Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Ett paradis av sopor

Publicerat måndag 5 januari 2009 kl 16.24
1 av 2
Maldiverna
2 av 2

Världens största ö skapad helt av sopor heter Thilafushi och är den tropiska ögruppen Maldivernas senaste tillskott. Den är 50 hektar stor, växer med en kvadratmeter om dan och började byggas 1992 för att lösa huvudstaden Malés sopproblem.

På sopön bor inga av de 10 000 tals-turister som varje år reser till Maldiverna enligt . Där har istället byggts åtskilliga fabriker, en moské och bostäder till 150 bangladeshiska gästarbetare som sållar avfallet. Tonvis med sopor fraktas dagligen från den tättbefolkade hududstaden med båtar och huvudelen deponeras på ön, men enligt miljögrupper som the Guardian citerar så slängs också batterier och elektronikskrot rakt i havet utanför. Maldiverna har också börjat exportera sopor till Indien.

Miljöorganisationen Greenpeace uppskattar i sin rapport att i Indien hamnar nästan allt importerat och inhemskt skrot i någon illegal återvinningsverksamhet eller helt enkelt bara dumpas. I många länder i Asien och Afrika sorterar barn och vuxna soporna med bara händer för att få tag på metaller och annat material som de kan sälja. Resten eldas upp och kemikalierna förgiftar vatten, luft och jord.

Vill man fortsätta på det pessimistiska spåret så kan man fundera på om det kan bildas nya flytande öar så småningom i Stilla havet av allt plastskräp som flyter runt där i kvadratmil stora områden av gigantiska havsvirvlar . Det handlar om plastpåsar, leksaker, fotbollar, kilometer av gamla nät som inte bryts ned och där det mesta finns under ytan i en plastvälling . Enligt FN:s miljöexperter dör över 100.000 stora havslevande däggdjur av skräpet. Antingen för att de äter det eller snärjs in och drunknar.

Hur står det till med svensk återvinning då? Det finns ett riksdagsbeslut på att 35 % av hushållens organiska avfall år 2010 bör behandlas genom kompostering eller rötning. Vi lär inte nå upp till det, enligt Av fall Sveriges VD var det 20 % förra året, men många kommuner har satt fart så vi kommer kanske nära. Och att 50 % av hushållens avfall ska återvinnas där är vi redan. Så Sverige ligger bra till ur ett internationellt perspektiv, mycket tack vare vårt förbud att slänga på deponi. Men som Johan Sundberg, avfallsforskare på Chalmers skriver i boken ”sopor hit och dit - på vinst och förlust” av Formas:

Hushållsavfallet har de senaste tio åren ökat med i genomsnitt 2,5 % per år... I Göteborg talar man om en avfallsinfarkt. Den ständiga ökningen av material som flödar genom vårt samhälle är ohållbar i längden. Det känner både forskare och politiker till. Ändå kämpar större delen av vårt samhälle för att öka flödet ytterligare. Det är det som kallas tillväxt, skriver Johan Sundberg.

Den som är intresserad av sopor rekommenderas att läsa den här boken. Åtskilliga av forskarna är till exempel överens om att vi borde lägga betydligt mera krut på att sortera ut farligt avfall, istället för att källsortera oss trötta på plastförpackningar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".