Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Sveriges Radios omfattande utrikesbevakning samlad på ett ställe - reportage, nyhetsinslag, analyser,..
Utrikesbakgrund

Bakgrund: Kinas jordartsmetaller en maktfaktor

Publicerat onsdag 3 november 2010 kl 09.35
En kund väljer bland olika platt-tv i en butik Foto: Fredrik Persson/Scanpix.

Platt-tvskärmar vindkraftverk och elbilar. Solceller, mobiltelefoner, datorer och avancerade vapensystem. Till alla behövs de sällsynta jordartsmetaller som Kina exporterat så mycket av. Men Kina har börjat dra åt kranarna. Mycket står på spel. Det handlar om Kinas roll på världsmarknaden. Och våra plånböcker.

Föga anade brukspatronen på Skinnskattebergs bruk Wilhelm Hisinger och kemisten Jöns Jacob Berzelius år 1803 när de upptäckte cerium i Bastnäs att deras fynd skulle leda till storpolitiska gräl mellan världens ekonomiska stormakter 200 år senare.

Cerium ingår bland annat som ingrediens i det tegelröda pulver som elektronikindustrin använder för att polera glaset i LCD-skärmar och delar till hårddiskar i datorer. Men nu när Kina minskat på exporten så rusar priserna på cerium och flera andra av de sällsynta jordartsmetallerna, ofta kallade REE, efter engelskans Rare Earth Elements.

Med ny grön teknik kommer REE efterfrågas allt mer när tekniska system moderniseras. Men även i Kina expanderar miljöteknikindustrin vilket gör att dessa i metaller sannolikt kommer stanna i landet och troligen även kommer att behöva importeras, enligt Sveriges geologiska undersökning, myndigheten som ansvarar för frågor som rör berg, jord och grundvatten i Sverige.

Cerium är en av 15 metaller som ingår i begreppet sällsynta jordartsmetaller vilka med sina speciella egenskaper har en så central betydelse i den högteknologiska industrin. 

Andra är lantan, som är viktigt för hybridmotorer, praseodym vilket ingår i magneter, neodym som används i bilkatalysatorer samt hårddiskar och till exempel tulium som behövs för röntgenutrustning i sjukvården.

De övriga; cerium, prometium, samarium, europium, gadolinum, terbium, dysprosium, holmium, erbium, ytterbium och lutetium, alla med unika egenskaper är även de för närvarande svåra att ersätta i en lång rad tekniska konstruktioner. 

REE finns alltså även i svenska bergarter och det var flera av dem som upptäcktes och namngavs i Sverige på 1700- och 1800-talet. Jordartsmetallerna är inte fullt så sällsynta som namnet antyder, några är vanligare än till exempel koppar, guld eller platina. Men koncentrationen är ofta så låg att det blivit allt svårare att få lönsamhet i att bryta fyndigheterna. Det är bakgrunden till att Kina, med sina låga kostnader, nu står för över 95 procent av den här marknaden.

Exempelvis var USA tidigare självförsörjande på det här området, men har under de senaste 15 åren blivit närmast helt beroende av import, främst från Kina, på grund av de lägre produktionskostnaderna där, konstateras i en rapport från den amerikanska kongressen.

EU har i sitt råmaterialinitiativ, (Raw materials Initiative, RMI) inkluderat REE bland de ämnen som anses mycket viktiga för EU under de kommande åren. Att dessa ämnen i rapporten kallas för kritiska beror på att EU i stort sett är helt beroende av import av dem från övriga världen.

Oron bland många industriländer för försörjningen rörande dessa allt mer eftertraktade metaller har alltså vuxit i takt med stigande efterfrågan och metallernas allt större betydelse.

Inte konstigt att oron växte till något betydligt värre när Kina dessutom började strypa tillgången under hösten 2010.

I samband med en gränskonflikt mellan Kina och Japan rörande några öar i havet mellan länderna så hävdade japanska industriföreträdare att Kina dragit ned på exporten av REE till den grad att de stod inför direkt brist på vissa material inom några månader.

– Det här är det västa jag sett under mina 30 år i branschen, sa Joji Sakurai, chef för japanska Mitsubishi Corporation Unimetals till nyhetsbyrån Reuters.

Från Kina har signalerna varit tvetydiga. Officiellt sades att exportstoppet orsakades av nya tullregler. Samtidigt förnekade en talesman från Kinas handelsdepartement uppgifter om att exporten ska minskas med 30 procent nästa år.

Men inför G20-mötet i Sydkorea under november kommer nya signaler. Enligt rapporter i statliga kinesiska medier, bland annat 21:st Century Business Herald, ska exporten det sista halvåret 2010 minska med mer än 70 procent jämfört med sista halvåret i fjol.

Som skäl för att minska exporten av REE anges den allvarliga miljöförstöring som brytningen av metallerna orsakar, men också att Kina behöver metallerna till sin egen växande high-techindustri och vill spara på tillgångarna för att de inte ska ta slut så snabbt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".