Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Värdefullt urin går till spillo

Publicerat fredag 6 mars 2009 kl 14.45
Många droppar går till spillo i WC:n.

Mänsklig urin som enligt forskare på SLU skulle kunna ersätta 20% av allt konstgödsel som används i Sverige går till spillo. Trots åratal av planer på att använda urin på åkermark så har metoden aldrig slagit igenom helt, varför frågar vi oss i Klotet?

I de flesta kommuner finns hundratals, ja ofta tusentals enskilda avlopp som helt orenat rinner ut i sjöar och vattendrag. Även om kommunerna sakta men säkert betar av de orenade avloppen så ställer få av dem krav på att de skall vara kretsloppsanpassade, det vill säga att näringen i urinen, där de flesta näringsämnen finns, kommer lantbruket till godo, och att avföringen används som jordförbättring.

De kommuner som också har haft mer storskaliga planer på att sortera ut urinen i stadsbebyggelsen har lagt planerna på hyllan eftersom man anser att det nya certifieringssystemet för slam är fullt tillräckligt.

Att separera urinen ifrån avföringen redan vid toalettbesöket anses av många kunna lösa flera problem. Dels så kan man alltså använda urinet som gödning och ersätta handelsgödsel, genom att sprida det på åkermark förhindrar man också att det kommer ut i vattendrag och bidrar till övergödningen. Den fosfor som bryts i berg, bland annat i Marocko, börjar ta slut och blir allt dyrare att ta fram. Är det då inte ett slöseri att inte återanvända den fosfor som går via maten och våra kroppar? Dessutom anser fler av de forskare vi varit i kontakt med att det är bättre att medicinresterna som finns i urinen hamnar i jorden där de kan brytas ner istället för i vattnet där det inte ombildas på samma sätt.

Vi har tidigare i Klotet berättat om slammet från reningsverken som allt oftare sprids på åkermark. I ett uppföljande reportage kommer vi följa upp frågan med fokus på kretslopp och småskaliga avlopp på landsbygden. Man kan också fråga sig om en storskalig insamling av urin ifrån stadsbebyggelse vore möjlig, de försök som hitintills genomförts har inte varit så lyckade. Hur ser det ut idag, tekniken har gått framåt och eliminerat de luktproblem som förut fanns.

Vad tänker ni som lyssnare om det här? Bryr du dig om ifall det är urin från människor eller djur som läggs på grödor som blir till mat? Hör av Er, antingen via mail eller med kommentatorsfunktionen nedan.

Pelle Zettersten
pelle.zettersten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".