförbunds kongress i oktober uttalade förbundskansler Angela Merkel att det multikulturella samhället har misslyckats fullständigt. Att glatt leva bredvid varandra fungerar inte, enligt Merkel, som påpekade att kraven på invadnarare har varit för lågt ställda.
Istället vill hon att i invandrare lär sig tyska i större utsträckning och acceptera landets kulturella normer. Vägar för att bättre klara skolan och få möjligheter på arbetsmarknaden, enligt Merkel.

Hennes uttalande kan ses som ett försök att locka tillbaka röster från de mest konservativa. De applåderar hennes uttalande medan kritiker anser att det är alltför svart-vitt och att det inte reflekterar livsstilen i exempelvis det mångkulturella Berlin.



CSU spär också på debatten

Under hösten har också ledaren för CSU, det bayerska systerpartiet till CDU, skapat rubriker. Han har bland annat uttalat att det inte finns plats för fler människor från främmande kulturer och att multikultisamhället är dött. Uttalandena har fått mycket kritik bland annat av Maria Boehmer som håller i integrationsfrågor hos regeringen. Hon uttrycker chock över Seehofers utsagor och anser att det inte är acceptabelt att rikta misstankar mot hela grupper av människor och att det sätter käppar i hjulen för de ansträngningar för integration som görs.


Turkiet

Också tidigare har kristdemokraterna höjt rösten för strängare krav på invandrare och en intensiv och känsloladdad integrationsdebatt blossade upp när Turkiet fick grönt ljus för att börja förhandla med EU om ett medlemskap. EUs regeringschefer fattade beslutet. Kristdemokraterna uttalade då att det muslimska landet inte passar in i EU och frågan gled över i en debatt om integration av muslimer. Debatten då kulminerade i att CDU höjde rösten för att invandrare måste lära sig tysk kultur och historia för att få stanna i landet.


Moskéer i fokus

Det tyska samhället ställer en del nya krav och imamerna är en grupp dit kraven riktas. Imamernas roll anses viktig för muslimernas integration. Endast tio procent av imamerna verksamma i Tyskland kan tyska språket. Många är utsända till Tyskland från turkiska staten på kontrakt för några år och det gör det extra svårt med språket och förståelsen av landet. Imamernas uppgifter går bland annat ut på vägledning i äktenskapliga frågor. Från 2011 kommer särskilda imamutbildningar finnas vid tre statliga universitet. Förhoppningen är att det ska leda till predikningar av en islam som kan gå hand i hand med demokrati och jämställdhet och leda bort från extremistiska yttringar som terror.

Frågan om moskéernas roll har också aktualiserats av att en moské i Hamburg visade sig ha band till terrornätverket al-Qaida. I moskén som nu är stängd pågick en rekrytering av unga män som ville slåss mot Nato-soldater i Afghanistan.


Fler lämnar Tyskland än flyttar dit

Få förnekar att det finns integrationsproblem i Tyskland, skriver Der Spiegel.
Statistik som tidningen publicerat visar att en nästan dubbelt så stor andel av de i Tyskland med invandrarbakgrund är arbetslösa jämfört med tyskarna i övrigt. Hos de med turkisk bakgrund i åldern 20-39 år har bara 14 procent fullfört tillräcklig utbidlning för att kunna studera på universitet. Siffran är lägre i den gruppen jämfört med alla andra invandrargrupper, enligt Der Spiegel som hänvisar til statistik från ett institut i Berlin. Samtidigt har exempelvis vietnamesiska ungdomar, med tuffa krav hemifrån, betydligt högre siffror när det gäller andelen utbildade. Tidningen anser att man måste ställa sig frågan varför vissa grupper är svårare att integrera än andra. 


Fler utlänningar behövs

Samtidigt som flera i den tyska debatten ger sken av att landet håller på att svämma över av invandringen så motbevisas det av statistik. Förra året flyttade fler utlänningar från Tyskland än dit. 2009 flyttade 721 000 personer med utländsk bakgrund till Tyskland och 734 000 med utländsk bakgrund lämnade landet, enligt den tyska statistikmyndigheten. 30 000 var från Turkiet av de invandrade. De flesta kom från Polen, Rumänien och USA. Det här motsäger även uttalandena med varningar för en stor muslimsk invandring.

Landets arbetsmarknasminister Ursula von der Leyen från CDU betonar dessutom att det finns en brist på kvalificerad arbetskraft i Europas största ekonomi. En anledning är just att fler människor lämnat landet än flyttat hit, sa hon till Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung och är beredd att lätta på reglerna för att kunna ta emot mer utländsk arbetskraft.

Också den tyska handelskammaren, DIHK, är bekymrad för hur landet ska utvecklas vidare med bristen på kvalificerad arbetskraft. 400 000 fler människor behövs enligt handelskammaren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".