Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Här kan du klicka om du vill komma till Klotets chattrum

Publicerat måndag 9 februari 2009 kl 16.41

Är det värt att lappa och laga?
Här är Klotets chatt 11/2 2009 med frågan ”Är det värt att lappa och laga?”
De som svarar är: Annika Carlsson Kanyama på FOI som forskar om koldioxidutsläpp och hållbar utveckling och Conrad Luttropp som forskar om hållbar design vid KTH och Klotets programledare Marie-Louise Kristola.

Moderator:Hej alla som vill ställa frågor om konsumtion eller att lappa och laga. Nu öppnar chatten så att ni kan få svar på alla era frågor. Välkomna
Hasse:Varför är det stöld om man åker till en återvinnings central och tar ett handtag eller en glasskiva från ett kylskåp som kommer att passa till mitt skylskåp som man har hemma. Samma sak i elektronik skroten om man ser en resärvdel man behöver så är det stöld om man återanvänder den. Det skylls på att det skulle bli skräpigt men om jag bär hem en kassettebandspelare så ser jag inte att det skulle bli skråpigt på återvinningen.
Conrad Luttropp:Elskrotet övergår i återvinningssytemets ägo när du som konsument slänger bort din grej
marcus:Om man frågar sin handlare om varför KRAV-märkt mat är dyrare, blir svaret ofta att det är för att den ekologiska odlingen ger mindre skördar. Då blir min fråga: om alla producenter går över till ekologisk odling, räcker maten fortfarande till alla?
Annika Carlsson-Kanyama:Det är riktigt att det går åt större yta då skördarna blir mindre i ekologisk odling. Men genom att minska köttproduktionen kan stora arealer frigöras och då räcker marken till.
Mårten:Ni pratade om återvinning på olika nivåer vad gäller kläder. Jag missade lite vad ni menade med det (tror inte Conny han utveckla det resonemanget så mycket heller). Förklara lite om det.
Conrad Luttropp:det som kostar mest är vävning, färgning mm vilket betyder att trådarna inte är så viktiga att återvinna..... dessutom förnyelsebara
Peter Tegstad H:Patagonia har ett program med återvinning av kläder genom NaturKompaniets affärer.Jag har själv använt detta och det fungerar bra. mvh Peter Tegstad
Marie-Louise Kristola:Ok, tack för tipset. Men återvinns tyget då? Annars kan man ju lämna kläder på tex Myrorna också..
inga ohållbara:någon måste någongång våga skära igenom och säga: Vi får inte producera ohållbara produkter! Jag skule vilja att staten gjorde en utredning som visade en lista över hållbara produkter och deras mängd. Så kunde vi få reda på om det tex är hållbart med 1 traktor pr 1000 invånare. Såklart är detta komplext, där man får välja kvoter för varje produkt Jag undrar... är detta möjligt?
Conrad Luttropp:jag tycker kanske att företagen skulle få en liten bonus om man tillverkade mer långlivade produkter och då merar jag både tekniskt och estetiskt/designmässigt
Jonte:Jag tror inte att vi kan fortsätta konsumera så mycket som vi gör och framför allt inte öka konsumtionen hela tiden. Men kan vi minska konsumtionen om vi inte också slutar kräva ständigt ökad ekonomisk tillväxt?
Annika Carlsson-Kanyama:Det finns ideer om att vi skulle konsumera mer tjänster i framtiden som kan vara mindre materialintensiva än varor. Men ännu finns inget som tyder på att de med hög inkomst slutar handla varor till förmån för tjänster vilket talar för att vi måste rucka på kraven på ekonomisk tillväxt för att minska miljövbelastningen. Vi bör starta en diskussion om ”hur mycket som är tillräckligt” tycker jag.
Mårten:Vänta, vad är det som är olika nivåer i detta? (I min fråga tidigare om återvinning av kläder). Förlåt om jag är trögfattad... /Mårten
Conrad Luttropp:Man kan sälja på myrorna eller blocket Man kan sy om Man kan riva mattrasor Man kan riva ner till fibernivå och göra tex lumppapper av materialet PÅ detta sätt går man allt längre tillbaka till det ursprungliga bomull, ull etc.
Peter Tegstad H:Marie-Louise, såvitt jag vet så återvinns tyget och görs bland annat till deras Capilene underställ. mvh, Peter Tegstad
Marie-Louise Kristola:Vad bra. Det sägs också att en stor svensk klädkedja skall börja ta emot kläder för återvinning från i sina kunder. I Japan. Det får vi hålla koll på.
Eric S:På 70talet och en tid frammåt fanns i Stockholm verkstäder som vi kunde använda för en billig peng. Dessa verkstäder har sparats bort av politikerna.
Annika Carlsson-Kanyama:Just på Söder i Stockholm har jag faktiskt tittat på detta och där handlade det mycket om den pågående gentrifieringen av området då hyrorna gick upp så att de som drev andrahandsaffärer mm inte hade råd att vara kvar. De borde få rabatt på hyran så att de kan driva sin verksamhet vidare tycker jag.
Erika:Om man ska köpa en bil i dag vad ska man satsa på? varken etanol eller bensin är ju speciellt bra - eller?
Conrad Luttropp:Jag skulle nog titta lite på diesel och framförallt se om man kan minska sina körda mil per år
Marie-Louise Kr:Annars verkar ju el-bilar vara på gång nu? Frankrike tex satsar stort.
inga ohållbara:Alltså... annika tycker jag ga ett bättre svar... fast på den efterföljande frågan... i alla fall, conrad, vi kan väl inte gå och belöna företagen för att de gör som de borde göra? visst borde det vara förbjudit att göra ohållbara produkter? eller? tänk vilken effekt det ville ge om man ista¨llet för krav-märket på alla ekologiska varor, hade ett varningsmärke på alla inte-eoklogiska varor! Det skulle vara väldigt intressant att se köpsmönster för en sådan butik!
Conrad Luttropp:Problemet är att vi slänger prylar innan dom gått sönder. Vi konsumenter måste köpa mer långlivade produkter både tekniskt och designmässigt
Mårten:Det här med att företag tillverkar produkter som inte håller så länge, bara för att de ska kunna sälja mera. Hur kommer det sig att sådana företag har överlevt i konkurrensen med andra företag som tillverkat samma produkter med högre kvalitet? /Mårten
Conrad Luttropp:Därför att vi köper dom
Karin:Man kan lära sig stoppa strumpor i den här youtube-videon: http://www.youtube.com/watch?v=4nY1jTVyBE0
Conrad Luttropp:Leta rätt på nån som kan istället
Mårten:Angående bil: Kolla in norska bilmärket Think, som säljs redan idag i Norge. Övertala din bilhandlare att köpa hem! Think håller även på att utveckla en större 5-dörras bil som skulle fungera för barnfamiljer, om man orkar vänta 1-2 år kanske. Se här: http://www.think.no/think/Technology-Innovation/TH!NK-Ox-Concept
Conrad Luttropp:?
lina:det har ju varit problem med kemikalier från kläder i vattenreningsverk.. det där med producentansvar lät ju som något bra. har det någonsin hänt att företag i liknande situationer fått betala för skadorna ( som de orsakar här eller på de som gör kläderna?)
Annika Carlsson-Kanyama:Textiltillverkarna i Sverige gjorde på 1960-talet precis som man gör i vissa utvecklingsländer idag dvs släppte ut avloppsvattnet orenat. Till följd av vår miljölagstiftning investerade man i reningsanläggningar som man idag inte har i de fabriker där våra importerade kläder produceras. Så visst kan samhällets krav leda till förändringar!
pia:Till Marie-Louise: men hur ska elen från elbilarna tas fram?
Marie-Louise Kristola:Det kan ju vara vilken elkälla som helst. Kärnkraft? Förnyelsebar vindkraft? Vad tycker du?
Anna:Hur kan man veta vilka företag som tillverkar produkter med hög kvalitet och lång hållbarhet? Det finns ju knappast någon märkning för detta - även om det vore önskvärt.
Conrad Luttropp:På nätet finns flera hemsidor som jämför kundbetyg, tester mm. för alla möjliga prylar
Mårten:Hm, Conrad: Kände du inte till Think, eller vad menade du med frågetecknet...?
Conrad Luttropp:Känner inte till den.
Eric S:Vi behöver någon sorts personlig tilldelning av tex en koldioxidkvot och sedan är det upp till oss själva att hålla oss innom den. Om vi har ett sådant system skulle vi antagligen styra över vår konsumsion nivåer som planeten klarar av.
Annika Carlsson-Kanyama:Ja det är en ide som är väl värd att prova tycker jag. Det kräver dock att alla varor och tjänster förses med uppgifter m växthusgasutsläpp så att alla inköp registreras och vi kan följa upp hur vi ligger till jämfört med kvoten.
Peter:Jag tittar på nya LED lampor håller 60 000 timmar kostnad en tiondel av dagens pris håller på med konsument produkter skälv har inga problem med att tillverka hållbara produkter. Min fråga är klarar samhället av att bära kostnaderna trots en lägre omsättning, våra skatter bygger på att vi konsummerar.
Conrad Luttropp:Vår ökande konsumtion är problemet inte lösningen.....ungefär som att ta extra mycket pommes till sin hamburgare för att orka banta.
Mårten:Conrad: Det var ett långt reportage om bilen Think i Dokument Inifrån i söndags på SVT - ett program som sammanfattade allt med etanolen och andra drivmedel för bilar (vätgas, biogas, el, m.m.). Tips att titta på från svt.se!
Conrad Luttropp:OK har ingen åsikt om Think just nu
pia:spelar det någon roll vad de enskilda individerna gör när kolkrafteverken spyr ut ut mängder av koldioxid? Hur vi lever är en piss i havet i jämförelse. Eller?
Annika Carlsson-Kanyama:Jo det spelar roll! Speciellt om man som konsument bryr sig om de indirekta utsläppen från det som konsumeras dvs de som sker under produktionskedjan. Om producenterna deklarerade sina utsläpp på varorna skulle vi lätt kunna se vilka varor som använt el från kolkraftverk och vilka som använt tex vindkraft och då kunde vi välja bort de förra.
Anna:Kan ni lägga ut tips på hemsidor med kundbetyg, tester etc? Hur kan vi konsumenter påverka för en märkning av produkter med hög kvalitet, lång hållbarhet. I dessa tider verkar ju företagen göra allt för att sälja och vi hör ju hela tiden att vi ska få snurr på de ekonomiska hjulen.
Marie-Louise Kristola:Det finns säkert många av våra lyssnare och bloggare som har exempel på det också. Skriv gärna in med tips på sådana sidor och länkar så kanske vi kan sammanställa något. Även efter att chatten stängs kan man alltid skriva på vår blogg!
Kajsa:Men är det rimligt att man ska gå ut på nätet så fort man ska köpa något. Har inte producenten något ansvar?
Conrad Luttropp:Om man skall köpa något annat är mat och kläder är det väl OK. Mat och kläder är märkta så att man kan se vad dom innehåller. Om man vill veta och inte liter helt på producenten så finns inte mycket annat.
Mårten:Conrad: Apropå ditt svar ”för att folk köper dom” vad gäller produkter som ej håller lika länge som produkter som har högre kvalitet. Du menar med andra ord att folk har varit för korkade för att inse att de på några års sikt hade tjänat ekonomiskt på att köpa produkten med högre kvalitet?
Conrad Luttropp:ja
Kajsa:Varför pratar vi inte mer om att konsumera tjänster: kvalitetshantverk, service eller upplevelser. Kan inte det också få ekonomin att rulla utan att producera så mycket skräp?
Annika Carlsson-Kanyama:Jo det är en ide som finns i diskussionen om hur vi kan leva mer hållbart. Tråkigt nog verkar inte det ske med automatik när man får högre inkomster utan vi behöver säkert en rad nya styrmedel för att förskjuta konsumtionen mot mera tjänster, tex att inte använda skatteåterbäringen till en Thailandsemester utan till massage, kurs mm.
Hasse:Stackrs Conrad. Din glascupa är inte stor. Think Bilen har varit på stora bilutställningar. Men om man inte är intreserad/hatar bilar så kan jag förstå att Norges två Elbilsföretag har gått din näsa förbi.
Conrad Luttropp:Jag är inte intresserad av bilar
Marie-Louise Kr:Men jag är intresserad av alternativa bilar. Så jag tackar för tipset! ;-)
pia:eller så kan man hoppa över bilen tills vi har bilar som vi vet är bränslesnåla och miljövänliga. Är inte biogas något att satsa på? varför görs inte det?
Conrad Luttropp:Det gör man men produktionen är inte så stor och gasbilar är lite svåra på grund av bristen på tankställen. Skall man lägga om drivmedel så är det en jätteapparat
Anna:Hur många gånger per vecka kan man äta kött med gott samvete? Och vilken mat är mest klimatvänlig?
Annika Carlsson-Kanyama:Det finns en diskussion om att vi faktiskt behöver äta en viss mängd kött för att vi behöver djuren för att hålla våra hagmarker öppna. En siffra som nämnts för Sverige är 20 kg kött per person och år, du kan ju dela den med 52 för at få köttkonsumtionen per vecka.
Anna 70 år:Hej! Ingen fråga, men i st en glädjande uppgift. Vår kemtvätt som ägs av invandrare, som varit här ett tag, har skaffat symaskiner till några nykomna invandrare med sykunskap men inga svenskkunskaper. Så min älskade 15 år gamla skinnjacka har just fått nytt blixtlås och kommer att hålla mitt liv ut. Och min man fick byxlinningarna utlagda. Andra med onyttjade nyttiga kunskaper är pensionärerna. Något för företag med ”hushållsnära tjänster”, eller hur? Hyr en pensionär?
Annika Carlsson-Kanyama:Där jag bor har vi också företag som lappar och lagar vilket uppskattas mycket. Tycker att lokala politiker borde stödja etableringen av fler sådana.
Gun:Hur stor energibesparing skulle det bli om alla i Sverige använde sina kläder dubbelt så länge?
Annika Carlsson-Kanyama:har inga siffror på det men tvätt och tork är en avsevärd post i hushållens energibudget.
kungen:finns det några hållbara material?
Conrad Luttropp:Nej egentligen inte det handlar om hur man använder materialen. Rätt material vid rätt tillfälle.
Moderator:Nu är det fem minuter kvar ! passa på och ställ era frågor till Annika, Conrad och Marie-Louise.
Fundersam konsu:Vad är lagom konsumtion? Går det att vi utvecklas ekonomiskt utan att vi konsumerar ihjäl jorden med sopberg och farliga utsläpp?
Annika Carlsson-Kanyama:När det gäller konsumtion som kräver naturresurser tror jag att vi måste ta en diskussion om lagom. Men man kan ju också tänka sig att vi utvecklar tjänster som kan produceras och konsumeras utan att vi tär på jorden i någon större omfattning.
Roland von Malm:Hur få kommuner att följa EU-direktivet att grovsopor (kyl, kläder, möbler) ska återbrukas, först i andra hand får materialåtervinnas? Nu förbjuds att ta grovsopor, för. att gynna nytillverkning. Men återbruk för miljö och klimat ger mer jobb. Låt grovsopen ha en ”karantän”-yta, för bra saker, som slängs nästa dygn. Myrorna & småföretag( telefoni, dator, vitvaror&TV) bör ges avtal att ta saker. Nacka hade en månad 16 inbrott i grovsopen, för dator, micro mm 08-7171588 von.malmborg@musiker.nu
Conrad Luttropp:Svår fråga. Politik är för svårt för mig. Vi medborgare kan ju sälja på blocket eller ge saker till myrorna. När prylarna hamnat på ÅVC så är det ju kört
Marie-Louise Kr:Kan du utveckla det Conrad. Vaddå rätt material vid rätt tillfälle?
kungen:men då kan ju inte jag som konsument påverka, om producenterna använder fel material i fel produkter?
Conrad Luttropp:Nej men producenterna använder det som är enklast och billigast och du som konsument kan inte påverka detta annat än genom att köpa rätt grej. En produkt som byggts för att räcka länge men som slängs i förtid är ju ett slöseri
Mårten:Annika: Vad tänker du kring det här med att vår förbättrade miljö och samtidigt goda tillväxt i Sverige, beror på att vi exporterat våra miljöproblem till u-länder? Dvs går det att få tillväxt utan att samtidigt exportera miljöproblemen? Det känns lite hyckleri att säga att vi med vår goda ekonomi fått en bättre miljö just för att vi har så god ekonomi i Sverige - när vi som sagt exporterat miljöproblemen. Eller vad tänker du?
Annika Carlsson-Kanyama:Jag tänker att det bara är en tidsfråga innan man ställer samma miljökrav i tex Kina som man redan gjort i Sverige och att vi som konsumenter har ett ansvar för att inte handla sånt som är uppenbart miljövidrigt producerat. Investeringar i reningsteknik tex skapar också arbete! Visst kan vi utvecklas ekonomiskt med mindre miljöpåverkan än idag.
Stefan:men om alla börjar lappa och laga blir det väl tvärstopp i ekonomin? Det är väl knappast vad vi behöver just nu? När hjulen måste rulla..
Annika Carlsson-Kanyama:Men att lappa och laga är ju också en affärside som kan skapa jobb, se tidigare inlägg med svar.
Moderator:Nu är klockan 14.30 och chatten stänger. Tack för alla era frågor och svar. De kommer att sparas på Klotets blogg för eftervärlden;.)
Conrad Luttropp:Man skall naturligtvis inte använda svåråtervunna material till engångsprodukter och tvärt om. Livstid och valt material måste ju stämma överens vad gäller miljöparametrar

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".