Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Vit julhälsning om råttor i norr

Publicerat måndag 22 december 2008 kl 14.14

Vaknade i ett julkortsvackert Umeå idag. Det har snöat hela natten och stadens björkar pryds nu av det fluffigaste puder man kan tänka sig. Jag pulsade iväg mot radiohuset och slogs än en gång av det jag redan visste, men ändå glömmer varje år - att det genast blir så TYST när asfalt och betong bäddas in i allt det här vita! Till och med bilarna tycks få extra ljuddämpare. Vilken kontrast mot den rush det blev på redaktionen i fredags när nya bloggen hade premiär!

Helt omöjligt att jobba med något annat. Mycket att fixa än förstås, några buggar dök tex upp i kommentarsfunktionen direkt och tog nästan hela dagen att  rätta till - men i stort sett lyckades vi ändå sjösätta skutan som vi önskat - före jul. Och även om den stundande ledigheten redan börjat bädda in hjärnan i nån sorts behaglig bomullskänsla också, så lyckas några tankar om det nya programmet skjuta igenom.

Om man som vi har ambitionen att göra ett program om hur människan nyttjar/ överutnyttjar jordens resurser, vilka konsekvenser det får och vad vi måste/ kan göra åt det så finns det naturligtvis ingen hejd på uppslag! Vi talar tex vattenbrist, skogsskövling, jorderosion, matbrist, utfiske, sinande oljekällor, klimatförändringar, migration – you name it! Varför blir jag då inte nedtryckt och deprimerad utan tvärtom glad och sporrad över denna uppgift?! Ja, dels tänker jag kanske litet som sa en mörk, mörk höst för några år sedan när vi gjorde ett om klimatångest och framtidspessimism. Då, när tidningarna fylldes av apokalyptiska rubriker om snön som höll på att försvinna för alltid, om miljontals klimatflyktingar och om färskpotatis till jul ( en av kvällstidningarna drog förresten till med klassikern ”Här dör vård jord” ) då var Svante - tvärtemot oss andra yrvakna och oroliga den hösten - ganska glad och förväntansfull.

”Ja men nu HÄNDER det ju äntligen nånting. Nu vaknar ju världen!” konstaterade han energiskt. Och det är klart, för någon som redan i årtionden oroat sig för tillståndet i världen är det ju mycket, mycket värre när alla andra sover.

Efter att ha surfat en del på olika tidningars miljösidor och tittat in hos engagerade bloggare  ser jag också att det är mycket på gång. Så många politiker, forskare och engagerade privatpersoner är redan där och diskuterar lösningar för ett postfossilt, hållbart samhälle. Och det är ju så mycket mer konstruktivt än att fortsätta älta problemen!

Så jag ser väldigt mycket fram emot att dra igång det här nya programmet i januari där vi inte bara kommer att nöja oss med att konstatera vilka stora problem mänskligheten står inför ( utan att för den delen låta bli att reta en och annan genom att alltid ställa frågan – men ÄR det där verkligen ett problem då? ) utan också kommer att söka efter nya spännande lösningar på dessa problem världen över (och naturligtvis sätta dessa under lupp också) .

Vi har redan  här på bloggen nämnt kommande program om kolanväning och landgrabbing. Själv kan jag inte glömma en artikel jag läste i Sundsvalls tidning om till följd av att allt fler invånare vill leva miljövänligare och blivit bättre på återvinning!
Detta kopplades i min hjärna ihop med slutorden av SRs Titti Nylander i en rapport om för någon vecka sedan. Titti sa något om att det värsta vore kanske om stadens kloaker svämmade över så att de stora råttorna intog Roms gator och piazzor.

När jag träffade Titti i korridoren nästa gång frågade jag hur det gått med råttorna. Hade de kommit fram? Nej, inte denna gång, sa hon. Men berättade sedan om en ökänd översvämning i staden 1966 då råttorna verkligen tvingats upp ur kloaklerna och -  enligt en vän till Titti var dessa råttor då inte bara stora som katter – utan som mindre kalvar! Har ni hört något värre?! Kan det verkligen vara sant?

Vem hade tänkt på att råttinvasioner kunde bli följden av en miljövänligare sophantering? ”Det här är bara början” sa någon på anticimex i Sundsvall... 

Har du märkt något av detta där du bor? Har det blivit fler råttor ? Ställer de till med nya problem? Eller förresten - är de ett problem överhuvudtaget? Som någon av Klotets alerta reportrar vände på frågan redan vid första mötet. Råttorna kanske inte alls är ett problem egentligen? Vet vi det? Eller är det bara en fördom- att de är äckliga och farliga alltså?

Det behagliga med snö är att även spår efter små och stora kryp suddas ut. Till en början.

Med en önskan om en skön och vilsam Jul till alla och ett strålande nytt år med Klotet 2009!

Marie-Louise K

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".